Tänka om om kostråden del 2: Kan maten bromsa åderförkalkning?

Fettsnål kost har i decennier lyfts fram som vägen till friskare kärl. Men moderna studier ger starkt stöd för medelhavskost, ett kostmönster med riktig mat och mer fett. Frågan är – vilka kostråd fungerar bäst?

Kan kosten påverka åderförkalkningen?

Statiner minskar risken för hjärtinfarkt, men får sällan placken att krympa. Moderna koststudier visar att medelhavskost både kan skydda hjärtat och minska kärlväggarnas tjocklek. Kan maten påverka åderförkalkningen mer än vi tidigare trott?

Statiner minskar risken – men rensar inte kärlen

Statiner minskar risken för nya hjärtinfarkter och andra hjärt-kärlhändelser måttligt, men tydligt i relativa termer, hos personer med hjärt-kärlsjukdom. De kan också ge en liten minskning av dödligheten.

Statiner kan göra befintliga plack stabilare, men den totala plackvolymen minskar mer sällan.

Det är väl dokumenterat att statiner långsiktigt ökar risken för typ 2-diabetes. En möjlig förklaring är att statiner kan minska kroppens produktion av GLP-1 – samma hormon vars effekter efterliknas av läkemedel mot fetma och diabetes, som också kan minska risken för hjärt-kärlhändelser. [1]

Den viktigaste effekten med statiner är därför inte att rensa kärlen, utan att kortsiktigt minska risken för att fler plack brister och orsaka blodproppar.

Medelhavskost minskar risken för hjärtsjukdom

I den stora CORDIOPREV-studien (2022) jämfördes medelhavskost med det idag vanliga rådet om lågfettkost för personer med kranskärlssjukdom. [2]

Medelhavskosten gav färre hjärt-kärlhändelser och en gynnsammare utveckling av kärlväggarnas tjocklek. Skillnader i LDL-kolesterol kan inte förklara resultaten.

Kostens betydelse för hjärtat handlar om mer än LDL.

Figur 1. Medelhavskosten i CORDIOPREV innehöll rikligt med fett och gav bättre skydd mot hjärt-kärlhändelser än lågfettkost. En variant med mindre kolhydrater kan också förbättra vikt, blodtryck och metabol hälsa.

Starkt stöd för medelhavskost

I tre viktiga studier – Lyon Diet Heart Study, PREDIMED och CORDIOPREV – har visats färre allvarliga hjärt-kärlhändelser med medelhavskost eller medelhavsliknande kost. [3] [4] [2]

Lyon Diet Heart Study visade dessutom signifikant lägre hjärt-kärldödlighet och total dödlighet.

Traditionell lågfettkost har inte visat lika tydliga resultat. I Women’s Health Initiative (WHI), med nästan 49 000 kvinnor, minskade en lågfettkost inte risken för hjärtinfarkt eller annan kranskärlssjukdom. [5]

Lågkolhydratkost förbättrar flera riskfaktorer

Lågkolhydratkost kan förbättra blodsocker, insulinresistens, triglycerider, HDL, vikt och blodtryck.

En intressant möjlighet är en medelhavskost med mindre kolhydrater: mindre socker, raffinerade kolhydrater och ultraprocessad mat, men rikligt med grönsaker, olivolja, fisk, nötter och andra näringsrika råvaror.

Äldre studier som fortfarande påverkar debatten

Redan på 1980-talet undersökte den amerikanske läkaren och forskaren Dean Ornish om livsstilsförändringar kunde minska åderförkalkning. [6] [7]

Deltagarna åt mycket fettsnål, huvudsakligen växtbaserad kost. De motionerade mer och arbetade med stresshantering.

Efter fem år hade förträngningarna i kranskärlen minskat med 3,1 procentenheter, medan de ökade med 11,8 procentenheter i kontrollgruppen.

Endast 35 patienter fullföljde undersökningen. Eftersom både kost, motion och stresshantering förändrades går det inte att avgöra vad som gav effekten.

Resultaten var lovande, men studien var liten och har inte kunnat upprepas.

Vegetarianer hade lägre chans att bli 100 år

Det finns frågetecken kring vegetarisk kost och livslängd. En kinesisk studie (2026) visade att äldre vegetarianer, särskilt veganer, hade lägre sannolikhet att bli 100 år. [8]

Forskarna följde 5 203 personer över 80 år. Av dessa blev 1 459 minst 100 år.

