Upptäck mer från Kolesterolparadoxen
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.
METABOLT Nyhetsbrev 2: Industrimaten granskas på allvar
Ultraprocessad mat kopplas till ökad risk för hjärtsjukdom och demens i nya studier och forskning om riktig mat, regenerativt jordbruk och traditionella kostmönster fortsätter att växa.
Metabolt – ett nyhetsbrev som sammanfattar utvalda nyheter, studier och forskningsrön inom metabol hälsa, hjärt-kärlsjukdom och livsstilsmedicin. Några av de mest intressanta studierna och forskningsrönen som förekommit i arbetet med Kolesterolparadoxen under 2025 och 2026 lyfts här.
Begreppet ultraprocessad mat beskriver industriellt framställda livsmedel där råvaror först delas upp i sina beståndsdelar och sedan sätts samman igen, ofta med många tillsatser. Några exempel är läsk, godis, chips och många färdigrätter.
Begreppet har kritiserats för att vara otydligt av vissa forskare. Därför har Livsmedelsverket valt att inte uttryckligen avråda från ultraprocessad mat i sina kostråd.
I USA används nu oftare begreppet ”highly processed foods” (hårt processade livsmedel). Amerikanska myndigheter har börjat ge enklare råd direkt till konsumenter med budskapet att äta riktig mat.
Forskningen bidrar till en växande diskussion om att det inte bara är näringsinnehållet i maten som spelar roll för hälsan, utan även hur livsmedlen tillverkas.
Figur 1. Frukostbuffén på Frägsta Helsingegård förenar det bästa från Hälsingland med smaker från Italien. Lokala råvaror samsas med italienska delikatesser i en frukost där närproducerat, hantverk och matglädje står i centrum.
Metabola nyheter i korthet
Ekonomi och hälsa hänger nära samman
En ny kartläggning från Stockholm visar tydliga skillnader i både barnfetma och medellivslängd mellan olika områden och inkomstgrupper.
Män med högst inkomster lever i genomsnitt nio år längre än män med lägst inkomster, medan skillnaden för kvinnor är fem år.
Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar, bland annat långvarig stress, arbetsvillkor och olika möjligheter att prioritera hälsa. I höginkomstområden som Djursholm är den förväntade livslängden över 86 år, medan den i Skärholmen ligger under 82 år. [1] [2]
Christers kommentar:
Matpriserna har varit en stor fråga i debatten. Samtidigt gäller den sänkta livsmedelsmomsen all mat – även läsk, godis och andra ultraprocessade produkter. Många upplever att naturliga råvaror som fisk, obearbetat kött, grönsaker och frukt är dyra.
Det är anmärkningsvärt eftersom forskning visar att många hundraåringar lever i samhällen där hemlagad mat, naturliga råvaror, daglig rörelse och starka sociala gemenskaper fortfarande är en självklar del av livet.
Ultraprocessad mat kopplas till ökad risk för hjärtsjukdom
Hjärtvården har under lång tid främst fokuserat på LDL-kolesterol och saltintag, medan livsmedlens grad av processning fått betydligt mindre uppmärksamhet.
Personer med högst konsumtion av ultraprocessad mat har upp till 65 procent högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom, 19 procent högre risk för hjärtsjukdom och 13 procent högre risk för förmaksflimmer jämfört med dem som äter minst. Det visar en ny konsensusrapport från European Society of Cardiology (maj 2026). [3]
Resultaten stöds även av en metaanalys publicerad i Lancet Regional Health 2024, som omfattade 22 prospektiva studier. Hög konsumtion av ultraprocessad mat var kopplad till 17 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdom och 23 procent högre risk för kranskärlssjukdom.
Ultraprocessad mat kopplas till ökad demensrisk
Hög konsumtion av ultraprocessad mat är kopplad till ökad risk för demens och sämre resultat på tester av uppmärksamhet och koncentrationsförmåga enligt en ny studie (maj 2026). [4]
Sambandet var tydligt även hos personer som i övrigt följde en medelhavskost. Resultaten tyder på att det inte bara är vad vi äter som spelar roll, utan också hur maten har tillverkats och bearbetats.
Nitratets källa kan påverka risken för demens
Det inte bara är mängden nitrat i kosten som spelar roll, utan även varifrån nitratet kommer. Personer som i en ny studie från juni 2026 som åt en kost där de fick i sig mest nitrat från grönsaker hade lägre risk att utveckla demens medan en kost med nitrat från processat kött eller dricksvatten var kopplat till en högre risk. Forskarna tror att vitaminer och antioxidanter i grönsaker kan främja bildningen av kväveoxid medan nitrat i processade livsmedel oftare kan omvandlas till potentiellt skadliga N-nitrosaminer. [5]
Mer ägg kopplas till lägre demensrisk
Högre äggkonsumtion kopplas till lägre risk för Alzheimers i en studie från juni 2026, vilket ger nytt stöd för att ägg kan vara en näringstät och hälsosam del av kosten. Detta trots att ägg länge pekats ut som en möjlig hälsorisk.
