Genetiska faktorer del 2: Kväveoxid – nyckeln till friska blodkärl

Gener, motion, kost och solljus påverkar blodkärlens naturliga skydd.

Kväveoxid (NO) är en liten molekyl med stor betydelse för blodkärlen. Den hjälper kärlen att vidga sig, reglerar blodtrycket och motverkar inflammation och blodproppar. En god tillgång på kväveoxid är därför viktig för ett friskt endotel och väl fungerande blodkärl.

Kroppens förmåga att bilda kväveoxid minskar med stigande ålder. Rökning, högt blodsocker, inflammation och dålig metabol hälsa kan också försämra produktionen.

Våra gener spelar en roll. NOS3-genen styr enzymet eNOS, som bildar kväveoxid i blodkärlens väggar. Vissa genvarianter kan därför ge sämre förutsättningar för kväveoxidproduktionen.

Men generna bestämmer inte allt. Motion, nitratrika grönsaker, solljus och god metabol hälsa kan hjälpa kroppen att bilda och bevara kväveoxid.

Kväveoxid är därför ett intressant exempel på hur arv och livsstil samverkar. Jag tittar närmare på NOS3-genen, endotelet och vad vi själva kan göra för att hjälpa blodkärlen att behålla sin naturliga skyddsfunktion.

Nos3 – genen bakom kväveoxid

En gen med stor betydelse för blodkärlen

NOS3 innehåller ritningen för enzymet eNOS, som bildar kväveoxid i blodkärlens innersta cellager, endotelet. Kväveoxid hjälper blodkärlen att vidgas, reglerar blodtrycket och skyddar mot inflammation, blodproppar och åderförkalkning.

NOS3 påverkar även signalämnen som dopamin, serotonin och melatonin och kan därför också ha betydelse för humör, sömn och välbefinnande.

Två viktiga genvarianter

Två genetiska variationer i NOS3 har studerats särskilt: rs1799983 och rs1800779.

rs1799983 – den viktigaste riskvarianten

rs1799983 är den mest studerade varianten. En genetisk studie med omkring 217 000 deltagare visade att cirka 0,6 procent av befolkningen bär på denna variant. Hos dessa personer var risken för hjärt-kärlsjukdom omkring 2,4 gånger högre, samtidigt som varianten hade en tydlig koppling till högt blodtryck.

Forskning tyder på att livsstilen kan påverka hur genvarianten kommer till uttryck. I en studie (2010) visades att personer med rs1799983 fick en särskilt stor sänkning av triglycerider efter ett ökat intag av omega-3-fettsyror. Det talar för att bärare av denna genvariant kan ha extra stor nytta av omega-3. [1]

rs1800779 – kan minska produktionen av kväveoxid

Varianten rs1800779 kan minska bildningen av enzymet eNOS och därmed kroppens produktion av kväveoxid. Här är forskningen är mer begränsad, men en metaanalys (2013) visade en liten men statistiskt säkerställd ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom.

Flera gener samverkar

NOS3 är inte den enda gen som påverkar kväveoxidproduktionen. Gener som MTHFR och MTRR, vilka styr kroppens omsättning av folat och vitamin B12, kan också påverka förmågan att bilda kväveoxid. Kombinationen av flera genetiska variationer kan därför ha större betydelse än en enskild gen.

Studier på försöksdjur visar att variationer i både APOE och NOS3 kan samverka och öka risken för högt blodtryck och åderförkalkning. [2]

Christers gener:

Jag är homozygot (G/G) för varianten NOS3 rs1800779, vilket kan innebära en något lägre produktion av kväveoxid. Mitt resultat för rs1799983 känner jag däremot inte till eftersom den varianten inte analyseras av mitt gentest från 23andMe.

Det ger mig ytterligare skäl att prioritera sådant som stärker kroppens egen kväveoxidproduktion: daglig motion, nitratrika grönsaker, rödbetsjuice, citrullin och ett gott intag av omega-3.

Kväveoxid – nyckel till friska blodkärl

Vad forskningen visar om kväveoxidens betydelse för blodkärlen, hjärtat och ett hälsosamt åldrande.

