Upptäck mer från Kolesterolparadoxen
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.

Enligt vissa studier skyddar fleromättat fett hjärtat, medan andra inte visar någon minskad dödlighet – ibland till och med ökad dödlighet. Beror skillnaderna på fettsyrorna, vilken mat vi äter eller vad fettet ersätter i kosten?
Våra matvanor påverkar vilka fettsyror vi får i oss redan som spädbarn. Stora välgjorda koststudier visar att liknande nivåer av samma fettsyror ledde till lägre kolesterol – men inte till färre dödsfall.
Livsmedelsverket rekommenderar att högst 10 procent av energin i maten bör komma från mättat fett. Motiveringen är att ett byte från mättat till omättat fett kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
Fett är samtidigt en viktig energikälla för spädbarn. Bröstmjölk innehåller omkring fyra procent fett, varav 40–45 procent är mättat. Totalt ger fettet ungefär hälften av barnets energi.
Bröstmjölkens fettsammansättning påverkas också av mammans kost.
Andelen fleromättad linolsyra (omega-6) i bröstmjölk har i västvärlden ökat från omkring sex procent till 12–16 procent av fettsyrorna. Ökningen sammanfaller med att vi äter mer linolsyrarika växtoljor, bland annat solros-, soja- och majsolja, som också används i många ultraprocessade livsmedel. [1] [2]

Figur 1. Diagrammet (från forskningsöversikt från 2007) visar hur andelen linolsyra (omega-6) i västerländsk bröstmjölk har ökat kraftigt. Förändringen sammanfaller med en ökad konsumtion av vegetabiliska fleromättade oljor.
Studier av Cloe-folket i Tanzania visar att deras bröstmjölk innehåller mindre linolsyra (omega-6) och mer DHA (omega-3) än bröstmjölk från kvinnor i västvärlden. Skillnaden kan spegla hur traditionella kostvanor påverkar bröstmjölkens fettsammansättning. [3]
Det visar hur våra matvanor kan förändra bröstmjölkens fettsammansättning – men inte om förändringen är bra eller dålig för barnets hälsa.
När vi granskar studier där människor faktiskt har förändrat fettet i sin kost blir bilden mer komplicerad.
I de äldre studierna Minnesota Coronary Experiment och Sydney Diet Heart Study ersattes mättat fett med produkter rika på omega-6-fettsyran linolsyra. I Minnesota användes främst majsolja, som är rik på omega-6, men innehåller mycket lite omega-3, till skillnad från exempelvis rapsolja. Kolesterolet sjönk, men dödligheten minskade inte. I Sydney-studien ökade den till och med.
Andra studier visar bättre resultat. I PREDIMED minskade risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser med omkring 30 procent med medelhavskost rik på olivolja eller nötter. Olivolja innehåller främst enkelomättat fett och skyddande polyfenoler.
I Lyon Diet Heart Study gav en medelhavsinspirerad kost med bland annat rapsoljebaserat margarin och mer omega-3 betydligt färre nya hjärt-kärlhändelser.
Fleromättat fett är inte ett enda ämne. Omega-3 och omega-6 skiljer sig åt, och fett från fisk, nötter och växtoljor ingår i livsmedel med olika näringsinnehåll.
Resultaten kan skilja om studierna mäter lägre LDL, färre hjärthändelser eller längre liv.
Dessutom spelar det roll vad fettet ersatt, hur det bearbetats och i vilken kost det ingår.
Varför skiljer sig resultaten? I Kolesterolparadoxen jämför vi klassiska och moderna interventionsstudier för att förstå.
Målet är inte att utse mättat, enkelomättat eller fleromättat fett till vinnare, utan att undersöka vilka fettkällor och kostmönster som faktiskt skyddar hjärtat och hjälper oss att leva längre. Och hur framtida kostråd borde se på fett.

Figur 2. Egenodlad rödkål – en tålig grönsak som passar utmärkt att skörda under senhösten och den tidiga vintern. Den klarar lätt frost och kan stå kvar i landet länge, så länge kylan inte blir alltför sträng.
Kraftigt ökat intag av omega-6 kan sänka kolesterolet utan att förbättra överlevnaden. Det visas i två klassiska koststudier.
