Skördetider – mat från trädgården året runt

Odlingsåret tar aldrig slut – det förändras bara med årstiderna. Genom att odla många olika grödor, planera skördarna och lagra överskottet kan vår trädgård ge färska eller hemodlade grönsaker, bär och frukter under nästan hela året.

Vårt mål är att trädgården ska ge oss så mycket som möjligt av de grönsaker, örter, bär och frukter vi äter under året. Odlingen handlar inte bara om sommaren, utan om att förlänga skörden så långt det går.

Redan tidigt på våren kan vi skörda de första vintersådda bladen och grönsaker som övervintrat. Under försommaren kommer sallat, rädisor, örter och sockerärtor. På högsommaren tar tomater, gurka, squash, bönor och bär över. Under sensommaren och hösten skördar vi bland annat kål, rotfrukter och äpplen.

När frosten kommer är skördeåret ändå inte slut. Vissa grönsaker kan stå kvar ute långt in på vintern, medan annat lagras, fryses, torkas, syras eller konserveras.

Genom att odla många olika grödor och ta vara på överskottet blir trädgården ett levande skafferi som ger oss egen mat under större delen av året.

Ett levande skafferi året runt

Christinas trädgård följer årstidernas rytm. Genom att odla många olika grödor, sprida ut skördarna och ta vara på överskottet blir trädgården ett levande skafferi som förser vårt kök med egen mat under större delen av året.

Från vårens första blad till höstens skörd

I min fru Christinas trädgård finns nästan alltid något att skörda. Det börjar tidigt på våren, när de första vintersådda bladen tittar upp samtidigt som tåliga grödor från föregående år fortfarande kan finnas kvar.

När våren övergår i sommar ökar utbudet snabbt. Sallat, rädisor, örter och sockerärtor följs av tomater, gurka, squash, bönor, kål och andra grönsaker. Samtidigt mognar jordgubbar, hallon, vinbär och andra bär. Sensommaren och hösten blir sedan årets stora skördetid, med ett överflöd som räcker långt utanför själva odlingssäsongen.

Variation förlänger skördesäsongen

En viktig del är att odla många olika grödor och sorter. Vissa växer snabbt och kan skördas redan på våren, medan andra behöver hela sommaren och är färdiga först på hösten.

Genom att välja tidiga och sena sorter av samma gröda kan skörden spridas över en längre period. När en gröda är färdig tar nästa vid. På så sätt blir vi mindre beroende av några få intensiva skördeveckor.

Överskottet blir vintermat

Under sensommaren och hösten producerar trädgården ofta mer än vi kan äta direkt. Då gäller det att ta vara på överskottet.

En del grönsaker kan lagras svalt under lång tid. Annat fryser vi in, torkar, syrar eller konserverar. Bär och frukt kan frysas eller förädlas, medan tåliga grödor som kål ibland kan stå kvar ute och skördas långt efter den första frosten.

Sommarens överflöd försvinner inte när vintern kommer – det flyttar in i frysen, skafferiet och matkällaren.

Figur 1. Sommarfrukost med fjällfil, nötter, kokos, jordgubbar och svarta vinbär från trädgården, tillsammans med två nystekta ägg. En liten skål med kosttillskott för hjärthälsan finns också med – men kanske är morgonens lugn, solen och den korta träningen före frukost minst lika viktiga.

Odlingsåret börjar innan vintern är slut

De första vintersådda bladen tittar upp ur jorden idigt på våren. Spenat, sallat och andra tåliga bladgrönsaker ger de första färska skördarna, samtidigt som grönkål och annan vinterhärdig kål fortfarande kan stå grön och frisk ute i landen. Det är en påminnelse om att odlingsåret egentligen aldrig tar slut – det följer bara årstidernas rytm.

När försommaren kommer fylls köket med ruccola, sallat, rädisor och färska örter. Snart mognar också jordgubbar och de första sockerärtorna, som ger både färg och sötma till sommarens måltider.

