Näringsämnen som kan göra skillnad – kondroitin, vitamin K2 och B-vitaminer 

Hur kondroitin, vitamin K2 och B-vitaminer kan minska den relativa risken och stärka blodkärlen, minska homocystein och stödja hjärtats långsiktiga hälsa.

Under många år har hjärt-kärlsjukdom främst behandlats genom att sänka kolesterolet. Men modern forskning visar att hjärthälsa påverkas av betydligt fler mekanismer än så. Blodkärlens funktion, graden av kärlförkalkning och nivåerna av homocystein är exempel på faktorer som också kan ha stor betydelse för risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

Samtidigt finns flera naturliga näringsämnen som i vetenskapliga studier har visat lovande resultat:

  • Kondroitin, som finns naturligt i brosk och bindväv, har i flera studier kopplats till färre hjärt-kärlhändelser och kan bidra till att bevara blodkärlens skyddande ytskikt.
  • Vitamin K2 hjälper till att aktivera kroppens skydd mot kärlförkalkning genom att styra kalcium till skelettet i stället för till blodkärlens väggar.
  • B-vitaminer, framför allt folat (B9), B6 och B12, hjälper kroppen att sänka homocystein – en väletablerad riskmarkör som är kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Få behandlingar mot hjärt-kärlsjukdom har visat en statistiskt säkerställd förbättring av den totala överlevnaden. Effekten är ofta liten och kan därför bara påvisas i mycket stora studier med lång uppföljning. Statiner är en av de behandlingar där man har visat en genomsnittlig ökning av livslängden.

Behandlingens effekt beskrivs ofta som en relativ riskminskning, vilket kan ge intryck av en större nytta än den faktiska effekten för den enskilda personen. Statiner sägs minska risken för en ny hjärtinfarkt med omkring 29 procent, men den absoluta nyttan är betydligt mindre. I genomsnitt motsvarar den bara några extra dagars livslängd under en femårsperiod.

Om behandlingen är värd det behöver därför bedömas utifrån den förväntade nyttan, risken för biverkningar och den enskilda patientens situation.

I det här inlägget går vi igenom riskminskningen och forskningen bakom kondroitin, vitamin K2 och B-vitaminer. Ingen av dessa ersätter etablerad medicinsk behandling, men de kan vara värdefulla komplement till en hälsosam livsstil och bidra till att stärka blodkärlens funktion och minska flera av de processer som driver utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.

Kondroitin – ett bortglömt näringsämne för blodkärlen?

Kondroitin är mest känt för sina effekter på lederna, men forskning tyder på att det även kan bidra till friskare blodkärl och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.

Vad är kondroitin?

Kondroitin är en naturlig byggsten i kroppens brosk, bindväv och blodkärl. Det tillhör gruppen glykosaminoglykaner – långa kedjor av sockermolekyler som binder vatten och ger vävnader styrka, elasticitet och stötdämpande förmåga.

Ämnet är mest känt för att lindra besvär vid artros, men forskningen har under senare år väckt en ny och oväntad fråga: kan kondroitin också skydda hjärtat?

En möjlig förklaring är att blodkärlens skyddande ytskikt, glykokalyx, till stor del består av samma typ av molekyler som finns i brosk. När glykokalyx skadas ökar risken för inflammation, försämrad kärlfunktion och utveckling av åderförkalkning. Därför är det biologiskt rimligt att kondroitin skulle kunna gynna både leder och blodkärl.

Vad säger forskningen?

De första studierna publicerades redan på 1970-talet. I en liten randomiserad studie med 120 patienter som tidigare haft hjärtinfarkt fick hälften av deltagarna 1 gram kondroitin per dag.

Under uppföljningen dog tre personer i kondroitingruppen jämfört med 21 personer i kontrollgruppen. En uppföljande studie rapporterade liknande resultat med färre hjärthändelser och lägre dödlighet hos patienter med etablerad kranskärlssjukdom.

