Oddskvoter visar vilka riskfaktorer som har starkast koppling till hjärtsjukdom – och varför blodsocker och insulin ofta är viktigare än många tror.

---

När hjärtsjukdom diskuteras handlar samtalet ofta om kolesterol och läkemedel. Men de riskfaktorer som oftast tas upp i vården är inte alltid de som har starkast koppling till hjärtinfarkt. Många känner därför inte till vilka faktorer som faktiskt har störst betydelse.

Epidemiologiska studier med tiotusentals deltagare ger i dag en tydlig bild av vilka riskfaktorer som är viktigast. Ett centralt begrepp är oddskvot, som beskriver hur mycket en viss faktor ökar eller minskar sannolikheten att drabbas av exempelvis hjärtinfarkt. Ju högre oddskvot, desto starkare samband med sjukdomen.

---

Forskningen visar att störningar i blodsocker- och insulinomsättningen hör till de starkaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt behandlas miljontals människor med statiner för att sänka LDL-kolesterolet. Studier visar dock att statiner också kan öka risken för typ 2-diabetes, särskilt hos kvinnor.

Ny forskning från 2024 tyder dessutom på att statiner kan sänka nivåerna av hormonet GLP-1 – ett hormon som hjälper kroppen att reglera blodsocker, aptit och kroppsvikt. [1]

---

Samma hormon försöker man höja med läkemedel som Ozempic (semaglutid) för att minska risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Hur går detta ihop? Och vilka riskfaktorer bör egentligen prioriteras när målet är att förebygga hjärtinfarkt? Det är frågor vi tittar närmare på i denna artikel?

---

Womens Health Study – vilka riskfaktorer betyder mest?

Efter att den stora lågfettstudien misslyckades började forskarna i stället kartlägga vilka riskfaktorer som faktiskt bäst förutsäger hjärt-kärlsjukdom.

---

Women’s Health Study bygger vidare på erfarenheterna från Women’s Health Initiative (WHI) – den största randomiserade koststudie som genomförts om hjärt-kärlsjukdom. Studien pågick mellan 1993 och 2004 och omfattade nästan 49 000 kvinnor.

Syftet var att pröva den då rådande hypotesen att en lågfettkost, liknande de officiella kostråden, skulle minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Deltagarna jämfördes med kvinnor som fortsatte att äta sin vanliga amerikanska kost.

---

Resultatet blev överraskande. Trots många års uppföljning minskade inte lågfettkosten risken för hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärt-kärlsjukdom. Hos kvinnor med etablerad hjärt-kärlsjukdom sågs till och med en tendens till fler hjärt-kärlhändelser i lågfettgruppen, och kvinnor med ökad risk för typ 2-diabetes fick ofta en sämre blodsockerkontroll. Sammantaget gav lågfettkosten inte de hälsofördelar som forskarna hade förväntat sig.

---

När kostinterventionen inte bekräftade den rådande hypotesen riktades forskarnas intresse mot en annan fråga: Vilka riskfaktorer har egentligen starkast samband med framtida hjärt-kärlsjukdom?

Det blev utgångspunkten för Women’s Health Study, där forskarna i stället analyserade ett stort antal biologiska och livsstilsrelaterade riskfaktorer och jämförde deras betydelse med hjälp av oddskvoter. Resultatet blev en mer nyanserad bild av vad som faktiskt driver risken för hjärtinfarkt och stroke.

---

Figur 1. Trädgården och växthusen ger en lång odlingssäsong med stor variation av grönsaker. Här odlas bland annat ruccola, tomater och andra näringsrika grödor som kan skördas från tidig vår till sen höst och bidra till en kost rik på färska råvaror.

---

De viktigaste riskfaktorerna för hjärtsjukdom

Stora långtidsstudier visar att metabol ohälsa har starkare koppling till hjärtinfarkt än många traditionella riskmarkörer.

---

Resultaten från Women’s Health Initiative och Women’s Health Study ger en viktig bild av vilka riskfaktorer som har störst betydelse för hjärt-kärlsjukdom i dagens västerländska samhälle. Eftersom deltagarna åt antingen en typisk amerikansk kost eller en lågfettkost som liknade de officiella kostråden speglar resultaten väl den risk som många människor har i dag.

Women’s Health Initiative är särskilt värdefull eftersom den var en mycket stor randomiserad interventionsstudie med nästan 49 000 deltagare och lång uppföljning. Den ger därför ett starkare vetenskapligt underlag än vanliga observationsstudier när man vill bedöma hur olika riskfaktorer påverkar risken för hjärtinfarkt och stroke.

---

När forskarna analyserade vilka faktorer som bäst förutsåg framtida hjärtsjukdom blev resultatet tydligt. De starkaste riskfaktorerna var:

• Typ 2-diabetes
• Metabolt syndrom
• Högt blodtryck
• Fetma, särskilt bukfetma
• Rökning

---

Gemensamt för de flesta av dessa riskfaktorer är att de hänger nära samman med insulinresistens – ett tillstånd där kroppens celler svarar sämre på insulin och blodsockret blir svårare att reglera.