Jämfört med personer som åt blandkost – både kött, fisk och vegetabiliska livsmedel – hade vegetarianer 19 procent och veganer 29 procent lägre odds att bli 100 år. Skillnaden var tydligast hos underviktiga äldre.

Resultaten talar för att en varierad kost med både animaliska och vegetabiliska livsmedel kan vara viktig. Men studien var en observationsstudie och kan inte visa att vegetarisk kost orsakar kortare liv.

Hur snabbt åldras kärlväggarna?

Kärlväggarnas tjocklek mäts bland annat med CIMT, ett ultraljudsmått på halspulsåderns innersta väggskikt.

CIMT ökar normalt med omkring 0,005–0,010 mm per år, även om variationen är stor.

På sju år motsvarar det ungefär 0,035–0,070 mm. Om CIMT i stället minskar eller är stabilt kan det vara ett gynnsamt tecken.

Mindre plack är kopplat till lägre risk för hjärt-kärlhändelser

Varför är stabila eller minskade inlagringar viktigt?

En forskningssammanställning (publicerad 2023) i den ansedda tidskriften JAMA Cardiology visade att varje procentenhets minskning av plackvolymen i kranskärlen var förknippad med cirka 19 procent lägre relativ risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser (MACE), såsom hjärtinfarkt, stroke och hjärt-kärldöd.

Resultatet visar ett tydligt samband, men bevisar inte att själva plackminskningen orsakar hela riskminskningen. Men det visar att flera åtgärder som tillsammans kan leda till tunnare inlagringar minskar risken.

Dags att ompröva kostråden?

Äldre studier av extremt fettsnål kost har fått stort inflytande över debatten. Modern forskning visar att en fettrikare medelhavskost kan ge bättre skydd mot hjärt-kärlsjukdom än traditionell lågfettkost.

Frågan är inte bara vilken kost som sänker LDL mest, utan vilken som faktiskt skyddar kärlen och minskar risken för sjukdom.

Här granskar jag främst forskningen om medelhavskost och lågkolhydratkost – och om åderförkalkning faktiskt kan gå tillbaka.

Figur 2. Christinas aubergine- och lammfärsgratäng – en smakrik, medelhavsinspirerad rätt med mustig, hemlagad tomatsås på egna solmogna tomater, timjan, paprika och parmesan. Auberginen ger en mjuk och saftig konsistens, medan lammfärsen bidrar med fyllig smak. Gratängen toppas med färsk salladslök och persilja. Tillsammans ger grönsakerna, örterna, lammfärsen och olivoljan en härlig kombination av smaker, nyttiga fetter, protein, fibrer, vitaminer och mineraler.

Medelhavskost kan få kärlväggarna att bli tunnare

Studierna PREDIMED och CORDIOPREV visar att spansk medelhavskost med riktig mat och mer naturligt fett inte bara kan bromsa åderförkalkning, utan också minska kärlväggarnas tjocklek.

I PREDIMED minskade CIMT med 0,084 mm efter drygt två år hos deltagare som åt medelhavskost med extra nötter. Även plackhöjden minskade något, medan den ökade i kontrollgruppen. Minskningen av plackhöjden var dock inte statistiskt säkerställd inom gruppen. [9]

CORDIOPREV – tunnare kärlväggar efter sju år

I CORDIOPREV följdes 939 patienter med etablerad hjärtsjukdom. De fick antingen medelhavskost eller lågfettkost och undersöktes med ultraljud efter fem och sju år. [10]

Åderförkalkning behöver inte alltid bli värre med tiden. I CORDIOPREV visade forskarna tydligt att CIMT, ett mått på kärlväggens tjocklek, faktiskt kan minska med medelhavskost.

Resultaten visade att CIMT i medelhavsgruppen minskade med:

  • 0,027 mm efter fem år
  • 0,031 mm efter sju år

Båda minskningarna var statistiskt säkerställda. I lågfettgruppen sågs ingen motsvarande säkerställd förändring.

Även plackhöjden utvecklades mer gynnsamt med medelhavskost, men antalet plack minskade inte.

Figur 3. Förändring av CIMT i CORDIOPREV efter fem och sju år. Negativa värden visar att kärlväggen blivit tunnare.

Mer fett – bättre resultat

Medelhavskosten innehöll riktig näringstät mat med runt 40 procent naturligt fett och mindre än 50 procent kolhydrater, jämfört med lågfettkostens 28 procent fett och över 55 procent kolhydrater. Lågfettkosten rekommenderade dessutom fleromättade oljor och industriella lågfettprodukter. Bägge kostmönstren ansågs hälsosamma med mycket grönsaker. Någon tydlig skillnad i kolesterol fanns inte.