Försommaren, i Sverige (ungefär maj–juni. En hel del går redan att skörda, särskilt då vi odlat tidigt eller haft tunnelväxthus och kallbänk:

  • 🌱 Bladgrönsaker och örter: Vintersallat (om den övervintrat), spenat, mangold, sallat, ruccola, gräslök, persilja, dill och koriander
  • 🥕 Rötter och tidiga grönsaker: Rädisor, milda sommarmorötter (tidiga sorter i tunnelväxthus)
  • 🥦 Kålväxter: Färska små broccoliskott (om man sådde tidigt), pak choi eller annan asiatisk kål (tidigt sådd)
  • 🍓 Bär och frukt: Jordgubbar (från slutet av juni), rabarber och blåbärstry
  • 🌸 Annat ätbart: Ätliga blommor: violer, tusensköna, ringblomma, gräslöksblommor och nässlor (om de inte hunnit bli för grova)

Figur 2. Rökt lax från Ostnäs i Västerbotten, serverad med krispiga ”Lokförare Bergkvists” sockerärtor och en sallad på solmogna tomater från den egna trädgården. Lite balsamvinäger som ringlats över, en enkel måltid där fina råvaror får stå i centrum.

Sommarens överflöd blir vinterns förråd

Under högsommaren är trädgården som mest produktiv. Tomater, gurka, zucchini, bönor, morötter, lök och kryddväxter växer i snabb takt och ger ofta större skördar än vi hinner äta. Då börjar arbetet med att frysa in, torka, syra och konservera det som ska räcka långt efter att odlingssäsongen är över.

Hösten bjuder på rotfrukter, pumpor, rödbetor, äpplen och andra lagringsdugliga grödor. Förråd, frysar och glasburkar fylls med mat som gör att vi kan fortsätta äta från den egna trädgården under lång tid.

Högsommaren (juli–augusti) och tidig höst (september, ibland in i oktober) är de mest skörderika tiderna i en vår trädgård:

  • 🌱 Bladgrönsaker och örter: sallad, ruccola, mangold och kålblad (grönkål, svartkål, spetskål, samt savojkål). Färska örter: dill, persilja, basilika, koriander, mynta, timjan och oregano
  • 🥕 Rotfrukter och lökväxter: Rödbetor (både rötter och blad), gul- och rödlök, vitlök, salladslök, rättika och kålrabbi
  • 🥦 Kålväxter och andra grönsaker: Broccoli (huvud och sidogrenar), kålrot, sockerärtor och märgärtor, bondbönor och gröna bönor
  • 🍅 Fruktbärande grödor: Tomater (friland och växthus), gurka, zucchini, pumpa, paprika, peperoni, chili och aubergine (i växthus)
  • 🍓 Bär och frukt: Hallon, vinbär (röda, svarta och vita), krusbär, blåbär, körsbär, plommon, äpplen och päron.

Figur 3. Att äta grönsaker i alla regnbågens färger är ett välkänt kostråd, olika färger speglar ofta olika näringsämnen och antioxidanter. På bilden ett urval av tomater i varierande sorter och nyanser, tillsammans med broccoli och selleri – ett exempel på hur färg och mångfald på tallriken kan bidra till både smak och hälsa.

Skörd även mitt i vintern

När vintern kommer upphör inte skörden – den förändras. Grönkål, purjolök, vitkål och jordärtskockor kan ofta stå kvar ute och skördas efter behov, ibland även under snön. Samtidigt plockar vi fram sommarens bär, frukt, örter och grönsaker ur frysen, liksom syrade och konserverade produkter från skafferiet.

Det finns alltid något hemodlat på bordet, från vårens första späda blad till vinterns tåliga kål. Trädgården blir inte bara en plats för odling, utan också ett levande skafferi som följer naturens rytm. Den visar hur tålamod, biologisk mångfald och kretslopp kan ge både rikliga skördar, god mat och en större självförsörjning.