Kroppens eget skydd för blodkärlen

Kväveoxid (NO) är en signalmolekyl som bildas naturligt i blodkärlens väggar. Den får kärlen att slappna av och vidgas, vilket förbättrar blodflödet och hjälper till att reglera blodtrycket.

Men kväveoxid gör mer än så. Den hjälper blodkärlen att behålla sin elasticitet och motverkar inflammation och blodproppar. Den har också betydelse för nervsystemet, immunförsvaret och cellernas energiproduktion. Kväveoxid spelar en viktig roll för både hjärt-kärlhälsa och ett hälsosamt åldrande. [3]

Produktionen minskar med åldern

Kroppens förmåga att bilda kväveoxid minskar när vi blir äldre. Produktionen kan också försämras av rökning, högt blodsocker, fysisk inaktivitet, långvarig stress och dålig metabol hälsa.

Mindre kväveoxid innebär att blodkärlen får svårare att vidga sig och kan bli stelare. Det kan bidra till högre blodtryck, sämre blodflöde och ökad risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. [4]

Figur 1. Kroppens förmåga att bilda kväveoxid minskar med åldern. Det kan bidra till stelare blodkärl, högre blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. [4]

Endotelet är nyckeln

En stor del av den kväveoxid som reglerar blodkärlen bildas i endotelet – det tunna cellager som täcker kärlens insida. När blodet strömmar genom kärlen aktiveras enzymet eNOS, som bildar kväveoxid.

Om endotelet skadas av exempelvis rökning, högt blodsocker eller inflammation försämras produktionen. Detta kallas endoteldysfunktion och kan uppstå tidigt i utvecklingen av åderförkalkning. [5]

Ett väl fungerande endotel och en god tillgång på kväveoxid är därför en viktig del av blodkärlens naturliga skydd.

Du kan öka produktionen av kväveoxid

Motion, nitratrika grönsaker och solljus kan hjälpa kroppen att bilda och bevara mer kväveoxid.

Rörelse är ett av de bästa sätten att stimulera produktionen av kväveoxid. När vi promenerar, cyklar eller tränar ökar blodflödet genom kärlen. Det aktiverar enzymet eNOS och ökar bildningen av kväveoxid.

Figur 2. Regelbunden vardagsmotion stimulerar produktionen av kväveoxid och bidrar till friska blodkärl.

Kosten är en annan väg. Rödbetor, spenat, ruccola, selleri och andra nitratrika grönsaker innehåller nitrat som kroppen kan omvandla till kväveoxid. Bakterierna i munnen är viktiga i denna process – en anledning att undvika onödig användning av starka antibakteriella munsköljmedel.

Solljus kan också bidra. UVA-strålning kan frigöra kväveoxid som finns lagrad i huden, vilket kan vidga blodkärlen och sänka blodtrycket.

Kan kosttillskott hjälpa?

Citrullin omvandlas i kroppen till arginin, som används för att bilda kväveoxid. Citrullin kan därför öka tillgången på kväveoxid, det används bland annat i samband med fysisk träning.

Antioxidanter och polyfenoler från exempelvis bär, mörk choklad, grönt te och granatäpple kan också bidra till att bevara kväveoxid genom att minska dess nedbrytning.

Kan ökad kväveoxid påverka åderförkalkning?

Forskaren Nathan S. Bryan har länge studerat kväveoxid och preparat som ökar kroppens tillgång på nitrit.

I en liten pilotstudie minskade tjockleken på plack i halspulsådern med omkring 11 procent efter sex månader hos personer som fick Neo40. Även blodtrycket sjönk. Resultatet är intressant, men studien var liten och behöver bekräftas i större kliniska prövningar. [6]

Figur 3. En mindre pilotstudie visade minskad placktjocklek i halspulsådern efter sex månaders behandling med Neo40. Resultatet behöver bekräftas i större studier. [6]

Kan potensläkemedel skydda hjärtat?

PDE5-hämmare som sildenafil (Viagra) och tadalafil förstärker effekten av kroppens kväveoxid och gör det lättare för blodkärlen att vidga sig.

I en metaanalys (2025) framkom att användning av PDE5-hämmare var kopplad till lägre risk för bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förtida död. Resultaten bygger främst på observationsstudier och visar därför inte att läkemedlen orsakar den lägre risken.

