Risken för hjärtinfarkt ökar med högt LDL, men den LDL-nivå som är förknippad med längst överlevnad ligger betydligt högre än den nivå som ger lägst risk för hjärtinfarkt.

Metabolt är ett nyhetsbrev som sammanfattar studier, nyheter och forskningsrön om metabol hälsa, hjärt-kärlsjukdom och livsstilsmedicin. Jag lyfter fram några av de viktigaste forskningsresultaten jag stött på under arbetet med Kolesterolparadoxen under 2025 och 2026.

---

Ny global studie: Förhöjt kolesterol kopplat till längre liv

I en stor studie i New England Journal of Medicine följdes 2,1 miljoner människor, fem klassiska riskfaktorer: rökning, diabetes, högt blodtryck, avvikande kroppsvikt och förhöjt kolesterol undersöktes. [1]

Att ha flera riskfaktorer var tydligt kopplat till kortare liv. Rökning och diabetes hade starkast samband, följt av högt blodtryck.

Förhöjt non-HDL-kolesterol, minst 3,4 mmol/L, var däremot inte kopplat till kortare liv. Tvärtom hade personer över gränsen i genomsnitt omkring ett extra levnadsår och ett extra år utan hjärt-kärlsjukdom.

Att gå från högt till normalt kolesterol mellan 50 och 60 års ålder gav heller ingen statistiskt säkerställd vinst i livslängd.

Studien är en observationsstudie och visar därför inte att högt kolesterol orsakar längre liv. Men resultaten visar en tydlig skillnad mot rökning, diabetes och högt blodtryck – och ger ytterligare stöd för det som brukar kallas kolesterolparadoxen.

---

Kommentar:

Högre LDL är kopplat till ökad risk för hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom. Men för total dödlighet ser sambandet annorlunda ut. I flera stora befolkningsstudier är format som ett lutande J: personer med mycket lågt LDL har högre dödlighet än personer med måttliga nivåer. Vid mycket höga LDL-nivåer ses också en ökning, men den är betydligt svagare.

Det är väl känt att fleromättade fetter som är vanliga i ultraprocessad mat kan sänka kolesterolet, vilket är en anledning till att de rekommenderas framför mättat fett. Men äldre stora interventionsstudier har visat en paradox: trots tydligt lägre kolesterol minskade inte dödligheten – i vissa analyser ökade den.

---

Figur 1. Bra och riktig mat med få kolhydrater kan vara svår att hitta längs vägen. Här blev det ett lyckat stopp på Ångersjöns Mat och Vildmarkscamping: köttbullar med blandad sallad, gurka och lingon, serverade ute under tallarna.

---

Metabola nyheter i korthet

---

Lågt LDL – färre hjärthändelser men högre dödlighet

Personer med LDL under 2,1 mmol/L hade 44 procent lägre risk för kranskärlssjukdom enligt en stor japansk studie (juli 2026). Den följde 283 000 personer mellan 65 och 90 år i drygt sex år. De hade 57 procent högre total dödlighet och 31 procent högre risk för funktionsnedsättning. Resultaten kvarstod även när forskarna tog hänsyn till lipidsänkande behandling och svår sjukdom vid studiens början.

Forskarna beskriver resultatet som en ”LDL-C-paradox”: lågt LDL var kopplat till mindre kranskärlssjukdom, men samtidigt högre total dödlighet. Studien visar ett samband och kan inte bevisa att lågt LDL i sig orsakar den högre dödligheten. [2]

Kommentar:

Att deltagarna följdes i drygt sex år minskar risken för så kallad omvänd kausalitet – exempelvis att en redan utvecklad men ännu oupptäckt cancer både sänker kolesterolet och ökar risken att dö. Det utesluter inte att bakomliggande sjukdom, som diabetes typ 2, kan förklara en del av sambandet.