I flera stora, välgjorda koststudier har man undersökt effekten av att ersätta mättat fett med fleromättat fett. Sammantaget visade de ingen tydlig förlängning av livet.
I två av studierna ökades intaget av linolsyra, en omega-6-fettsyra, till omkring 13–15 procent av det totala energiintaget.
Resultaten blev överraskande.
I Minnesota Coronary Experiment (1968–1973) deltog över 9 000 personer på vårdinstitutioner i USA. [4]
Deltagarna fick en kost där mättat fett minskades från omkring 18,5 till 9,2 procent av energiintaget. Samtidigt ökade linolsyran från 3,4 till 13,2 procent, främst genom majsolja och majsoljebaserat margarin.
Totalkolesterolet sjönk med i genomsnitt 13,8 procent, jämfört med 1 procent i kontrollgruppen.
Trots den kraftiga kolesterolsänkningen kunde forskarna inte visa någon förbättrad överlevnad. I en senare analys var större kolesterolsänkning tvärtom förknippad med högre dödlighet.
Särskilt bland deltagare över 65 år fanns tecken på högre dödlighet i gruppen som fick den linolsyrarika kosten. Forskarna fann att en kolesterolsänkning på 0,78 mmol/L var förknippad med 35 procent högre relativ risk att dö bland äldre deltagare.
Resultaten publicerades i sin helhet först efter att äldre forskningsdata återfunnits och analyserats 2016.
I Sydney Diet Heart Study (1966–1973) deltog 458 män som redan hade haft hjärt-kärlsjukdom. [5]
En del av det mättade fettet ersattes med safflorolja och saffloroljebaserat margarin, vilket gav ett mycket högt intag av omega-6.
Totalkolesterolet hade efter ett år sjunkit med 13,3 procent i interventionsgruppen, jämfört med 5,5 procent i kontrollgruppen.
Under uppföljningen avled 17,6 procent i interventionsgruppen, jämfört med 11,8 procent i kontrollgruppen. Det motsvarade en omkring 62 procent högre relativ dödsrisk enligt studiens överlevnadsanalys.
Även dödligheten i hjärt-kärlsjukdom var högre.
Båda studierna visar att stora mängder linolsyra effektivt kan sänka kolesterolet utan att det leder till färre dödsfall.
Samtidigt ingår linolsyran i studierna i industriellt raffinerade växtoljor där naturligt skydd som polyfenoler tvättats bort.
Resultaten gäller kostinterventioner med mycket höga intag av linolsyra.
Den avgörande frågan är alltså inte bara hur mycket kolesterolet sjunker, utan om en kostförändring faktiskt leder till längre liv.

Figur 3. Purjolöken har flyttat in i tunnelväxthuset inför vintern. Där står den skyddad från den värsta kylan och kan skördas färsk under hela vintern.
En traditionell medelhavskost med mer naturligt fett gav bättre hjärt-kärlhälsa än råd om mer kolhydrater och att minska fettintaget, enligt en stor spansk studie.
I den stora spanska PREDIMED-studien undersöktes över 7 400 personer med förhöjd hjärt-kärlrisk. Deltagarna delades in i tre grupper: medelhavskost med extra jungfruolivolja, medelhavskost med nötter eller en kontrollgrupp som fick råd om att minska fettintaget. [6]
Alla tre grupperna uppmuntrades att äta hälsosamt med rikligt med grönsaker, baljväxter, fisk och fullkorn.
De två medelhavsgrupperna åt mer naturligt fett i form av nötter eller olivolja, samtidigt som de minskade på kolhydrater som vitt bröd, sötsaker och bakverk. Sammantaget fick medelhavsgrupperna mer än 40 procent av energin från fett. Frukt rekommenderades som efterrätt.
Medelhavsgrupperna rekommenderades inte fröoljor med mycket linolsyra, som solrosolja.
Deltagarna fick inga dokumenterade råd om att undvika naturliga mejeriprodukter, men uppmuntrades att välja bort industriellt framställda lågfettprodukter
I nötgruppen fick deltagarna dagligen 30 gram nötter: 15 gram valnötter, 7,5 gram mandlar och 7,5 gram hasselnötter.
Valnötterna bidrog med fleromättat fett, inklusive växtbaserad omega-3, men också fibrer, mineraler och polyfenoler. Det är därför svårt att skilja effekten av fettsyrorna från nyttan av hela livsmedlet.