Skillnaderna mellan grupperna var anmärkningsvärt stora. Samtidigt var studierna små och genomfördes med metoder som i dag betraktas som föråldrade. Därför ses resultaten främst som hypotesgenererande och behöver bekräftas i moderna randomiserade studier. [1] [2]

Nyare observationsstudier stärker hypotesen

Under de senaste åren har flera stora observationsstudier pekat i samma riktning.

En spansk studie med 23 585 personer som drabbats av hjärtinfarkt och 117 405 kontrollpersoner fann att användning av kondroitinsulfat var kopplad till 43 procent lägre risk för akut hjärtinfarkt. Sambandet var tydligast hos personer med medelhög eller hög kardiovaskulär risk. [3]

Även data från det amerikanska hälsoregistret NHANES visar att personer som regelbundet använde glukosamin och kondroitin hade lägre risk för både hjärt-kärlsjukdom och förtida död. [4]

En senare och mer omfattande analys av 38 021 amerikaner som analyserade användning av kondroitin tillsammans med glukosamin, fann efter noggrann justering ingen säker minskning av total dödlighet. För hjärt-kärldödlighet sågs en möjlig minskning med kondroitin, men resultatet var inte statistiskt säkerställt. [5]

Eftersom dessa studier är observationsstudier kan de inte bevisa att det var just kondroitin som orsakade den lägre risken. Personer som tar kosttillskott har ofta också andra hälsosamma levnadsvanor, vilket kan påverka resultaten. Trots detta ger flera oberoende studier samstämmiga resultat som motiverar fortsatt forskning.

Ett säkert tillskott med stor forskningspotential

Kondroitin har använts mot artros i flera decennier och har i kliniska studier visat en god säkerhetsprofil med få rapporterade biverkningar.

Den samlade nyare forskningen stärker bilden att kondroitinsulfat:

  • kan lindra smärta och förbättra funktion vid artros,
  • har en god säkerhetsprofil,
  • kan ha antiinflammatoriska effekter, men
  • saknar ännu stark evidens för hjärt-kärlsjukdom eller andra sjukdomar utanför artros.

Det finns alltså biologiskt intressanta hypoteser om antiinflammatoriska och kärlskyddande effekter, men inga nyare randomiserade långtidsstudier visar att kondroitin förebygger hjärtinfarkt eller åderförkalkning.

Figur 1. Långkok på gräsbetat kött med ben och skinn frigör naturligt kondroitin, kollagen och mineraler från brosk och benmärg. Här serveras köttet med en hantverksgjord korv utan tillsatser och grönkål – en av våra rikaste källor till folat, antioxidanter och fibrer. Måltiden illustrerar hur traditionell matlagning kan ge ett brett spektrum av näringsämnen som i stor utsträckning har försvunnit ur den moderna kosten.

Livsmedel med kondroitin

Kondroitin finns naturligt i djurens brosk och bindväv. De viktigaste källorna är:

  • buljong kokad på ben, leder och märgben
  • hel kyckling med skinn, brosk och senor
  • långkok på kött med ben och bindväv
  • broskdelar som revbensbrosk och ledpartier.

Traditionella maträtter som långkok, soppor och buljonger innehåller därför betydligt mer kondroitin än moderna, magra köttdetaljer.

Christers val:

Jag försöker ta tillvara så mycket som möjligt av djuret. Vi lagar ofta långkok på kött med ben, kokar buljong på märgben och renben och använder hela kycklingar i stället för enbart filéer.

Jag tar dessutom 600 mg kondroitin två gånger per dag.

Kondroitin säljs ofta tillsammans med glukosamin, men eftersom vissa studier har antytt att glukosamin kan påverka blodsockret negativt väljer jag ett rent kondroitintillskott.

Christers tips:

Under större delen av människans historia tog man tillvara nästan hela djuret. Fett, brosk, senor, benmärg och inälvor betraktades som värdefull mat, inte som avfall.

I dag väljer vi ofta bort just dessa delar, trots att de innehåller många ämnen som är svåra att få från moderna, mer processade livsmedel. Lever är till exempel en av våra rikaste källor till folat, vitamin A, B-vitaminer, järn och koppar, medan långkok på ben och brosk ger naturligt kollagen och kondroitin.