Grupper som normalt brukar ha lägre demensrisk – till exempel personer med högre inkomst och mer fysisk aktivitet – åt i denna studie mindre ägg, men hade ändå högre demensrisk. Det stärker signalen i resultaten, även om studien, liksom andra observationsstudier, inte kan bevisa orsak och verkan. [6]
Figur 2. En klassisk italiensk antipasti på Frägsta Helsingegård med kikärtor, grillad aubergine, mozzarella, lokala ostar och charkuterier serverad med fruktig olivolja. Till detta ett glas rött vin från Umbrien, vars friska syra och eleganta tanniner passar väl till de smakrika tillbehören.
Nya kostråd för personer över 65 år
Livsmedelsverket har tagit fram särskilda kostråd för personer över 65 år. Råden betonar att hälsosamma matvanor även senare i livet kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och demens.
För äldre med normal aptit rekommenderas extra fokus på protein och D-vitamin. För personer med nedsatt aptit ligger fokus på energi- och proteinrik mat för att förebygga undernäring och bevara styrka, självständighet och livskvalitet. Flera mindre måltider per dag samt extra fett och proteinrika livsmedel rekommenderas. [7]
Västmat sprids – metabola sjukdomar ökar
Den globala överproduktionen av billiga råvaror som socker, spannmål och vegetabiliska oljor påverkar idag folkhälsan långt utanför västvärlden. Även i områden kring Kilimanjaro i Afrika ersätts traditionell mat snabbt av västerländska industrilivsmedel. Fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ökar i snabb takt. [8]
Traditionell afrikansk kost minskade inflammation
Människor i Kilimanjaroområdet som åt traditionell afrikansk mat jämfördes med personer i staden Moshi, som åt mer västerländsk kost i en studie från april 2025. När grupperna bytte kost i två veckor förändrades hälsomarkörerna snabbt. Västerländsk kost ökade inflammationen i kroppen medan traditionell afrikansk mat minskade inflammationen. [9]
Nya stöd till betande djur och mindre lantbruk
Regeringen vill stärka svenskt lantbruk genom nya ekonomiska stöd genom ett beslut i juni 2026. Ett nytt bidrag på 1 000 kronor per diko och år införs samtidigt som stöden till betesmarker höjs och reglerna för stöd till betande mjölkkor förenklas. Investeringsstöden utökas och ska i högre grad kunna sökas av mindre lantbruk utan krav på att öka produktionen. Förslagen måste godkännas av EU-kommissionen innan de kan börja gälla. [10]
Kritik mot Livsmedelsstrategin 2.0
Författaren och debattören Gunnar Rundgren har i bloggen Trädgården Jorden granskat Livsmedelsstrategin 2.0. Han menar att planerna på att samtidigt öka både spannmåls- och köttproduktionen riskerar att kräva betydligt mer jordbruksmark.
Han lyfter fram satsningar på regional matproduktion, robustare livsmedelskedjor och svensk gastronomi som positiva delar av strategin. [11]
Är insekter framtidens mat – eller en fluga?
En rapport från Stockholm Environment Institute ifrågasätter flera av de påstådda fördelarna med insektsodling. Trots investeringar på 2,2 miljarder dollar har många företag misslyckats. Rapporten visar att insektsprotein ofta har liknande klimatpåverkan som kyckling och gris, att vanliga jordbruksråvaror används som foder och att merparten av produktionen går till djuruppfödning. Forskarna menar att hållbarhetsvinsterna ofta överskattas. [12]
Figur 3. Frägsta Helsingegårds pannacotta med färska jordgubbar förenar italiensk desserttradition med svenska sommarbär. Den lena vaniljpuddingen och de söta, nyplockade jordgubbarna skapar en lätt och smakrik avslutning på måltiden.
Pannacotta med jordgubbar
Krämig lågkolhydratversion av pannacotta som passar perfekt med svenska jordgubbar.
4 portioner
Ingredienser
- 5 dl vispgrädde
- 1 vaniljstång eller 1 tsk vaniljpulver
- 2–3 msk valfri sötning (t. ex. ICA sötströ, erytritol eller allulos) efter smak
- 2 gelatinblad
- En nypa salt
Jordgubbstopping
- 200 g färska svenska jordgubbar
- 1 tsk pressad citron
- Eventuellt 1–2 tsk allulos eller erytritol om bären är syrliga
- Några blad citronmeliss eller mynta
Gör så här
- Lägg gelatinbladen i kallt vatten i cirka 5 minuter.
- Koka upp grädde, vanilj, sötning och en nypa salt. Låt sjuda försiktigt i 2–3 minuter.
- Ta kastrullen från värmen och rör ner de urkramade gelatinbladen tills de lösts upp.
- Häll upp i fyra glas och låt stelna i kylskåp minst 4 timmar, gärna över natten.
- Skiva eller dela jordgubbarna och blanda försiktigt med citron och eventuellt lite sötning.
- Toppa pannacottan precis före servering och garnera med citronmeliss eller mynta.
Extra festlig variant
Toppa med:
- några rostade hackade hasselnötter eller pistagenötter
- lite rivet citronskal
- några tunna skivor färska jordgubbar
Det ger både krispighet och friskhet utan att tillföra många kolhydrater.
Den här versionen har betydligt lägre kolhydratinnehåll än klassisk pannacotta, men behåller den lena konsistensen och låter de färska jordgubbarna stå i centrum.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.