---

Lägst dödlighet vid LDL omkring 3,5

I en dansk studie (juli 2026) följdes drygt 114 000 personer som inte använde kolesterolsänkande läkemedel. Sambandet mellan LDL och total dödlighet var lutande J-format – både låga och mycket höga nivåer var kopplade till högre dödlighet där höga nivåer ökade risken svagt. I gruppen sågs lägst dödlighet vid LDL omkring 3,5 mmol/L.

Resultatet är intressant eftersom nivån ligger betydligt över dagens LDL-mål för personer med hög hjärt-kärlrisk. Studien visar samband och kan inte avgöra vilken LDL-nivå som i sig ger längst liv. [3]

---

Kolesterolparadoxen kan bero på sämre hälsa

Lågt LDL behöver inte vara orsaken till högre dödlighet. Cancer, inflammation, undernäring och annan sjukdom kan både sänka LDL och öka risken att dö – så kallad omvänd kausalitet. Detta illustreras i en studie (januari 2026) på patienter med akut hjärtinfarkt. De med lägst LDL hade först högst dödlighet. Men när forskarna tog hänsyn till sjukdomsgrad, inflammation och andra hälsomarkörer försvann en stor del av sambandet.

Det tyder på att åtminstone en del av den så kallade Kolesterolparadoxen kan förklaras av sämre hälsa snarare än av det låga LDL-värdet i sig. [4]

Kommentar:

Detta är en av flera studier som försöker förklara kolesterolparadoxen med faktorer som undernäring, skörhet och bakomliggande sjukdom. Hos äldre kan lågt kolesterol därför delvis vara en markör för sämre allmäntillstånd snarare än en direkt orsak till ökad dödlighet.

Även kosten kan spela in. Äldre äter ofta mindre och mer ensidigt, och institutions- och storköksmat kan vara utformad för att innehålla mindre mättat fett och mer fleromättat fett, vilket i sig kan bidra till lägre kolesterolnivåer.

---

🥑 Keto gav bäst resultat i ny koststudie

I en ny randomiserad studie (augusti 2026) jämfördes ketogen lågkolhydratkost, medelhavskost och vegetarisk kost hos 55 personer med fetma, prediabetes och fettlever. [36]

Alla tre kostmönstren gav viktnedgång och bättre metabol hälsa. Men ketogen kost gav störst förbättring, särskilt av leverfett, blodsocker och blodfetter.

Resultaten tyder på att det inte bara är viktnedgången som spelar roll – även kostens sammansättning har betydelse. Trots ett högre intag av mättat fett förbättrades flera riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom.

Studien är liten, men pekar på möjliga särskilda fördelar med strikt lågkolhydratkost vid fettlever och metabol ohälsa.

---

🥩 När svaga koststudier blir starka slutsatser

En ny granskning av åtta stora metaanalyser om mättat fett pekar på betydande metodproblem. Forskarna granskade 82 observationsstudier och fann att studier med mycket olika upplägg ofta hade slagits samman. [5]

Ett problem är vad mättat fett ersätts med. Att äta mindre mättat fett är inte samma sak som att ersätta det med fleromättat fett eller kolhydrater. Många studier tog dessutom inte hänsyn till förändringar i det totala energiintaget.

Slutsatsen är enkel: en metaanalys blir aldrig bättre än studierna den bygger på. Det gör också slutsatserna om sambandet mellan mättat fett och hjärt-kärlsjukdom mer osäkra än de ofta framställs.

---

Europa följer USA – livslängden ökar allt långsammare

En studie från 2025 i The Lancet Public Health visar att ökningen av livslängden har bromsat in i flera europeiska länder. I vissa länder har den till och med minskat.

Norden klarar sig något bättre, särskilt Norge. Men hjärt-kärlsjukdom och cancer är fortfarande de vanligaste dödsorsakerna.

Forskarna lyfter bland annat fram högt blodtryck, ohälsosam kost, rökning, fetma, alkohol och fysisk inaktivitet som viktiga riskfaktorer.