Att återgå till ett mer traditionellt sätt att äta – där hela djuret tas till vara – kan därför vara bra både för hälsan, miljön och djurens värde. Det är ett näringstätt, hållbart och respektfullt sätt att använda våra livsmedel.

Vitamin K2 – vitaminet som kan bromsa åderförkalkning

Hur vitamin K2 hjälper kroppen att hålla kalcium borta från blodkärlen och varför ny forskning pekar på en viktig roll för hjärt-kärlhälsan.

Vad är vitamin K2?

Vitamin K2 är ett fettlösligt vitamin som hjälper kroppen att placera kalcium där det hör hemma – i skelett och tänder – i stället för i blodkärlens väggar. Därför skiljer sig K2 tydligt från vitamin K1, vars viktigaste uppgift är att medverka i blodets normala koagulation.

Under de senaste två decennierna har vitamin K2 blivit ett av de mest intressanta näringsämnena inom hjärt-kärlforskningen. Allt fler studier tyder på att K2 kan bidra till att bromsa utvecklingen av kärlförkalkning och bevara blodkärlens funktion

Kroppens eget skydd mot kärlförkalkning

Vitamin K2 aktiverar ett protein som kallas Matrix Gla Protein (MGP). MGP fungerar som kroppens viktigaste naturliga skydd mot att kalcium lagras i blodkärlens väggar.

Om det finns för lite vitamin K2 förblir MGP inaktivt och skyddet mot kärlförkalkning försämras. Flera studier har visat att höga nivåer av inaktivt MGP är kopplade till ökad kärlförkalkning och högre risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hos äldre personer. [6] [7]

Kroppen kan visserligen omvandla vitamin K1 till K2, men denna omvandling är begränsad och varierar mellan olika individer. Därför är kosten sannolikt den viktigaste källan till vitamin K2. [8]

K2 finns främst i natto, en japansk fermenterad sojaböna, som har använts i stora doser för att förbättra bentätheten hos japanska kvinnor – en behandling som blivit vanligt förekommande i Japan.

MK-4 och MK-7 – två olika former av K2

Vitamin K2 förekommer i flera former, så kallade menaquinoner (MK-n). De två viktigaste är:

  • MK-4 finns främst i kött, ägg och mejeriprodukter. Den har kort halveringstid och används i höga doser som läkemedel mot benskörhet i Japan.
  • MK-7 bildas vid fermentering och finns framför allt i natto, fermenterade sojabönor. MK-7 har betydligt längre halveringstid och är därför den vanligaste formen i kosttillskott.

Vad säger forskningen?

De starkaste bevisen kommer fortfarande från stora befolkningsstudier.

Särskilt de nederländska Rotterdamstudierna har visat att personer med ett högt intag av vitamin K2 har betydligt mindre kärlförkalkning, lägre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och längre förväntad livslängd än personer med lågt intag. [9]

Dessa studier kan dock inte bevisa att vitamin K2 är orsaken till den lägre risken. Personer som äter mycket K2 kan samtidigt ha andra hälsosamma levnadsvanor.

Randomiserade kliniska studier har hittills varit färre och resultaten har varierat. Sammantaget talar de ändå för att vitamin K2 är säkert och kan påverka utvecklingen av kärlförkalkning hos vissa grupper.

Kliniska studier visar lovande resultat

En dansk randomiserad studie från 2023 omfattade 389 personer med ökad risk för kärlförkalkning. Deltagarna fick antingen 720 μg vitamin K2 (MK-7) tillsammans med D-vitamin eller placebo under tre år.

Hos personer med mest uttalad kärlförkalkning ökade mängden kalk betydligt långsammare i behandlingsgruppen. Samtidigt inträffade färre dödsfall och hjärt-kärlhändelser, även om studien inte var tillräckligt stor för att säkert kunna visa en sådan effekt. Forskarna beskrev därför resultaten som hypotesgenererande och efterlyste större studier. [10]

En annan mindre studie har rapporterat kraftiga minskningar av placktjocklek hos personer som samtidigt behandlades med nattokinas, vitamin K2, aspirin och omfattande livsstilsförändringar. Eftersom flera behandlingar användes samtidigt går det dock inte att avgöra vilken betydelse vitamin K2 hade för resultatet. [11]

Hur kan vitamin K2 fungera?