Större randomiserade studier behövs innan PDE5-hämmare kan rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. [7] [8]

Blå zoner – kan kväveoxid vara en del av förklaringen?

Motion, naturlig mat och solljus kan vara några av länkarna mellan livsstilen i blå zoner och friska blodkärl.

Möjlig gemensam nämnare

De blå zonerna är områden där ovanligt många människor har levt mycket länge. Trots stora skillnader i kultur och geografi har flera av områdena förknippats med liknande vanor: daglig rörelse, naturlig mat, social gemenskap och mycket tid utomhus.

Flera av faktorerna kan också öka eller bevara kroppens tillgång på kväveoxid. Det skulle kunna vara en av flera biologiska förklaringar till hur livsstilen påverkar blodkärlen.

Sardinien – rörelse och solljus i vardagen

Ogliastra på Sardinien, där ovanligt många män har nått mycket hög ålder, är ett känt exempel.

Traditionellt har många arbetat som herdar och gått långa sträckor i kuperad terräng. Regelbunden rörelse ökar blodflödet och stimulerar blodkärlen att bilda kväveoxid. Solljus kan samtidigt frigöra kväveoxid som finns lagrad i huden.

Det är två möjliga vägar genom vilka den traditionella livsstilen kan bidra till att bevara blodkärlens funktion med stigande ålder.

En livsstil som gynnar blodkärlen

Flera vanor som förknippas med blå zoner kan också gynna blodkärlen. Dit hör daglig rörelse, mycket grönsaker och naturlig mat rik på antioxidanter och polyfenoler.

Även mycket tid utomhus och solljus, social gemenskap, mindre långvarig stress och lite ultraprocessad mat kan bidra till bättre kärlhälsa.

Kväveoxid kan vara en del av pusslet

Det finns ingen enskild förklaring till varför människor i vissa områden lever länge. Arv, miljö, kost, fysisk aktivitet och sociala faktorer samverkar.

Men flera av de livsstilsfaktorer som förknippas med blå zoner kan också gynna produktionen eller bevarandet av kväveoxid.

Kväveoxid skulle kunna vara en av flera biologiska länkar mellan rörelse, mat, solljus och friska blodkärl – men det är ännu en hypotes, inte en bevisad förklaring till livslängden i blå zoner.

Ancel Keys och latitud – missade han en pusselbit?

Handlade skillnaderna bara om kosten – eller också om livsstil, klimat och solljus?

Ancel Keys, amerikansk forskare, fick stort inflytande över synen på kost och hjärt-kärlsjukdom genom Seven Countries Study. I studien fann man samband mellan mättat fett, kolesterol och kranskärlssjukdom vilka kom att påverka kostråden under många år. [9]

Kosten var inte den enda skillnaden

Seven Countries Study var banbrytande, men länderna skilde sig åt på många fler sätt än genom kosten. Livsstil, fysisk aktivitet, socioekonomi, klimat och miljö varierade också. Det gör det svårt att avgöra hur mycket varje enskild faktor bidrog till skillnaderna i hjärtsjukdom. [10]

I dag vet vi också att hela kostmönstret och livsstilen har betydelse för hjärt-kärlhälsan.

Kan solljus ha spelat en roll?

En senare analys visar ett tydligt samband mellan ländernas breddgrad och förekomsten av hjärtsjukdom. I sydligare länder får människor inte bara mer solljus, utan har också större möjligheter att vara fysiskt aktiva och vistas utomhus. [11]

Solljus påverkar mer än D-vitamin. UVA-strålning kan frigöra kväveoxid som finns lagrad i huden, vilket vidgar blodkärlen och kan sänka blodtrycket. Regelbunden fysisk aktivitet stimulerar samtidigt blodkärlens egen produktion av kväveoxid.

Det väcker en intressant fråga: Kan en del av de geografiska skillnader som Keys observerade ha påverkats av solljus, rörelse och andra livsstilsfaktorer – och inte bara av kosten?

Det vet vi inte. Men dagens kunskap om kväveoxid visar att klimat och livsstil kan påverka blodkärlens funktion. Kväveoxid skulle därför kunna vara ytterligare en pusselbit bakom de geografiska skillnaderna i hjärt-kärlsjukdom.