Samtidigt som färre röker har övervikt och fetma blivit vanligare. En riskfaktor verkar alltså delvis ha ersatts av en annan. [6]

---

Figur 2. Kantareller hör sensommaren till. Här lyser de gula hattarna upp skogsmarken nära Byviken på Holmön i Västerbotten – en av sensommarens finaste råvaror, plockad direkt ur naturens eget skafferi.

---

USA satsar stort på regenerativt jordbruk

USA jordbruksdepartement USDA satsar 700 miljoner dollar på regenerativt jordbruk – en del av den bredare inriktningen på hälsa, mat och jordbruk.

Intresset har varit rekordstort. Enligt hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har programmet fått omkring 26 000 ansökningar och över 60 000 förfrågningar sedan starten i december 2025.

Målet är att hjälpa konventionella lantbruk att ställa om till metoder som bygger friskare jord, minskar behovet av kemiska insatsmedel och stärker gårdarnas lönsamhet. Tanken är också att bättre jord på sikt ska bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem.

---

Lägre inflammation med nytt läkemedel gav inte färre hjärthändelser

ZEUS-studien (juli 2026) väcker frågor om hur stor effekt det har att dämpa inflammation vid hjärt-kärlsjukdom med enbart läkemedel.

I studien deltog över 6 300 personer med hjärt-kärlsjukdom, kronisk njursjukdom och förhöjt hs-CRP. Läkemedlet ziltivekimab sänkte inflammationsmarkörer som hs-CRP, men minskade inte signifikant risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser.

Resultatet visar att lägre inflammationsmarkörer inte automatiskt betyder lägre risk för hjärtinfarkt och stroke. Inflammation kan vara en del av sjukdomsprocessen, men det är viktigare att behandla de bakomliggande riskfaktorerna. [7]

---

Därför luktar vi annorlunda när vi blir äldre

Kroppslukten förändras med åldern – och det finns en kemisk förklaring till det. Dermatologen Sonal Choudhary vid University of Pittsburgh beskriver i en artikel (augusti 2026) hur ämnet 2-nonenal bildas när omättade fetter på hudens yta oxideras. Förändringar i hudens kemi när vi åldras tycks göra denna process vanligare. [8]

Japanska forskare identifierade redan år 2001 2-nonenal som en möjlig förklaring till åldersrelaterad kroppslukt. I studien påvisades ämnet endast hos deltagare som var 40 år eller äldre. Forskarna beskrev 2-nonenal som en omättad aldehyd med en obehaglig fet och gräsaktig lukt. [9]

Det vi ibland kallar ”gammal människas lukt” verkar alltså åtminstone delvis ha en mätbar biokemisk förklaring: oxiderade (härskna) omättade fettämnen i huden.

---

Kosten kan spela en nyckelroll för hjärnans åldrande

Kosten som en central faktor för att bevara hjärnans funktion och minska risken för demens lyfts fram i nya vetenskapliga översikter (juni 2026). [10]

En näringstät kost gjord på hela råvaror med grönsaker, olivolja, fisk, tillräckligt med protein och minimalt med ultraprocessad mat kan påverka flera mekanismer bakom hjärnans åldrande samtidigt. Särskilt viktiga faktorer är insulinresistens, övervikt och högt blodtryck.

Även muskelmassa och fysisk aktivitet lyfts fram som viktiga för hjärnhälsan. Budskapet är därför ”food first, not food only” – bra mat är grunden, men sömn, motion och starka muskler förstärker effekten. [11]

Forskarna konstaterar att omkring 45 procent, och sannolikt ännu mer, av demensrisken kan påverkas. [12]

Generna påverkar vår sårbarhet, men kost och livsstil kan ha stor betydelse för hur risken faktiskt utvecklas.