En möjlig förklaring kommer från experimentella studier.

I en musstudie från 2019 förbättrade vitamin K2 (MK-7) blodkärlens funktion genom att skydda både endotelet och dess skyddande glykokalyx. Samtidigt förbättrades blodkärlens produktion av kväveoxid (NO), vilket gjorde kärlen mer elastiska och förbättrade deras funktion.

Intressant nog minskade inte redan förkalkade plack, men kärlväggens tjocklek blev mindre. Resultaten tyder därför på att vitamin K2 framför allt kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra blodkärlens funktion snarare än att lösa upp befintliga förkalkningar. Resultaten bygger dock på djurförsök och behöver bekräftas hos människor. [12]

Ny studie stärker hypotesen

I juni 2026 publicerades den hittills starkaste randomiserade kliniska studien om vitamin K2 och kranskärlens förkalkning.

Patienter med mild kranskärlssjukdom som behandlades med MK-7 under två år utvecklade förkalkning i kranskärlen långsammare än placebogruppen. Samtidigt förbättrades aktiveringen av Matrix Gla Protein (MGP), kroppens viktigaste naturliga skydd mot kärlförkalkning.

Forskarna drog slutsatsen att vitamin K2 har potential att bromsa utvecklingen av kärlförkalkning, men betonade att större studier med kliniska utfall – som hjärtinfarkt, stroke och dödlighet – krävs innan behandlingen kan rekommenderas generellt. [13]

Figur 2.  Lammköttet kommer från djur som betat fritt på gräs och örter hos Martins Mat i Roslagen. Gräsbetande djur innehåller ofta mer vitamin K2, omega-3 och andra bioaktiva näringsämnen än djur som huvudsakligen utfodrats med spannmål. Till köttet serveras selleri – en av våra rikaste naturliga källor till folat – vilket gör måltiden rik på flera näringsämnen som kan stödja både blodkärlens funktion och omsättningen av homocystein.

Livsmedel med vitamin K2

Vitamin K2 bildas framför allt av bakterier. Därför finns vitaminet främst i fermenterade livsmedel och i animaliska livsmedel från djur som betat gräs eller fått fermenterat foder.

De viktigaste källorna är:

  • natto (fermenterade sojabönor)
  • lagrade ostar
  • gräsbetat kött
  • smör och andra mejeriprodukter från gräsbetande djur
  • äggula från frigående höns
  • lever
  • gås- och ankfett
Christer val:

Befolkningsstudier visar genomgående att ett högt intag av vitamin K2 är kopplat till bättre hjärt-kärlhälsa och längre liv. Samtidigt börjar de första kliniska studierna ge stöd för att vitamin K2 också kan bromsa utvecklingen av kärlförkalkning.

Natto är den överlägset rikaste naturliga källan till vitamin K2, men smaken och den sega konsistensen är ovan för de flesta västerlänningar. När jag en gång frågade efter natto i en asiatisk butik log personalen och sa: ”Du kommer nog inte att tycka om det.” De hade förmodligen rätt.

Därför försöker jag i första hand få i mig vitamin K2 genom lagrade ostar, gräsbetat kött och mejeriprodukter. Jag kompletterar dessutom med ett tillskott på 800 μg MK-7 per dag, fördelat på två doser morgon och kväll.

B-vitaminer – nyckeln till ett lägre homocystein

Homocystein är en ofta förbisedd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Med rätt kost och tillräckligt med B-vitaminer kan nivåerna ofta sänkas.

Vad är homocystein?

Homocystein är en svavelhaltig aminosyra som bildas naturligt när kroppen omsätter protein. Normalt bryts ämnet snabbt ner med hjälp av flera B-vitaminer, framför allt folat (vitamin B9), vitamin B12 och vitamin B6.

Om denna omsättning inte fungerar effektivt stiger homocysteinnivån i blodet. Under de senaste decennierna har ett stort antal studier visat att förhöjt homocystein är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens.

Hos personer med sällsynta genetiska sjukdomar kan homocysteinet bli mycket högt och orsaka hjärt-kärlsjukdom redan i unga år. Även måttligt förhöjda nivåer verkar däremot öka risken för hjärtsjukdom över tid.

Varför stiger homocystein?

Homocysteinnivån påverkas av både arv och livsstil.

Den vanligaste genetiska orsaken är en variant i MTHFR-genen, som gör att kroppen använder folat mindre effektivt. Personer med den så kallade C677TT-varianten har ofta högre homocystein och kan ha större nytta av ett tillräckligt intag av folat och andra B-vitaminer. [14] [15]

Nivåerna påverkas också av:

  • brist på folat, B12 eller B6
  • hög ålder
  • nedsatt njurfunktion
  • vissa läkemedel (statiner)
  • rökning
  • hög alkoholkonsumtion.

Hos vissa personer kan även ett högt kaffeintag bidra till en måttlig ökning av homocystein.

Hur stor är risken?

Homocystein är inte bara en laboratoriemarkör utan tros också kunna bidra till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom genom ökad oxidativ stress, endoteldysfunktion, inflammation och ökad benägenhet till blodproppsbildning. [16]

Observationsstudier och metaanalyser visar att varje ökning med 5 µmol/L är kopplad till ungefär 18–20 procent högre risk för kranskärlssjukdom, även efter justering för traditionella riskfaktorer. Personer med homocysteinnivåer omkring 20 µmol/L har i flera studier haft omkring 50 procent högre risk för hjärt-kärlhändelser jämfört med personer med lägre nivåer. [17]

Denna studie fann en ungefär 30–40 % högre risk för ischemisk hjärtsjukdom per 5 µmol/L i prospektiva analyser efter korrektioner och är fortfarande en av de mest citerade artiklarna inom området. [18]

Många kliniker med särskilt fokus på prevention eftersträvar homocysteinnivåer under 10 µmol/L, även om referensintervallen i rutinsjukvården ofta är högre.

Kan B-vitaminer sänka homocystein?

Ja.

Det är väl etablerat att folat, vitamin B12 och vitamin B6 effektivt sänker homocysteinnivåerna hos personer som har förhöjda värden.

Däremot har stora studier med framför allt syntetisk folsyra inte alltid kunnat visa att detta leder till färre hjärtinfarkter eller lägre dödlighet. En möjlig förklaring är att många deltagare redan hade långt gången kärlsjukdom när behandlingen påbörjades eller att fel form av folat användes.

Naturligt folat från gröna bladgrönsaker skiljer sig från syntetisk folsyra, och personer med vissa genetiska varianter kan ha svårare att omvandla folsyra till den biologiskt aktiva formen 5-MTHF. Hittills finns dock få studier som jämfört dessa former direkt eller undersökt kombinationer av metylerat folat och andra B-vitaminer. [19]

Ny forkning stärker hypotesen

1. Homocystein sänks effektivt

Det finns idag starkt vetenskapligt stöd för att folat (vitamin B9), vitamin B12 och vitamin B6 effektivt sänker homocystein. Hos personer med förhöjda nivåer kan sänkningen uppgå till 20–35 procent. [20]

2. Biomarkören får allt starkare stöd

En japansk prospektiv studie från 2025 visade att homocystein fortfarande är en oberoende prediktor för framtida stroke och hjärt-kärlhändelser. Det stärker hypotesen att homocystein inte bara är en markör utan sannolikt också deltar i sjukdomsprocessen. [21]

3. Minskad risk för stroke

En stor metaanalys från 2025 visade att folsyratillskott minskade risken för stroke, men fann ingen säker effekt på hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom, total hjärt-kärlsjukdom eller dödlighet. Resultaten överensstämmer med tidigare Cochrane-analyser. [22]

4. B-vitaminer minskade risken för återförträngning av kranskärlen

En metaanalys från januari 2026 av patienter med etablerad kranskärlssjukdom visade att B-vitaminer sänkte homocystein och minskade risken för återförträngning av kranskärlen efter ballongvidgning (PCI). Däremot kunde forskarna inte visa någon säker minskning av risken för hjärtinfarkt, hjärt-kärldöd eller total dödlighet. [23]

5. En viktig ny insikt från maj 2026

De senaste översikterna tyder på att tidigare stora studier sannolikt blandade patienter med olika förutsättningar. B-vitaminer verkar ha störst effekt hos personer med förhöjt homocystein, brist på folat eller vitamin B12, MTHFR-varianter, njursjukdom eller ett lågt intag av folat. Hos personer med normala nivåer tycks tillskott däremot ge liten eller ingen tydlig nytta. [24]

Figur 3. På sommaren är trädgården fylld av grönsaker som vitkål, grönkål, selleri, broccoli, aubergine och zucchini. Mångfalden gör att vi kan äta näringsrik mat direkt från odlingen under stora delar av året. Samtidigt byggs jordens bördighet upp genom kompost, täckodling och levande rötter – ett sätt att förena god hälsa med ett mer hållbart jordbruk.

Livsmedel som hjälper till att hålla homocystein lågt

Den viktigaste strategin är att äta mat som är rik på de vitaminer och ämnen som behövs för homocysteinomsättningen.

Folat (vitamin B9)

Den viktigaste näringsfaktorn.

Bra källor till folat är framför allt mörkgröna bladgrönsaker som spenat, ruccola, mangold och grönkål, men även broccoli, brysselkål, sparris, avokado, lever samt baljväxter som linser, kikärter och bönor.

Tips: Folat är värmekänsligt. Ät gärna en del av grönsakerna råa eller endast lätt tillagade.

Vitamin B12

Finns nästan enbart i animaliska livsmedel.

Bra källor till vitamin B12 är framför allt lever, nötkött, lamm, ägg och mejeriprodukter som ost och yoghurt. Även skaldjur och fet fisk, exempelvis musslor, ostron, sardiner och makrill, innehåller rikligt med vitamin B12.

Vitamin B6

Viktigt för kroppens nedbrytning av homocystein.

Bra källor till vitamin B6 är kyckling, fisk, kikärter, sesamfrön, solrosfrön, potatis och banan. En varierad kost med både animaliska och vegetabiliska livsmedel gör det oftast lätt att få i sig tillräckligt av vitaminet.

Riboflavin (vitamin B2)

Stödjer MTHFR-enzymet.

Bra källor till vitamin B2 (riboflavin) är mejeriprodukter, ägg, lever, svamp och mandlar. En varierad kost med dessa livsmedel täcker vanligtvis dagsbehovet.

Kolin och betain (TMG)

Alternativa metylgivare som också hjälper kroppen att omsätta homocystein.

Bra källor till kolin är framför allt äggula, lever och nötkött. Dessa livsmedel innehåller höga halter av kolin, ett näringsämne som bland annat behövs för leverns funktion och normal omsättning av homocystein.

Christers val:

Mitt homocystein låg tidigare omkring 24 µmol/L, vilket innebär en tydligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Efter genetisk analys visade det sig att jag har en variant som försämrar kroppens metyleringsförmåga. Min läkare på Funmed bedömer därför att jag har särskilt stor nytta av att hålla homocysteinet så lågt som möjligt.

Jag försöker därför äta mörkgröna bladgrönsaker varje dag och får B12 och B6 främst från kött, lever och ägg. Jag kompletterar dessutom med 5-MTHF, vitamin B6 och trimetylglysin (TMG). Homocystein följer jag regelbundet med blodprov och mitt mål är att ligga under 10 µmol/L.

Jag har också noterat att mina homocysteinnivåer tenderar att stiga när jag behandlas med statiner.

Christers tips:

Homocystein ingår inte alltid i vanliga hälsokontroller, men kan analyseras genom blodprov hos exempelvis Werlabs eller Funmed.

Om du har förhöjt homocystein kan det vara värdefullt att samtidigt kontrollera folat, vitamin B12 och andra faktorer som påverkar omsättningen.