Senhöst (oktober–november) och vinter (december–februari) är utmanande i Sverige, men med rätt grödor, vintertåliga sorter och lite framförhållning går det ändå att skörda en hel del:

  • Rotfrukter: morötter, rödbetor, palsternacka, rotselleri, kålrot, svartrot och jordärtskocka
  • Kål: grönkål, svartkål, brysselkål, savojkål och spetskål (tål frost bra)
  • Lökväxter: purjolök (står länge i landet), sen skörd av gul/rödlök (om de lagrats rätt)
  • Bär/frukt: sena äpplen och päron (särskilt lagringssorter)

🌱 Tips för vinterförsörjning:

  • Kål: grönkål och svartkål kan ofta skördas direkt från landet även under snö
  • Rotfrukter: jordärtskocka kan grävas upp hela vintern (de klarar kyla i jorden)
  • Purjolök: kan stå ute och grävas upp vid behov, om marken inte är tjälad
  • Odla vintersallat (maché) och spenat för kallbänk/tunnelväxthus – de kan ge färska blad även mitt i vintern.
  • Rotselleri, kålrot, rödbetor och morötter går att lagra i fuktig sand i jordkällare.
  • Kålhuvuden kan lagras länge i jordkällare eller kallt förråd.
  • Frys in: Vi har numera flera frysar. Tomater, rabarber, bär och frukt går utmärkt att frysa, infrysning av bladgrönt och örter förlänger säsongen.
  • Fermentering (syrade grönsaker som surkål) och inlagd frukt som päron.

Under vintern kompletterar vi dels med citrusfrukter där vi köper ekologisk och regenerativt odlat från organisationen Crowd Farming, dels med en del grönsaker som vi köper av bönder vi lärt känna i vår REKO-ring.

Figur 4. Yoghurtsoppa på ekologisk fullfet yoghurt med nyskördade tomater och gurka från trädgården, toppad med persilja och salladslök.

Trädgården följer årstiderna

Varje årstid har sina grödor och sin typ av skörd. Under våren äter vi det späda och snabbväxande, på sommaren det solmogna och färska och under hösten sådant som mognat långsamt.

På vintern tar de lagrade, frysta och förädlade råvarorna över. Sedan börjar allt om igen med de första vintersådderna och vårens nya skott.

Trädgården blir på så sätt ett levande skafferi där innehållet hela tiden förändras – men där det nästan alltid finns något från den egna odlingen att sätta på bordet.

Christers slutsats

Odla sin egen mat handlar om betydligt mer än att fylla tallriken. En varierad trädgård ger färska, näringsrika råvaror med kort transport, samtidigt som den stärker förståelsen för naturens kretslopp och årstidernas växlingar. Genom att odla många olika grödor, ta vara på överskottet och lagra skörden kan en vanlig villaträdgård ge mat under större delen av året.

Odlingen har blivit en viktig del av en hälsosam livsstil för oss. Den ger daglig rörelse, tid utomhus, glädje i att följa växternas utveckling och tillgång till råvaror av högsta kvalitet.

Målet är inte att bli helt självförsörjande utan att steg för steg minska beroendet av importerad och ultraprocessad mat.

Varje egenodlad måltid är ett steg mot bättre hälsa, större biologisk mångfald och ett mer hållbart sätt att leva.

Kall yoghurtsoppa med tomat och gurka

En frisk och enkel sommarsoppa som passar perfekt när tomater och gurkor är nyskördade.

4 portioner

Ingredienser

  • 5 dl ekologisk fullfet yoghurt, gärna grekisk eller turkisk
  • 2–3 mogna tomater
  • 1 gurka
  • 2 salladslökar
  • 1 liten vitlöksklyfta
  • 2 msk extra jungfruolivolja
  • 1–2 msk färskpressad citronjuice
  • 1 dl kallt vatten, efter önskad konsistens
  • 1 liten näve färsk persilja
  • Salt och nymalen svartpeppar

Gör så här

  1. Tärna tomater och gurka fint. Spara lite till garnering.
  2. Blanda yoghurt med olivolja, citronjuice och pressad eller finriven vitlök.
  3. Rör ner tomat, gurka och tunt skivad salladslök.
  4. Späd med lite kallt vatten tills soppan får önskad konsistens.
  5. Smaka av med salt och svartpeppar.
  6. Låt gärna soppan stå kallt i 20–30 minuter så att smakerna hinner utvecklas.
  7. Servera väl kyld och toppa med persilja, salladslök, tomat och gurka. Ringla gärna över lite extra jungfruolivolja.

Tips: För en fylligare och mer mättande lågkolhydratvariant kan du toppa med hackade valnötter, smulad fetaost eller ett kokt ägg.

Dela gärna inlägget