---

Tre riskfaktorer kan påverka antalet år utan demens

Normalt blodtryck, undvika diabetes och inte röka i medelåldern kan vara avgörande för hjärnans hälsa. En ny studie (augusti 2026) med över 12 000 deltagare visar att personer utan dessa tre riskfaktorer, mellan 48 och 68 år, i genomsnitt hade nästan tretton fler år utan demens. [13]

Kvinnor levde fler år utan demens än män, oavsett antalet riskfaktorer.

Resultaten stärker bilden av att metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa i medelåldern också kan ha stor betydelse för hjärnans åldrande.

---

🧠 APOE4 väcker frågor om nytt Alzheimersläkemedel

En analys från 2025 väcker frågor om effekten av Alzheimersläkemedlet lekanemab (Leqembi) hos personer med genvarianten APOE4. APOE4 är starkt överrepresenterat bland Alzheimerpatienter. I den analyserade gruppen kunde man inte visa någon statistiskt säkerställd nytta av behandlingen. [14]

Lekanemab kan bromsa tidig Alzheimer, men den genomsnittliga effekten är liten och behandlingen kan orsaka hjärnsvullnad och små blödningar.

Personer med två APOE4-kopior har högre risk för sådana biverkningar och omfattas inte av EU godkända patientgrupp för behandling med läkemedlet. Det gör genetisk testning och noggrant patienturval särskilt viktigt.

---

Referenser

[1]	”Global Effect of Cardiovascular Risk Factors on Lifetime Estimates,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2415879.
[2]	”Low levels of low-density lipoprotein cholesterol in older adults are inversely associated with the incidence of coronary artery disease and all-cause mortality: the Shizuoka Kokuho Database study,” [Online]. Available: https://link.springer.com/article/10.1007/s41999-026-01552-5.
[3]	”LDL and non-HDL cholesterol with the lowest mortality in the general population in 1991-2018,” [Online]. Available: https://www.atherosclerosis-journal.com/article/S0021-9150(26)00156-5/fulltext.
[4]	”Rethinking the lipid paradox: the role of baseline characteristics in LDL-C and long-term mortality after acute myocardial infarction,” [Online]. Available: https://link.springer.com/article/10.1186/s12944-026-02871-z.
[5]	”Meta-analyses of dietary exposures must consider energy adjustment: recommendations from a meta-scientific review,” [Online]. Available: https://academic.oup.com/aje/advance-article/doi/10.1093/aje/kwag188/8759273?login=false.
[6]	”Changing life expectancy in European countries 1990–2021: a subanalysis of causes and risk factors from the Global Burden of Disease Study 2021”.
[7]	”Novo drug trial fail deals setback to bid to expand beyond obesity,” [Online]. Available: https://www.reuters.com/legal/litigation/novo-nordisks-inflammation-drug-fails-reduce-cardiovascular-risk-trial-2026-07-31.
[8]	”We smell different as we age. Here’s why.,” [Online]. Available: https://www.popsci.com/science/old-person-smell-science/.
[9]	”2-Nonenal Newly Found in Human Body Odor Tends to Increase with Aging,” [Online]. Available: https://www.jidonline.org/article/S0022-202X(15)41198-4/fulltext.
[10]	”Diet Quality and Dementia Risk in Older Adults With Alzheimer Pathology,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2850780.
[11]	”A Food-First Prescription for Cognitive Longevity,” [Online]. Available: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42281624/.
[12]	”Diets to promote healthy brain ageing,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41582-024-01036-9.
[13]	”Midlife Vascular Risk Burden and Dementia-Free Survival Years The Atherosclerosis Risk in Communities Neurocognitive Study,” [Online]. Available: https://www.neurology.org/doi/10.1212/WN9.0000000000000152.
[14]	”Clinical efficacy of anti-amyloid antibodies in apolipoprotein E ε4 homozygotes: A Bayesian reanalysis of lecanemab and donanemab phase 3 results,” [Online]. Available: https://alz-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trc2.70083.