Endotelet – kroppens eget skyddssystem

Svensk forskning visar hur kväveoxid hjälper blodkärlen att behålla sin funktion.

Svensk forskning om kväveoxid

Forskare vid Karolinska Institutet studerar hur blodkärlens egen skyddsfunktion påverkar utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.

Professor John Pernow och hans forskargrupp fokuserar bland annat på endotelet och dess förmåga att bilda kväveoxid. [12]

Endotelet skyddar blodkärlen

Endotelet är det tunna cellager som täcker blodkärlens insida. På dess yta finns glykokalyx, ett tunt skyddande lager som påverkar kontakten mellan blodet och kärlväggen.

Endotelet bildar kväveoxid, som får blodkärlen att vidga sig, förbättrar blodflödet och motverkar inflammation och blodproppar.

Vid exempelvis högt blodsocker, rökning och inflammation kan endotelets funktion försämras och produktionen av kväveoxid minska. Detta kallas endoteldysfunktion och kan uppstå tidigt i utvecklingen av åderförkalkning. [13]

Arginas kan minska tillgången på kväveoxid

Enzymet arginas är en mekanism som forskarna studerar. Både arginas och enzymet eNOS använder aminosyran arginin.

Om arginasaktiviteten ökar kan mindre arginin bli tillgängligt för eNOS. Då kan produktionen av kväveoxid minska och blodkärlens funktion försämras.

Ökad arginasaktivitet har bland annat kopplats till kranskärlssjukdom och typ 2-diabetes.

Kan arginas bli ett mål för behandling?

Hämning av arginas har i experimentella studier förbättrat endotelfunktionen och tillgången på kväveoxid. Det gör arginas till ett möjligt mål för framtida behandlingar.

Forskningen befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium och det återstår att visa om sådana behandlingar kan minska risken för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlhändelser.

Mer än kolesterol

Kolesterol och ApoB-innehållande partiklar är viktiga inom forskningen om åderförkalkning. Men forskarna studerar också vad som händer i själva kärlväggen – bland annat inflammation, oxidativ stress, endotelfunktion och kväveoxid.

Ett väl fungerande endotel och en god tillgång på kväveoxid är viktiga delar av blodkärlens naturliga skydd.

Åderförkalkning handlar inte bara om vad som transporteras i blodet, utan också om hur kärlväggen fungerar och reagerar.

Figur 4. Krokfångad torsk från Ishavet med smält örtsmör på fänkålsdill, dill, gräslök, persilja och timjan, smaksatt med salt och peppar. Till torsken serveras Sara Bäckmos snålröra på egna tomater, squash och lök, tillsammans med en fräsch sallad på egenodlad vitkål.

Nytt stöd 2025–2026 för kväveoxidens betydelse

Ny forskning stärker bilden av kväveoxid som en viktig del av blodkärlens naturliga skydd.

Mminskad tillgång på kväveoxid beskrivs som en central del av endoteldysfunktion i en översikt (2026). När endotelet fungerar sämre får blodkärlen svårare att vidga sig, samtidigt som inflammation, oxidativ stress och blodproppsbildning kan öka. [14]

Flera nya kliniska studier ger stöd för att ökad tillgång på kväveoxid kan förbättra blodkärlens funktion.

Rödbetor förbättrade kärlfunktionen

I en dubbelblind randomiserad studie (2026) fick friska vuxna olika mängder nitrat från rödbetspulver.

Nitrat minskade kärlstelheten. Vid 400 mg förbättrades även FMD, ett mått på endotelets förmåga att vidga blodkärlen, med cirka 3 procentenheter. Vid 800 mg sjönk det centrala systoliska blodtrycket med omkring 4 mmHg. [15]

Kommentar: Studien stärker bilden av att nitrat från rödbetor, som kroppen kan omvandla till kväveoxid, kan förbättra kärlfunktionen.

Citrullin förbättrade endotelfunktionen

I en randomiserad studie (juni 2026) fick 66 personer 3 gram citrullin per dag eller placebo under tolv veckor.

Hos personer med högnormalt blodtryck förbättrades FMD. Även en markör för oxidativ och nitrosativ stress minskade. [16]

Kommentar: Citrullin omvandlas till arginin, som eNOS använder för att bilda kväveoxid. Resultatet ger ytterligare stöd för kopplingen mellan citrullin, kväveoxid och kärlfunktion.