Varför är extra jungfruolivolja så bra för hjärtat? En del av förklaringen kan vara dess naturliga innehåll av polyfenoler.
I den europeiska EUROLIVE-studien fick deltagarna konsumera 25 ml olivolja dagligen under tre veckor. Forskarna fann att ju högre innehåll av polyfenoler, desto mindre oxidation av LDL-partiklar, en viktig process vid utvecklingen av åderförkalkning. [7]
En annan kontrollerad studie visade att polyfenolrik olivolja även förbättrade HDL-partiklarnas förmåga att transportera bort kolesterol från cellerna. [8]
Olivoljans stora hälsovinster kan bero på kombinationen av stabila fettsyror – mycket enkelomättat och relativt mycket mättat fett – och polyfenoler. Polyfenolerna kan både skydda LDL mot oxidation och förbättra HDL:s skyddande funktion.
Efter knappt fem års uppföljning hade medelhavsgrupperna i PREDIMED omkring 30 procent lägre relativ risk för hjärtinfarkt, stroke eller hjärt-kärldöd jämfört med kontrollgruppen.
Resultatet visar att ett kostmönster med relativt mycket naturligt fett med polyfenoler kan vara hjärtskyddande.
I Lyon Diet Heart Study undersöktes 605 personer som redan hade haft en hjärtinfarkt. Hälften fick råd om en medelhavsinspirerad kost med mer grönsaker, olivolja, frukt, fisk och fullkorn samt ett särskilt rapsoljebaserat margarin. [9]
Rapsolja skiljer sig från majs- och solrosolja genom att innehålla mindre av omega-6-fettsyran linolsyra. Likt olivolja innehåller den mer enkelomättat fett, mättat fett och polyfenoler. Dessutom innehåller rapsolja omega-3-fettsyran alfalinolensyra (ALA).
Interventionsgruppen hade efter omkring fyra år ungefär 70 procent lägre relativ risk för hjärtdöd eller ny hjärtinfarkt jämfört med kontrollgruppen. Det var ingen tydlig skillnad i kolesterol mellan grupperna.
PREDIMED- och LYON-studierna visar framför allt värdet av ett helt kostmönster – men också att alla former av fett inte behöver vara likvärdiga.
Det är en viktig skillnad jämfört med Minnesota- och Sydneystudierna, där stora mängder linolsyrarika oljor användes för att ersätta mättat fett.
PREDIMED och LYON ger därmed stöd för en medelhavskost där naturliga fettkällor är en del.

Figur 4. Brysselkål är en annan tålig vintergrönsak. De små kålhuvudena växer längs den höga stammen och kan sitta kvar långt in på vintern. Kylan gör dem ofta mildare och sötare i smaken.
Medelhavskost kan skydda hjärtat bättre än traditionella råd om att minska fettintaget, det visar två stora koststudier.
I den spanska CORDIOPREV-studien följdes drygt 1 000 patienter med etablerad kranskärlssjukdom under sju år. [10]
Deltagarna fick antingen medelhavskost rik på extra jungfruolivolja eller en fettsnål kost med mer kolhydrater och fleromättade fetter. Bägge grupperna åt i övrigt hälsosamt med mycket grönsaker och lite socker.
Medelhavskosten gav omkring 26 procent lägre relativ risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser jämfört med den fettsnåla kosten. Likt LYON-studien fanns ingen tydlig skillnad i kolesterol mellan grupperna.
Studien visar att en naturlig kost med närmare 40 procent fett, främst från olivolja, är bättre än en fettsnål och mer kolhydratrik kost för personer som redan har hjärt-kärlsjukdom.
I den stora amerikanska Women’s Health Initiative (WHI) fick nästan 49 000 kvinnor efter klimakteriet antingen råd om att minska fettintaget och äta mer frukt, grönsaker och spannmål eller fortsätta med sin vanliga kost. [11]
Efter drygt åtta år hade lågfettgruppen inte någon statistiskt säkerställd minskning av hjärtinfarkter, stroke eller hjärt-kärlsjukdom.
Studien gav inget stöd för att en generell minskning av fettintaget i sig skyddar hjärtat.
Studier som CORDIOPREV och Women’s Health Initiative visar att en medelhavsinspirerad kost med olivolja, nötter, fisk och andra naturliga livsmedel kan skydda hjärtat bättre än traditionella råd om att minska fettintaget.
Riktig näringsrik mat i sitt sammanhang med antioxidanter, vitaminer och mineraler kan skydda hjärtat bättre än att bara minska på fettet.
Det viktigaste är inte hur mycket fett vi äter, utan varifrån fettet kommer och hur resten av kosten ser ut.

Figur 5. Kålblad med ett tunt lager frost. Kålen tål kyla bra och kan bli både mildare och sötare efter några frostnätter. Därför kan den skördas långt in på hösten och vintern.
Vi äter alltmer ultraprocessad mat med linolsyrarika växtoljor. Men, vad är det som ökar risken för fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom?
Konsumtionen av växtoljor rika på linolsyra (omega-6) har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Studier visar att andelen linolsyra i kroppens fett och andra vävnader som cellväggarna har ökat över tid.
Många observationsstudier bygger på äldre kostundersökningar som inte ursprungligen utformades för att studera ultraprocessad mat. Det saknas tillräckligt många långvariga randomiserade studier för att säkert avgöra vilka ingredienser som orsakar sjukdom.
När livsmedelsindustrin dessutom finansierat forskningen kan det finnas intressekonflikter, men resultaten behöver inte vara felaktiga.
Ultraprocessad mat har blivit en stor del av vår kost. I USA står den för mer än hälften av energiintaget, den innehåller ofta raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och vegetabiliska oljor. Även för Sverige finns liknande analyser.
Det finns enligt forskningen tydliga samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och ökad risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och förtida död.
Det är viktigt att skilja mellan naturligt förekommande linolsyra och ultraprocessad mat. Linolsyra finns naturligt exempelvis även i nötter.
Vad orsakar problemen? Är det sockret, de raffinerade kolhydraterna, fettsyrorna, bearbetningen, lagringen eller kombinationen?
Tidigare forskning har visat att vi äter mer av ultraprocessad mat när vi får möjlighet. [12]
Ny forskning visar nu att ultraprocessad mat kan påverka insulin, ämnesomsättning och hjärnans reaktion på mat även när måltiderna innehåller ungefär lika mycket kalorier, kolhydrater, fett och protein.
I en ny studie (oktober 2026) fick 57 normalviktiga vuxna måltider med liknande näringsinnehåll men olika grad av bearbetning. Ultraprocessade måltider gav större insulinrespons och förändrad energiomsättning och hjärnaktivitet. [13]
Det är inte bara vad maten innehåller som spelar roll, utan även hur den har bearbetats.
Efter 50 år med samma kostråd väcker ny forskning frågor om hur vi bör bedöma mättat fett i ost, yoghurt, kött och lågkolhydratkost.
Mättat fett förknippas ofta med flottig snabbmat och igenkorkade blodkärl. Men det finns också naturligt i livsmedel som yoghurt, ost, smör och kött.
I över 50 år har kostråden rekommenderat att högst tio procent av energin ska komma från mättat fett. Rekommendationen bygger främst på att mättat fett kan höja LDL-kolesterolet, vilket i sin tur är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Vad visar dagens forskning? Är mättat fett skadligt i sig eller spelar livsmedlen och hela kostmönstret större roll?
Flera stora observationsstudier och metaanalyser har inte funnit något tydligt samband mellan ett högre intag av mättat fett och ökad risk för hjärtdöd eller förtida död. [14]
Kontrollerade studier visar att mättat fett kan höja LDL-kolesterolet. Att ersätta mättat fett med fleromättat fett kan minska risken för hjärt-kärlhändelser, men har inte visats minska den totala dödligheten. [15]
Det avgörande är inte bara mängden mättat fett, utan också vilka livsmedel det kommer från, vad det ersätts med och hur kosten ser ut i övrigt.
Ost och yoghurt inte är tydligt kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, även när de är fullfeta, enligt flera stora studier. Fermenterade mejeriprodukter har i vissa studier kopplats till lägre risk för typ 2-diabetes. [16] [17]
En möjlig förklaring är kombinationen av fett, protein, kalcium och andra näringsämnen samt effekter av fermenteringen. Ost har också visat sig höja LDL mindre än smör, trots liknande innehåll av mättat fett.