Resultaten visar att kärlväggarnas tjocklek kan minska med kostförändringar, även hos personer som redan har hjärtsjukdom. Däremot innebär minskad CIMT inte automatiskt att befintliga förkalkade plack försvinner.

Forskarna mätte intressant nog inte bara LDL-kolesterol och andra riskmarkörer, utan också hur kärlen faktiskt förändrades över tid.

Figur 4. En näringstät och naturligt kolhydratfattig måltid, där höstens egen skörd får spela huvudrollen. Till Christinas mustiga aubergine- och lammfärsgratäng serveras en fräsch sallad med egenodlad mangold. Ett gott exempel på hur en medelhavsinspirerad lågkolhydratkost kan förena matglädje, näring och hälsa.

Lågkolhydratkost – kan åderförkalkning gå tillbaka?

Studierna VIRTA och DIRECT visar att lågkolhydratkost kan förenas med stabila kärlväggar och till och med minskad kärlväggsvolym. Men hur stora är förändringarna jämfört med normalt åldrande?

DIRECT – minskad kärlväggsvolym med lågkolhydratkost

I DIRECT-Carotid (2010) jämfördes lågkolhydratkost, medelhavskost och lågfettkost under två år. [11]

Forskarna använde tredimensionellt ultraljud för att mäta kärlväggarnas volym i halspulsådrorna, i stället för enbart CIMT.

Kärlväggsvolymen minskade med cirka fem procent i hela studiegruppen, trots att kärlväggarna normalt tenderar att bli tjockare med åldern.

Lågkolhydratgruppen hade den största numeriska minskningen:

  • Lågkolhydratkost: −84 mm³
  • Lågfettkost: −61 mm³
  • Medelhavskost: −38 mm³.

Figur 5. Förändring av kärlväggsvolym efter två år. Negativa värden visar minskad volym. Skillnaderna mellan kostgrupperna var inte statistiskt säkerställda.

Minskningen var statistiskt säkerställd för deltagarna sammantaget, men forskarna kunde inte visa att lågkolhydratkost var tydligt bättre än de andra kostformerna. Kosten var inte heller nödvändigtvis ketogen.

Minskat systoliskt blodtryck hade det starkaste oberoende sambandet med minskad kärlväggsvolym.

VIRTA – stabila kärlväggar trots diabetes typ 2

I VIRTA-studien (2020) följdes personer med långvarig typ 2-diabetes som åt mycket lite kolhydrater för att uppnå näringsketos. [12]

Efter två år hade:

  • CIMT inte förändrats signifikant
  • Små LDL-partiklar minskat med 23 procent
  • LDL-kolesterol ökat, medan ApoB och det totala antalet LDL-partiklar inte förändrats signifikant.

Normalt skulle CIMT kunna öka med omkring 0,01–0,02 mm under två år. Att ingen säkerställd ökning sågs är intressant, särskilt eftersom deltagarna hade långvarig typ 2-diabetes.

VIRTA visade alltså stabil CIMT trots diabetes och högre LDL-kolesterol, men ingen säkerställd tillbakagång av åderförkalkningen. Studien var inte heller randomiserad mellan kostgrupperna.

Vad säger studierna?

VIRTA och DIRECT tyder på att lågkolhydratkost kan ha gynnsamma effekter på blodkärlen.

Efter två år visade VIRTA oförändrad kärlväggstjocklek (CIMT), medan DIRECT visade minskad kärlväggsvolym. Resultaten är lovande, men visar ännu inte att lågkolhydratkost minskar risken för hjärtinfarkt.

Ny forskning – kost och motion kan förbättra kärlhälsan

Studier från 2025–2026 visar att kost och motion kan påverka både kärlväggarnas tjocklek och plackens egenskaper. Men betyder det att åderförkalkningen går tillbaka?

Åderförkalkning minskade trots mycket högt LDL

I Keto-CTA-studien (2026) följdes 100 personer som ätit ketogen kost under flera år och hade mycket högt LDL och ApoB. Plack i kranskärlen mättes med datortomografi vid studiens början och efter ett år.

Hos 15–35 procent minskade plackvolymen, beroende på mätmetod. Samtidigt ökade den med minst 1 procent hos 21–29 procent. Hos åtta deltagare var minskningen större än mätosäkerheten.

Resultaten visar att plack kan både öka och minska trots mycket högt LDL och ApoB. Studien är dock liten och uppföljningen kort.

En planerad femårsuppföljning kan ge säkrare svar om utvecklingen på längre sikt.