Citrullin förbättrade kärlfunktionen vid diabetes

I en randomiserad studie (2025) undersöktes 16 personer med typ 2-diabetes som fick 6 gram citrullin per dag eller placebo under fyra veckor.

Citrullin förbättrade endotelfunktion och kärlstelhet och sänkte det centrala systoliska blodtrycket. Även blodsockret förbättrades. [17]

Kommentar: Resultatet tyder på att citrullin kan stödja kärlfunktionen även hos personer med metabol sjukdom.

Alla reagerar inte lika på rödbetor

I en studie (2025) jämfördes nitratrik och nitratfri rödbetsjuice hos 15 män.

Den nitratrika juicen sänkte i genomsnitt blodtrycket med omkring 7/6 mmHg, men effekten varierade mycket mellan deltagarna. [18]

Kommentar: Alla tycks inte reagera lika på nitrat. Vad som förklarar skillnaderna mellan individer är ännu inte klarlagt.

Potensläkemedel kopplades till färre hjärthändelser

En observationsstudie (2025) följde 4 582 hjärtpatienter. De som använde PDE5-hämmare som sildenafil eller tadalafil hade efter ett år färre allvarliga hjärt-kärlhändelser: 30,4 jämfört med 36,9 procent. [19]

PDE5-hämmare förstärker signaleringen från kväveoxid i blodkärlen.

Kommentar: Resultatet är intressant, men studien kan inte visa att läkemedlen eller NO-systemet orsakade den lägre risken.

Vad betyder de nya studierna?

Studierna stärker bilden av att kväveoxid är viktig för endotelets funktion, blodkärlens elasticitet och regleringen av blodtrycket.

Det saknas stora randomiserade studier som visar att behandling som specifikt ökar kväveoxid kan bromsa eller reversera åderförkalkning eller förebygga hjärtinfarkt.

Det nya stödet stärker alltså NO-hypotesen, men bevisar inte att mer kväveoxid leder till mindre åderförkalkning eller ett längre liv.

Christers val

Jag försöker stödja kroppens produktion av kväveoxid genom daglig motion, nitratrika grönsaker, solljus och god metabol hälsa. Jag använder också rödbeta och citrullin och tar omega-3 dagligen.

Analyser hos Funmed har visat att jag har låga nivåer av citrullin, en aminosyra som kroppen använder för att bilda kväveoxid. Jag har dessutom en genetisk variant i NOS3-genen, som kan påverka kroppens förmåga att producera kväveoxid.

Detta har gjort mig extra intresserad av om livsstilen kan kompensera för sämre genetiska förutsättningar.

Jag har deltagit i en studie vid Karolinska Institutet under ledning av professor John Pernow. Under en vecka drack jag koncentrerad rödbetsjuice två gånger om dagen för att öka tillgången på nitrat och därmed kväveoxid. Trots min NOS3-variant såg forskarna ingen tydlig skillnad i min respons jämfört med de övriga deltagarna.

Min slutsats är att generna påverkar våra förutsättningar, men att livsstilen fortfarande ger oss flera möjligheter att påverka blodkärlens funktion.

Krokfångad torsk med örtsmör, snålröra och vitkålssallad

Torsk: 700–800 g torskfilé, gärna tjocka ryggbitar, salt, svartpeppar och lite smör till formen.
Salta torsken lätt 20–30 minuter före tillagning.
Lägg den i en smord ugnsform och baka vid 125°C tills innertemperaturen är cirka 46–48°C, ungefär 15–25 minuter beroende på tjocklek.

Örtsmör: Smält 100 g smör på låg värme.
Blanda ner cirka 1 dl finhackade färska örter – fänkålsdill, dill, gräslök, persilja och timjan.
Smaka av med salt och nymalen svartpeppar.
Låt örterna bara bli varma, inte stekta. Skeda rikligt över torsken vid servering.

Snålröra: Tärna 500 g mogna tomater, 1 mindre squash och 1 gul lök.
Fräs löken mjuk i 1–2 msk olivolja.
Tillsätt squash och därefter tomater. Låt småputtra utan lock i 20–30 minuter tills röran blivit tjock och koncentrerad.
Smaka av med salt och peppar. Lite timjan passar också bra.