Resultaten talar för att hela livsmedlet är viktigare än enbart mängden mättat fett.
En forskningsöversikt (2025) visar att mjölk, ost och yoghurt generellt inte är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, oavsett fetthalt. [18]
Forskarna ifrågasätter rådet att välja magra framför fullfeta mejeriprodukter.
Obearbetat kött innehåller fullvärdigt protein, vitamin B12, vitamin K2, lättupptagligt järn och zink, viktiga näringsämnen för bland annat muskler, blodbildning och immunförsvar. [19] [20]
Forskningen visar tydligare samband mellan processat kött, som korv och bacon, och ökad sjukdomsrisk. För obearbetat rött kött är sambanden generellt svagare och mer omdiskuterade.
Obearbetat kött kan vara en näringsrik del av en varierad kost.
Ett minskat intag av mättat fett gav, enligt en forskningsöversikt (december 2025) liten eller ingen skillnad i dödlighet, varken totalt eller i hjärt-kärlsjukdom. [21]
Äldre personer som lagade mat med ister hade, i en kinesisk studie med över 5 000 personer (2026), lägre hjärtdödlighet än de som använde raffinerade vegetabiliska oljor. [22]
Lågkolhydratkost med mycket mättat fett förbättrade triglycerider och HDL-kolesterol utan någon tydlig ökning av ApoB, enligt en norsk studie (2026), delvis finansierad av Svenska Kostfonden. [23]
I den randomiserade CARBFUNC-studien följdes 193 personer med obesitas under upp till två år. Lågkolhydratgruppen fick nästan en tredjedel av energin från mättat fett – mer än tre gånger den rekommenderade nivån.
Trots detta förbättrades flera riskmarkörer:
Efter ett år sågs heller ingen tydlig skillnad i kranskärlsförkalkning mellan kostgrupperna.
Ett mycket högt intag av mättat fett kan kombineras med förbättrade metabola riskmarkörer.

Figur 6. Pulled pork på vildsvin. Till det serveras ugnsrostad rödkål, vitkålsblast och purjolök tillsammans med inlagda tomater, några bönor och en smakrik hoisinsås enligt Tina Nordströms recept. En härlig kombination av mustigt viltkött, rostade grönsaker, syra och sötma. En kombination lagad på naturliga råvaror där mycket kommer direkt från den egna trädgården.
Det räcker inte att skilja mellan mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Vilka livsmedel vi äter, hur de har bearbetats och vad de ersätter i kosten kan vara minst lika viktigt.
Omega-3 och omega-6 är olika fettsyror med olika funktioner. Det är skillnad mellan att få fett från fisk, nötter och frön eller från raffinerade växtoljor.
Naturliga livsmedel innehåller fibrer, vitaminer, mineraler och polyfenoler som kan bidra till bättre hälsa.
Idag kommer en stor del av energiintaget från ultraprocessad mat. Många av produkterna innehåller raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och industriella vegetabiliska oljor.
Dessutom har de ultraprocessats, det vill säga delats upp i beståndsdelar och sedan satts samman igen. Ett okänt antal näringsämnen kan ha försvunnit.
Ett högt intag är kopplat till ökad risk för fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och förtida död.
Livsmedelsverket rekommenderar högst 10 procent av energin från mättat fett, eftersom ett byte till omättat fett anses minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
I praktiken ersätts det mättade fettet med både mer fleromättat fett och kolhydrater. Kostens hälsoeffekter behöver därför bedömas utifrån bättre överlevnad – inte enbart LDL.
Framtidens kostråd bör lägga större vikt vid hela livsmedel och hur kostmönstret påverkar vår hälsa – inte bara beståndsdelar som mängden mättat, enkelomättat eller fleromättat fett.

Figur 7. Pulled pork på vildsvin från Samstorps gård – rustik mat med smaker från skog och trädgård. Vildsvinsköttet tillagas långsamt enligt Tina Nordströms recept tills det blir så mört och saftigt att det enkelt kan dras isär. Riktig mat lagad från grunden, med naturliga råvaror från skogen, gården och den egna trädgården.
Min slutsats är att vi bör fokusera mer på maten vi äter än på fördelningen mellan olika fettsyror.