Har du en genetisk variant som påverkar MTHFR-enzymet kan det också vara klokt att diskutera med läkare eller dietist om 5-MTHF är ett bättre alternativ än syntetisk folsyra.

Referenser

[1]”RESPONSE OF ISCHEMIC HEART DISEASE TO CHONDROITIN SULFATE-A*,” 1969.
[2]”Reduction of ischemic coronary heart disease by chondroitin sulfate A”.
[3]”Risk of acute myocardial infarction among new users of chondroitin sulfate: A nested case-control study”.
[4]”Glucosamine/Chondroitin and Mortality in a US NHANES Cohort”.
[5]”Glucosamine and Chondroitin Use and Mortality Among Adults in the United States from 1999 to 2014,” [Online]. Available: https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1089/jicm.2022.0783.
[6]”The Role of Vitamin K in Soft-Tissue Calcification”.
[7]”Matrix Gla protein and the long-term incidence and progression of coronary artery and aortic calcification in the Multi-Ethnic Study of Atherosclerosis”.
[8]”Vitamin K2—a neglected player in cardiovascular health: a narrative review”.
[9]”Vitamin K Supplementation for the Prevention of Cardiovascular Disease: Where Is the Evidence? A Systematic Review of Controlled Trials”.
[10]”Effects of Vitamin K2 and D Supplementation on Coronary Artery Disease in Men: A RCT”.
[11]”Effective management of atherosclerosis progress and hyperlipidemia with nattokinase: A clinical study with 1,062 participants,” Front Cardiovasc Med, 2022.
[12]”Vitamin K2-MK-7 improves nitric oxide-dependent endothelial function in ApoE/LDLR−/− mice”.
[13]”Two Years of Menaquinone-7 Supplementation and Coronary Artery Calcification,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jamacardiology/fullarticle/2850256?guestAccessKey=a35a0cdc-fa49-41ae-8340-2054e9426c67.
[14]”MTHFR Gene and Serum Folate Interaction on Serum Homocysteine Lowering: Prospect for Precision Folic Acid Treatment”.
[15]”Efficacy of Folic Acid Therapy in Primary Prevention of Stroke Among Adults With Hypertension in China”.
[16]”Hyperhomocysteinemia in Cardiovascular Diseases: Revisiting Observational Studies and Clinical Trials,” [Online]. Available: https://www.thieme-connect.de/products/ejournals/abstract/10.1055/a-1952-1946.
[17]”Homocysteine Level and Coronary Heart Disease Incidence: A Systematic Review and Meta-analysis,” [Online]. Available: https://www.mayoclinicproceedings.org/article/S0025-6196(11)60637-X/abstract.
[18]”Homocysteine and cardiovascular disease: evidence on causality from a meta-analysis,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/325/7374/1202.
[19]”Folic acid supplementation for stroke prevention: A systematic review and meta-analysis of 21 randomized clinical trials worldwide”.
[20]”Effects of B Vitamins on Homocysteine Lowering and Thrombotic Risk Reduction—A Review of Randomized Controlled Trials Published Since January 1996,” [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2072-6643/17/7/1122.
[21]”Blood Levels of Homocysteine Predict Cardiovascular Events, but Not Alzheimer Disease Dementia, during a 4.7-year Follow-up in Patients with Vascular Risk Factors,” [Online]. Available: https://www.jstage.jst.go.jp/article/internalmedicine/65/7/65_5966-25/_article.
[22]”Efficacy of folic acid supplementation in the prevention of cardiovascular disease – a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials,” [Online]. Available: https://link.springer.com/article/10.1186/s40795-025-01178-z.
[23]”Combined B-vitamin supplementation on homocysteine and vascular outcomes in coronary heart disease: a meta-analysis,” [Online]. Available: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/07853890.2026.2622208.
[24]”B vitamins and cardiovascular health: mechanisms, clinical evidence, and precision prevention strategies,” [Online]. Available: https://link.springer.com/article/10.1186/s12986-026-01125-0.

Dela gärna inlägget