METABOLT Nyhetsbrev nr 4: Nya rön om maten, ämnesomsättningen och hjärtat

USA omprövar synen på ultraprocessad mat och lyfter metabol hälsa. Nya studier ger stöd för allt från lågkolhydratkost och B-vitaminer till tomater, svarta vinbär och andra traditionella livsmedel.

I nyhetsbrevet Metabolt sammanfattas intressanta studier, nyheter och forskningsrön om metabol hälsa, hjärt-kärlsjukdom och livsstilsmedicin. Jag lyfter fram några av de viktigaste forskningsresultaten jag stött på under arbetet med Kolesterolparadoxen under 2025 och 2026.

USA omprövar NOVA – är all ultraprocessad mat lika problematisk?

I USA arbetar man med att ta fram en gemensam definition av ultraprocessad mat. U.S. Food and Drug Administration (FDA) och U.S. Department of Agriculture (USDA) menar att dagens klassificeringar har brister och vill skapa en tydligare definition.

En central fråga är om all ultraprocessad mat innebär samma hälsorisk.

Det etablerade NOVA-systemet utgår främst från hur maten tillverkas och vilka industriella ingredienser och tillsatser den innehåller. Det innebär att exempelvis ett industriellt fullkornsbröd kan hamna i samma kategori, NOVA 4, som läsk, godis och chips.

FDA har uppmärksammat detta problem. Fullkornsbröd kan klassas som ultraprocessat utan att för den skull vara förknippat med samma hälsorisker som många andra produkter i gruppen.

Den nya amerikanska definitionen kan därför komma att väga in både graden av bearbetning och matens innehåll och näringskvalitet. Målet är att bättre kunna skilja mellan olika typer av processad mat.

Arbetet pågår, under 2026 analyserar FDA och USDA forskning och inkomna synpunkter innan den federala definitionen fastställs.

Referens: FDA & USDA, HHS, FDA and USDA Address the Health Risks of Ultra-Processed Foods, 23 juli 2025. [1]

Kommentar:

Livsmedelsindustrin ser, inte oväntat, råden att äta mer riktig och mindre ultraprocessad mat som ett hot och har lobbat mot en ny definition av ultraprocessad mat.

Även delar av kritiken mot de nya kostråden har kopplingar till industrins intressen. Därför blir frågan viktig: Kan en tydligare och mer allmänt accepterad definition av ultraprocessad mat bana väg för tydligare kostråd även i Sverige?

Figure 1. Grillad bläckfisk (calamares) i hamnen på Ikaria, serverad med tomater, citron, gurka, kapris och oliver – enkla råvaror som är typiska för den traditionella medelhavskosten. På Ikaria, känt som en av världens blå zoner, för både maten och miljön tankarna till hälsa och ett långt liv.

Metabola nyheter i korthet

USA uppdaterar kostråden med fokus på metabol hälsa

Personer med diabetes och andra metabola sjukdomar kan behöva andra koststrategier än friska. Detta betonas i de nya amerikanska kostråden för 2025–2030. I råden lyfts riktig mat, mindre ultraprocessade livsmedel och tillsatt socker samt rekommenderas att kosten anpassas efter individens metabola hälsa. [2] [3]

Vetenskaplig genomgång stärker lågkolhydratkost vid metabol sjukdom

I den vetenskapliga genomgång som ligger till grund för de amerikanska kostråden 2025–2030 dras slutsatsen att lågkolhydratkost är ett vetenskapligt motiverat behandlingsalternativ vid övervikt, metabolt syndrom och typ 2-diabetes. Analysen som omfattade 34 metaanalyser av randomiserade studier visade genomgående neutrala eller positiva effekter på vikt och metabol hälsa, utan att någon metaanalys fann sämre resultat än kost med högre kolhydratinnehåll. [4]

USA vill ge kost större plats i läkarutbildningen

USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har presenterat ett initiativ för att ge nutrition och kostens betydelse för hälsan större utrymme i amerikanska läkarutbildningar.

Syftet är att framtidens läkare ska få bättre kunskap om sambanden mellan kost, metabol hälsa och kroniska sjukdomar och därmed kunna arbeta mer förebyggande.

Förslaget speglar ett växande fokus på prevention och livsstilsfaktorer inom USA:s sjukvård. Samtidigt återstår frågor om hur förändringarna ska genomföras och vilka krav de kommer att ställa på universitetens läkarutbildningar.

Figure 2. Tomater är en självklar del av den traditionella maten i Cilento, söder om Neapel – ett av de områden där medelhavskosten först studerades och dokumenterades. Här serveras de som en enkel tomatsallad med gott om olivolja och vilda örter.

Typ 2-diabetes ökar snabbast bland unga svenskar

Typ 2-diabetes fortsätter att öka i Sverige – och den största ökningen ses bland personer under 30 år. Det visar nya preliminära siffror från Karolinska Institutet. Forskare varnar för att den tidiga sjukdomsdebuten ökar risken för allvarliga följdsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Utvecklingen är en tydlig konsekvens av den växande fetmaepidemin och ett allvarligt hot mot folkhälsan, menar epidemiologen Sofia Carlsson.

Biohackaren Bryan Johnson omprövar sin livsstil

Techmiljardären och biohackaren Bryan Johnson, känd från Netflix-dokumentären Don’t Die: The Man Who Wants to Live Forever, har börjat ifrågasätta sin extrema satsning på att bromsa åldrandet. Han undrar i ett inlägg på X om han ”tagit det här med ett långt liv lite för långt”. I juli 2026 berättade Johnson också att han drabbats av autoimmun gastrit, en kronisk sjukdom där immunförsvaret angriper magsäckens slemhinna. [5]

Kommentar

Bryan Johnson hade stort förtroende för den västerländska kostforskningen och de expertråd han följde, men varför han till slut utvecklade magproblem går inte att säga säkert.