Halten linolsyra, en omega-6-fettsyra som finns rikligt i många vegetabiliska oljor och ultraprocessade livsmedel, har ökat kraftigt i modersmjölk under de senaste decennierna. Det visar hur förändrade matvanor påverkar kroppens fettsammansättning – och även den näring vi ger våra spädbarn.
Äldre studier väcker frågor om hälsoeffekterna av mycket höga intag av linolsyra hos vuxna. Det betyder inte att ökningen i modersmjölk är skadlig, men visar varför vi behöver förstå effekterna bättre.
Forskningen ger starkt stöd för en varierad kost med fisk, skaldjur, grönsaker, nötter, olivolja och andra näringsrika livsmedel.
Sannolikt är det samspelet mellan fettsyrorna, livsmedlen och hela kosten som påverkar vår hälsa.
Hemma lagar vi helst mat med råvaror från vår egen trädgård eller lokala producenter. När vi äter ute väljer vi så långt som möjligt riktig mat lagad från grunden. Vi använder främst ekologiska fullfeta mejeriprodukter, smör och olivolja från RICCI.
RICCI Import drivs av Mia och Johan Ricci Lucchi. Genom Mias italienska rötter har de hittat småskaliga olivoljeproducenter på Sicilien. Oliverna kallpressas samma dag som de skördas, vilket bidrar till oljans höga kvalitet och fina smak.
Detta är kärnan i Kolesterolparadoxen: Det viktiga är inte bara hur maten påverkar kolesterolet, utan också vår ämnesomsättning och möjligheten att leva ett långt och friskt liv.
En rustik, smakrik och medelhavsinspirerad lågkolhydraträtt med råvaror från skogen, gården och den egna trädgården.
Vildsvin från Samstorps gård tillagas långsamt tills köttet blir så mört att det faller isär. Till detta serveras ugnsrostad rödkål, vitkålsblast och purjolök, syrliga inlagda tomater, några bönor och en smakrik, asiatiskinspirerad hoisinsås.
Receptet är inspirerat av Tina Nordströms sätt att laga pulled pork och använda hoisinsås, men anpassat till vildsvin och säsongens grönsaker.
Detta är en egen, mindre söt variant av hoisinsås, inte en exakt återgivning av Tina Nordströms recept.
1. Långbaka vildsvinet
Sätt ugnen på 125 °C. Bryn köttet i olivolja och lägg det i en gryta med lock. Tillsätt lök, vitlök, kryddor, tomatpuré, vinäger, senap och buljong. Tillaga i ugnen cirka 5–7 timmar, tills köttet är riktigt mört. Kontrollera med termometer att vildsvinsköttet når minst 70 °C i kärnan.
2. Dra isär köttet
Lyft upp köttet och dra isär det med två gafflar. Blanda med lite av den smakrika stekskyn så att det blir saftigt. Smaka av med salt och peppar.
3. Rosta grönsakerna
Höj ugnstemperaturen till 200 °C när köttet är klart. Skär rödkålen i klyftor och purjolöken i grova bitar. Lägg på en plåt med vitkålsblasten. Ringla över olivolja och krydda. Rosta cirka 20–30 minuter. Lägg gärna på de tunnare bladen lite senare så att de inte bränns.
4. Förbered tomater och bönor
Dela tomaterna och blanda med vinäger, olivolja, salt och eventuellt lite honung. Låt stå minst 20 minuter. Vänd ner de kokta bönorna strax före servering.
5. Rör ihop hoisinsåsen
Blanda samtliga ingredienser och späd med lite vatten. Smaka av så att såsen får en balans mellan sälta, syra, sötma och kryddighet.
Lägg upp det saftiga vildsvinsköttet tillsammans med den rostade kålen och purjolöken. Fördela de inlagda tomaterna och några bönor över tallriken. Servera hoisinsåsen vid sidan om eller ringla lite över köttet.
Viltköttet får spela huvudrollen och grönsakerna från trädgården bidrar med färg, smak och näring. Kombinationen av långkokt kött, rostade grönsaker och syrliga tillbehör gör att rätten klarar sig utmärkt utan bröd, ris eller potatis.