Källa: Dave Feldman om Keto-CTA-studien.

Kostrådgivning gav tunnare kärlväggar (2026)

I en randomiserad kinesisk studie med 694 äldre deltagare jämfördes kostrådgivning med vanlig hälsoupplysning under ett år. [13]

CIMT var 0,05 mm lägre i kostgruppen än i kontrollgruppen. Även insulinresistens, blodtryck, blodfetter och bukfetma förbättrades.

Skillnaden visar en gynnsam utveckling, men inte säkert att kärlväggarna blivit tunnare jämfört med studiens början.

Individanpassad kost förbättrade kärlvärden (2025)

I en studie med 1 000 äldre personer med högt blodtryck jämfördes individanpassade kostråd med vanliga kostråd under tre månader. [14]

CIMT var lägre med individanpassat koststöd, 1,05 jämfört med 1,20 mm. Även plackpoängen var lägre.

Studien var inte randomiserad och uppföljningen kort, vilket gör resultaten osäkrare.

Motion förbättrade plackens egenskaper (2025)

I en randomiserad studie med 52 patienter undersöktes effekten av sex månaders individanpassad motion. [15]

Magnetkamera visade minskad blödning inne i placken hos träningsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Det tyder på att motion kan förbättra plackens egenskaper, men visar inte att placken blivit mindre.

Sammantaget ger studierna ytterligare stöd för att kost och motion kan förbättra kärlhälsan. Däremot visar de inte säkert att etablerade åderförkalkningsplack minskar i storlek.

Individanpassad behandling förbättrade minnet vid tidig demens

En ny studie visar lovande resultat med ketogen kost och andra livsstilsförändringar.

I en randomiserad studie (april 2026) följde Dale Bredesens forskargrupp 73 personer med lindrig kognitiv svikt eller tidig demens. [16]

Av dessa fick 50 personer individanpassad behandling med bland annat ketogen kost (KetoFlex), periodisk fasta, motion, bättre sömn och hjärnträning. Övriga 23 fick sedvanlig vård.

Efter nio månader hade behandlingsgruppen förbättrat både minnet och den kognitiva förmågan, medan kontrollgruppen försämrades i dessa tester.

Kommentar: Studien tyder på att individanpassad behandling kan förbättra hjärnans funktion vid tidig demens. Även flera metabola riskfaktorer förbättrades. Men studien är liten och ännu inte sakkunniggranskad.

Christers slutsats

Den viktigaste frågan för mig är vilken kost som minskar risken för sjukdom och ger fler friska levnadsår, inte vilken kost som sänker LDL mest.

Här finns anledning att tänka om.

Stora studier av traditionell lågfettkost har inte visat de tydliga hjärtvinster man hoppats på. Medelhavskost har minskat risken för hjärt-kärlhändelser och i flera studier även visat tecken på minskad åderförkalkning.

Lågkolhydratkost kan dessutom förbättra blodsocker, insulinresistens, blodfetter, vikt och blodtryck utan att maten behöver vara fettsnål.

Min slutsats är att framtidens kostråd bör fokusera mindre på enskilda blodvärden och mer på metabol hälsa, friskare kärl och fler friska levnadsår.

Christinas aubergine- och lammfärsgratäng med mangoldsallad

En mustig, medelhavsinspirerad gratäng med lammfärs, aubergine, hemlagad tomatsås, timjan och parmesan. Serveras med en frisk sallad på (egenodlad) mangold och persilja.

4 portioner

Ingredienser

Aubergine- och lammfärsgratäng

2 medelstora auberginer

500 g lammfärs

600 g mogna tomater, gärna egenodlade

1 gul lök

3 vitlöksklyftor

1 röd paprika

3 msk extra jungfruolivolja

2 msk tomatpuré

1 tsk torkad timjan eller 3 färska kvistar

1 tsk oregano

100 g färskriven parmesan

Salt och nymalen svartpeppar

2 salladslökar och färsk persilja till garnering

Mangoldsallad

100–150 g färska mangoldblad

1 liten gurka

En näve färsk persilja

2 msk extra jungfruolivolja

1 msk färskpressad citronjuice

Salt och svartpeppar

Gör så här

1. Förbered auberginen

Sätt ugnen på 200 °C. Skär auberginerna i cirka 1 cm tjocka skivor. Pensla med olivolja, salta lätt och rosta på plåt i 15–20 minuter tills de mjuknat och fått lite färg.

2. Koka den mustiga tomatsåsen

Hacka lök, vitlök, paprika och tomater. Fräs lök och paprika i olivolja. Tillsätt vitlök, tomatpuré, tomater, timjan och oregano. Låt sjuda utan lock i 15–20 minuter tills såsen tjocknat.

3. Bryn lammfärsen

Bryn lammfärsen i en stekpanna tills den fått fin färg. Krydda med salt och svartpeppar. Blanda ner färsen i tomatsåsen och låt allt puttra några minuter.

4. Varva gratängen

Lägg ett lager aubergine i botten av en oljad ugnsform. Fördela lammfärssåsen över och fortsätt varva. Avsluta med aubergine och rikligt med färskriven parmesan.

5. Gratinera

Grädda mitt i ugnen i 20–25 minuter tills osten är gyllene. Låt gratängen vila 5 minuter och toppa med tunt skivad salladslök och hackad persilja.

6. Gör mangoldsalladen

Skölj mangolden och skär bladen i mindre bitar. Skiva gurka och salladslök, hacka persiljan och blanda allt. Ringla över olivolja och citronjuice. Smaka av med salt och svartpeppar.

Varför är måltiden näringstät?

Lammfärsen bidrar med fullvärdigt protein, järn, zink och vitamin B12. Aubergine, tomater och paprika ger fibrer och olika växtämnen, bland annat lykopen från tomaterna. Mangolden tillför folat, vitamin K och magnesium samt naturligt nitrat som kroppen delvis kan omvandla till kväveoxid (NO).

Olivolja bidrar med enkelomättade fetter och polyfenoler, medan parmesan ger protein och kalcium.

Christinas tips: Använd gärna riktigt mogna tomater från höstens skörd och låt såsen koka ihop ordentligt. Då utvecklas en djup, naturlig sötma utan tillsatt socker. Vill man ha en ännu fylligare gratäng kan man lägga ett tunt lager mozzarella under parmesanen.

Resultatet blir en mättande, naturligt kolhydratfattig måltid med inspiration från Medelhavet, där råvarorna och smakerna får stå i centrum.

Referenser

[1]”Statins aggravate insulin resistance through reduced blood glucagon-like peptide-1 levels in a microbiota-dependent manner,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413123005053.
[2]”Long-term secondary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet and a low-fat diet (CORDIOPREV): a randomised controlled trial,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(22)00122-2/abstract.
[3]”Mediterranean Diet, Traditional Risk Factors, and the Rate of Cardiovascular Complications After Myocardial Infarction : Final Report of the Lyon Diet Heart Study,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.CIR.99.6.779.
[4]”Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet Supplemented with Extra-Virgin Olive Oil or Nuts,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1800389.
[5]”Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Cardiovascular Disease,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/202339.
[6]”Can lifestyle changes reverse coronary heart disease?,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PII0140-6736(90)91656-U/fulltext.
[7]”Intensive Lifestyle Changes for Reversal of Coronary Heart Disease,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/188274.
[8]”Vegetarian diet and likelihood of becoming centenarians in Chinese adults aged 80 y or older: a nested case-control study,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0002916525007282.
[9]”Changes in Ultrasound-Assessed Carotid Intima-Media Thickness and Plaque With a Mediterranean Diet: A Substudy of the PREDIMED Trial,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/ATVBAHA.113.302327.
[10]”Mediterranean Diet Reduces Atherosclerosis Progression in Coronary Heart Disease: An Analysis of the CORDIOPREV Randomized Controlled Trial,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/abs/10.1161/STROKEAHA.120.033214.
[11]”Dietary Intervention to Reverse Carotid Atherosclerosis,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.109.879254.
[12]”Impact of a 2-year trial of nutritional ketosis on indices of cardiovascular disease risk in patients with type 2 diabetes,” [Online]. Available: https://link.springer.com/article/10.1186/s12933-020-01178-2.
[13]”Effects of a cardiometabolic risk–reducing dietary pattern health education intervention on cardiometabolic disease risk in community-dwelling older adults in China: a cluster-randomized clinical trial,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S127977072600134X.
[14]”Effect of information motivation behavioral skills model based dietary patterns on carotid atherosclerosis in elderly hypertensive patients,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41598-025-27175-7.
[15]”Influence of a six-month home-based individualized physical activity intervention on carotid plaque instability measured by magnetic resonance imaging: a randomized controlled clinical trial,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2589537025000902.
[16]”Precision Medicine Treatment of Alzheimer’s Disease: Successful Randomized Controlled Trial,” [Online]. Available: https://www.preprints.org/manuscript/202512.2694.

Dela gärna inlägget