Hans strikt standardiserade veganska kost skiljde sig tydligt från den traditionella mat som förknippas med de så kallade blå zonerna. Där åt man en varierad, lokalt producerad kost anpassad efter säsong – med egenodlade grönsaker, ägg, ost och andra fullfeta mejeriprodukter. I kustområden var fet fisk en viktig del av kosten, medan människor i bergstrakter oftare åt gräsbetat kött och fermenterade mejeriprodukter.

B-vitaminer minskade risken för återförträngning av kranskärlen

B-vitaminer sänkte homocystein och minskade risken för återförträngning av kranskärlen efter ballongvidgning (PCI), enligt en metaanalys från januari 2026 av patienter med etablerad kranskärlssjukdom. [6]

B-vitaminer hjälper främst riskgrupper

B-vitamintillskott verkar främst gynna personer med förhöjt homocystein, brist på folat eller vitamin B12, MTHFR-varianter, njursjukdom eller lågt folatintag. Detta visas i en vetenskaplig översikt från maj 2026. Hos personer med normala nivåer ses däremot liten eller ingen tydlig nytta. [7]

Kan potensläkemedel skydda hjärtat?

PDE5-hämmare, som tadalafil och sildenafil (Viagra), förstärker effekten av kroppens kväveoxid och förbättrar blodkärlens förmåga att vidgas.

En systematisk översikt och metaanalys från 2025 kopplade läkemedlen till lägre risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förtida död. Resultaten bygger huvudsakligen på observationsstudier. Innan läkemedlen kan rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom behövs randomiserade kliniska studier. [8] [9]

Lykopen från tomater kan sänka blodtrycket

Bilden av tomater som ett hjärtvänligt livsmedel förstärks i en ny paraplyöversikt från januari 2026. Forskarna sammanställde systematiska översikter och metaanalyser av interventionsstudier om lykopen från tomater och hjärt-kärlrisk. Resultaten visade att tomatbaserat lykopen kunde sänka det systoliska blodtrycket med omkring 2–3 mmHg. Forskarna bedömde stödet för blodtryckseffekten som relativt starkt. Studien pekar på att resultaten kan uppnås med en mängd som går att få från tomater och tomatprodukter. [10]

Figure 3. Tomater finns på marknader och i butiker i nästan varje by runt Medelhavet och är en viktig del av den traditionella medelhavskosten. De innehåller bland annat polyfenoler och antioxidanten lykopen. När tomater tillagas, exempelvis i grytor och tomatsåser, blir lykopenet lättare för kroppen att ta upp – särskilt tillsammans med olivolja.

Svarta vinbär kan förbättra blodkärlens funktion

Svarta vinbär kan ha en gynnsam effekt på blodkärlen. Detta framkommer i en randomiserad studie 2025. 23 friska vuxna fick dricka 200 ml antocyaninrik svartvinbärsdryck eller placebo tillsammans med en fettrik måltid. Svartvinbärsdrycken förbättrade blodkärlens flödesmedierade vidgning (FMD) under de följande sex timmarna. FMD är ett mått på endotelets förmåga att få blodkärlen att vidga sig och används som markör för kärlhälsa. Resultaten tyder på att de antocyaniner som ger svarta vinbär deras mörka färg kan bidra till att skydda kärlfunktionen efter en måltid. [11]

Vitlök kan bidra till lägre blodtryck

Stödet för att vitlök kan bidra till lägre blodtryck hos personer med högt blodtryck förstärks i en metaanalys 2025. Forskarna sammanställde tio randomiserade studier och fann en genomsnittlig sänkning på cirka 4,2 mmHg i systoliskt och 3,1 mmHg i diastoliskt blodtryck. Resultaten är lovande, men på grund av att studierna undersökte främst olika former av vitlökspreparat går det inte att säga att några extra vitlöksklyftor i maten ger samma effekt. [12]

Granatäpple kan gynna blodkärlen

Bilden av granatäpple som ett hjärtvänligt livsmedel stärks i en metaanalys 2025. Forskarna sammanställde 19 kliniska studier och fann förbättringar av vissa markörer kopplade till inflammation och blodkärlens endotel. Framför allt minskade nivåerna av IL-6, en inflammationsmarkör, och ICAM-1, som är kopplad till aktivering av kärlväggen. Resultaten tyder på möjliga kärlskyddande effekter. [13]

Ny studie lyfter PON1 som möjlig hjärtmarkör

Personer med hög PON1-aktivitet har en gynnsammare metabol profil, bättre blodfetter och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, detta framkommer i en studie från maj 2026. Resultaten tyder på att PON1 kan spegla HDL-partiklarnas skyddande funktion bättre än mängden HDL-kolesterol och kan bli en mer träffsäker biomarkör för hjärt-kärlrisk. [14]

Ny studie: PON1 kan bli framtida behandlingsmål

PON1 skyddar både LDL och HDL mot oxidation, minskar inflammation och blodproppsbildning samt förbättrar utfallet efter stroke hos försöksdjur. Detta framkommer i en experimentell studie 2025. Forskarna menar att PON1 på sikt kan bli ett nytt mål för framtida behandlingar mot hjärt-kärlsjukdom. [15]