Tips: Vildsvin är ofta magrare än tamgris. Använd därför gärna bog med bindväv och låt köttet tillagas under lock med vätska. Vildsvinsköttet ska också vara trikinkontrollerat.
| [1] | ”Human milk: maternal dietary lipids and infant development,” [Online]. Available: https://www.cambridge.org/core/journals/proceedings-of-the-nutrition-society/article/human-milk-maternal-dietary-lipids-and-infant-development/FD36C50F12B5D28EE9A6559EA1AC4E9D. |
| [2] | ”Fatty acid patterns of human milk,” [Online]. Available: https://www.jpeds.com/article/S0022-3476(77)80761-0/abstract. |
| [3] | ”Milk in the island of Chole [Tanzania] is high in lauric, myristic, arachidonic and docosahexaenoic acids, and low in linoleic acid Reconstructed diet of infants born to our ancestors living in tropical coastal regions,” [Online]. Available: https://www.plefa.com/article/S0952-3278(07)00020-8/abstract. |
| [4] | ”Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73),” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/353/bmj.I1246?utm_source=chatgpt.com. |
| [5] | ”Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death: evaluation of recovered data from the Sydney Diet Heart Study and updated meta-analysis,” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4688426/. |
| [6] | ”Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet Supplemented with Extra-Virgin Olive Oil or Nuts,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1800389. |
| [7] | ”The Effect of Polyphenols in Olive Oil on Heart Disease Risk Factors: A Randomized Trial,” [Online]. Available: https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/0003-4819-145-5-200609050-00006. |
| [8] | ”Olive Oil Polyphenols Enhance High-Density Lipoprotein Function in Humans: A Randomized Controlled Trial,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/ATVBAHA.114.303374. |
| [9] | ”Mediterranean Diet, Traditional Risk Factors, and the Rate of Cardiovascular Complications After Myocardial Infarction : Final Report of the Lyon Diet Heart Study,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.CIR.99.6.779. |
| [10] | ”Long-term secondary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet and a low-fat diet (CORDIOPREV): a randomised controlled trial,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(22)00122-2/abstract. |
| [11] | ”Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Cardiovascular Disease,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/202339. |
| [12] | ”Ultraprocessed or minimally processed diets following healthy dietary guidelines on weight and cardiometabolic health: a randomized, crossover trial,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03842-0. |
| [13] | ”Metabolic and neural responses to ultraprocessed foods: a randomized, controlled, crossover study,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s42255-026-01619-4. |
| [14] | ”Effect of reducing saturated fat intake on cardiovascular disease in adults: an umbrella review,” [Online]. Available: https://www.frontiersin.org/journals/public-health/articles/10.3389/fpubh.2024.1396576/full. |
| [15] | ”Effect of cutting down on the saturated fat we eat on our risk of heart disease,” [Online]. Available: https://www.cochrane.org/evidence/CD011737_effect-cutting-down-saturated-fat-we-eat-our-risk-heart-disease. |
| [16] | ”Whole milk dairy foods and cardiometabolic health: dairy fat and beyond,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0271531724000423?via%3Dihub. |
| [17] | ”Fermented Dairy Products, Probiotic Supplementation, and Cardiometabolic Diseases: A Systematic Review and Meta-analysis,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2161831322003131?via%3Dihub. |
| [18] | ”Regular-fat and low-fat dairy foods and cardiovascular diseases: perspectives for future dietary recommendations,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0002916525001376?via%3Dihub. |
| [19] | ”Meat and meat products – a scoping review for Nordic Nutrition Recommendations 2023,” [Online]. Available: https://foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/10538. |
| [20] | ”Health effects associated with consumption of unprocessed red meat: a Burden of Proof study,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41591-022-01968-z. |
| [21] | ”Effect of Interventions Aimed at Reducing or Modifying Saturated Fat Intake on Cholesterol, Mortality, and Major Cardiovascular Events: A Risk Stratified Systematic Review of Randomized,” [Online]. Available: https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/ANNALS-25-02229. |
| [22] | ”Revisiting the associations between cooking oils and survival among older people in China: A nationwide, community-based, prospective cohort study,” [Online]. Available: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0344282. |
| [23] | ”High intake of saturated fat can promote favorable changes in cardiovascular risk markers,” [Online]. Available: https://www.news-medical.net/news/20261027/High-intake-of-saturated-fat-can-promote-favorable-changes-in-cardiovascular-risk-markers.aspx. |
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.