Insulinresistens framträder därför som en av de viktigaste drivkrafterna bakom framtida hjärt-kärlsjukdom. Den påverkar inte bara blodsockret utan bidrar också till höga triglycerider, lågt HDL-kolesterol, inflammation, högt blodtryck och ökad blodproppsbenägenhet – faktorer som tillsammans ökar risken för hjärtinfarkt.

Det innebär att förebyggande behandling inte enbart bör fokusera på kolesterolnivåer. Minst lika viktigt är att förbättra den metabola hälsan genom att minska insulinresistensen, förebygga typ 2-diabetes och behandla det metabola syndromet. För många kan livsstilsförändringar därför ha större betydelse än förändringar av en enskild laboratoriemarkör. [2] [3]

---

Figur 2. Grafen från Women’s Health Study visar oddskvoter för olika riskfaktorer hos medelålders kvinnor. Den tydliggör att diabetes och insulinresistens kraftigt ökar risken för hjärtsjukdom, medan blodfetter har betydligt mindre betydelse. Resultaten ger vägledning om vilka faktorer som bör prioriteras i det förebyggande arbetet. [2]

---

Vilka riskfaktorer ökar risken mest?

Women’s Health Study visar att metabol ohälsa är en betydligt starkare riskfaktor för hjärtsjukdom än enskilda blodfetter.

---

I en stor analys från Women’s Health Study, publicerad 2022, jämförde forskarna hur mycket olika riskfaktorer ökade risken för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. Resultaten visar tydligt att störningar i ämnesomsättningen är de starkaste riskfaktorerna.

Den största riskökningen sågs hos personer med typ 2-diabetes, som hade 10,7 gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än kvinnor utan diabetes.

Därefter följde två nära besläktade tillstånd:

• Insulinresistens: 6,4 gånger högre risk.
• Metabolt syndrom: 6,1 gånger högre risk.

Båda speglar en försämrad ämnesomsättning och utvecklas ofta flera år innan typ 2-diabetes diagnostiseras.

Bland de mer välkända riskfaktorerna låg:

• Högt blodtryck: 4,6 gånger högre risk.
• Fetma: 4,3 gånger högre risk.
• Rökning: 3,9 gånger högre risk.

---

Blodfetterna hade betydligt svagare samband

När resultaten jämförs med olika blodfetter blir skillnaden tydlig.

• LDL-kolesterol: 1,38 gånger högre risk.
• ApoB: 1,89 gånger högre risk.
• Triglycerider: 2,14 gånger högre risk.

Av blodfetterna var det alltså endast höga triglycerider som var kopplade till en mer än dubbelt ökad risk.

Även ärftlighet hade en relativt måttlig betydelse. En familjehistoria med hjärt-kärlsjukdom ökade risken med omkring 1,5 gånger, vilket är betydligt mindre än de metabola riskfaktorerna.

Längst ned på listan återfanns inflammation, som i denna analys var kopplad till en riskökning på omkring 1,2 gånger.

---

Den viktigaste slutsatsen

Den samlade bilden är tydlig: metabol ohälsa – särskilt insulinresistens och typ 2-diabetes – har betydligt starkare samband med framtida hjärt-kärlsjukdom än enskilda kolesterolmarkörer.

Det betyder inte att blodfetterna saknar betydelse, men resultaten visar att en effektiv prevention bör omfatta hela ämnesomsättningen. Att förbättra blodsockerreglering, minska insulinresistens, sänka triglycerider, behandla högt blodtryck och förebygga diabetes kan därför vara minst lika viktigt som att sänka LDL-kolesterolet. [2]

---

Christers slutsats

Resultaten visar att störningar i blodsocker- och insulinregleringen hör till de starkaste drivkrafterna bakom hjärt-kärlsjukdom. Typ 2-diabetes, insulinresistens och metabolt syndrom är förknippade med betydligt högre risk än enbart förhöjda nivåer av LDL-kolesterol.

I denna analys var insulinresistens och metabolt syndrom kopplade till mer än 14 gånger högre risk än förhöjt LDL. Det talar för att förebyggande arbete i första hand bör inriktas på att förbättra den metabola hälsan – genom att förebygga insulinresistens, typ 2-diabetes och metabolt syndrom – samtidigt som övriga riskfaktorer behandlas utifrån individens samlade riskprofil.

En enkel tumregel är därför: Om du måste prioritera en sak för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom är det oftast viktigare att hålla blodsocker och insulinreglering i balans än att enbart fokusera på kolesterolvärdet. Det betyder inte att kolesterol saknar betydelse, men för många är en god metabol hälsa den viktigaste grunden för ett friskt hjärta.

---

Referenser

[1]	”Statins aggravate insulin resistance through reduced blood glucagon-like peptide-1 levels in a microbiota-dependent manner”.
[2]	”Association of Lipid, Inflammatory, and Metabolic Biomarkers With Age at Onset for Incident Coronary Heart Disease in Women”.
[3]	”https://whs.bwh.harvard.edu/”.