Vitkålssallad: Strimla cirka 400 g vitkål mycket tunt.
Massera den någon minut med ½ tsk salt så att den mjuknar något.
Blanda med 2 msk olivolja och 1–2 msk äppelcidervinäger eller citron.
Krydda med svartpeppar och gärna lite hackad dill eller persilja.

Servera den varma torsken med det smälta gröna örtsmöret ovanpå, den mustiga snålröran bredvid och den syrliga, krispiga vitkålssalladen som kontrast. Det blir en ganska enkel lågkolhydratmåltid där råvarorna får stå i centrum.

Referenser

[1]”NOS3 gene polymorphisms are associated with risk markers of cardiovascular disease, and interact with omega-3 polyunsaturated fatty acids”.
[2]”ApoE/NOS3 Knockout Mice as a Novel Cardiovascular Disease Model of Hypertension and Atherosclerosis”.
[3]”Nitric Oxide,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/book/edited-volume/9780123738660/nitric-oxide.
[4]”Aging and endothelial function in normotensive subjects and patients with essential hypertension,” [Online]. Available: https://research.uniupo.it/en/publications/aging-and-endothelial-function-in-normotensive-subjects-and-patie/.
[5]”Endothelial Function and Dysfunction: Testing and Clinical Relevance,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.106.652859.
[6]”Effects of Nitric Oxide on Carotid Intima Media Thickness: A Pilot Study”.
[7]”The impact of PDE5 inhibitors on cardiovascular outcomes,” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12673857/.
[8]”Long-term effects of phosphodiesterase-5 inhibitors on cardiovascular outcomes and death: a systematic review and meta-analysis,” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11323371/.
[9]”Seven Countries,” [Online]. Available: https://www.degruyterbrill.com/document/doi/10.4159/harvard.9780674497887/html.
[10]R. e. al., ”The LDL Paradox: Higher LDL-Cholesterol is Associated with Greater Longevity.,” Annals of Epidemiology & Public Health ., 2020.
[11]”Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(04)17018-9/abstract.
[12]”Arginase as a potential target in the treatment of cardiovascular disease: reversal of arginine steal?,” [Online]. Available: https://academic.oup.com/cardiovascres/article-abstract/98/3/334/390065.
[13]”Endothelial function and dysfunction. Part I: Methodological issues for assessment in the different vascular beds: A statement by the Working Group on Endothelin and Endothelial Factors of the European Society of Hypertension,” [Online]. Available: https://www.researchgate.net/publication/8088521_Endothelial_function_and_dysfunction_Part_I_Methodological_issues_for_assessment_in_the_different_vascular_beds_A_statement_by_the_Working_Group_on_Endothelin_and_Endothelial_Factors_of_the_European_S.
[14]”Pathological mechanisms and clinical research progress of endothelial dysfunction,” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12913529/.
[15]”The dose–response effects of nitrate-rich beetroot ingestion on cardiovascular and endothelial function: a randomised controlled trial,” [Online]. Available: https://pubs.rsc.org/fo/article/17/5/2372/893380/The-dose-response-effects-of-nitrate-rich-beetroot.
[16]”Vascular effects of l-citrulline supplementation in healthy adults are largely influenced by the prehypertensive range of blood pressure: A double-blind, randomized, placebo-controlled, parallel-group study,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0271531726000485?via%3Dihub.
[17]”Effects of L-Citrulline Supplementation on Endothelial Function, Arterial Stiffness, and Blood Glucose Level in the Fasted and Acute Hyperglycemic States in Middle-Aged and Older Adults with Type 2 Diabetes,” [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2072-6643/17/23/3739.
[18]”Inter-individual differences in the blood pressure lowering effects of dietary nitrate: a randomised double-blind placebo-controlled replicate crossover trial,” [Online]. Available: https://link.springer.com/article/10.1007/s00394-025-03616-x.
[19]”Treatment With Phosphodiesterase 5 Inhibitors and Long-Term Outcomes in Patients Undergoing Coronary Angiography and Cardiac Catheterization,” [Online]. Available: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ccd.31624.

Dela gärna inlägget

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa