Köttparadoxen del 2: Klimat – en mer komplex verklighet

Är rött kött verkligen klimatboven? När kretslopp, betesmarker och produktionsmetoder räknas in framträder en betydligt mer nyanserad bild än den debatten ger sken av.

Djur som betar ute på gröna marker bidrar tvärtom positivt till klimatet, särskilt i regenerativa jordbrukssystem.

Kött och klimat – mellan myter och verklighet

Debatten om rött kötts klimatpåverkan är ofta förenklad och riskerar därför att bli missvisande. Frågan påverkas av många faktorer som produktionsmetod, markanvändning, djurhållning, kolinlagring i marken, metanets kretslopp och vad köttet jämförs med i kosten.

Här en mer nyanserad och faktabaserad bild om kött och klimat, delvis inspirerad av analyser från Gunnar Rundgren och hans blogg Trädgården Jorden, där han granskar jordbruk, livsmedelssystem och klimatfrågor ur ett systemperspektiv. (Trädgården Jorden | Gunnar Rundgren | Substack) [1]

Köttkonsumtionen har inte exploderat

Den genomsnittliga konsumtionen av rött kött per person har i stora delar av västvärlden varit relativt stabil under de senaste hundra åren, trots återkommande påståenden om kraftigt ökande utsläpp från köttsektorn.

Förklaringen till den totala ökningen av köttproduktionen är snarare att befolkningen blivit större än att varje individ äter betydligt mer kött än tidigare. Utvecklingen är mer komplex än bilden av en snabbt växande köttkonsumtion.

Rött kötts direkta påverkan på den globala temperaturen är också mer begränsad än vad som framställs i debatten, särskilt när man skiljer mellan olika typer av utsläpp och produktionssystem.

Produktionen av nötkött i Sverige har legat på en relativt stabil nivå under lång tid. Den ökade efterfrågan som följer av befolkningstillväxten har i huvudsak täckts genom import från andra länder.

Sedan år 2000 har konsumtionen av fågel ungefär fördubblats i Sverige. Trots det används ofta ordet ”kött” som om all köttkonsumtion ökar lika mycket. Fågel föds dessutom ofta upp på spannmålsbaserat foder från intensivt jordbruk, ibland från tidigare avskogad mark.

Med dagens officiella klimatbokföring står jordbruket för cirka 13 procent av Sveriges utsläpp, och nötkött för ungefär 3-5 procent. Med hänsyn till importen skulle en halverad konsumtion av nötkött i Sverige minska utsläppen ungefär så mycket. Sedan toppen 2016 har nötkött minskat med cirka en tiondel.

Som jämförelse, om hälften av alla personbilar blev elbilar skulle Sveriges utsläpp grovt kunna minska med omkring 10 procent, en siffra som idag bör kunna uppnås relativt enkelt med rätt styrmedel.

Figur 1. Att minska matsvinnet är en viktig insats för klimatet, ett sätt att bidra är att använda hela djuret i matlagningen. På bilden en mustig vintergryta tillagad med lammhals från Martins Mat i Östhammar, inköpt via REKO-ringen. Grytan serveras med bland annat bönor från min fru Christinas odlingar och en fräsch vitkålssallad.

Allt jordbruk är inte samma sak

I debatten om köttets klimatpåverkan hänvisas ibland till jordbrukets samlade utsläpp, som om rött kött ensamt stod för hela sektorns påverkan.

Då blandas många olika utsläppskällor samman, som konstgödsel, risodling, markförändringar, transporter, energianvändning och olika former av djurproduktion.

Vissa klimatberäkningar tar inte fullt hänsyn till att en del av jordbrukets växthusgaser ingår i biologiska kretslopp. Metan från idisslare skiljer sig exempelvis från fossil koldioxid eftersom det bryts ned relativt snabbt och återgår i det naturliga kolkretsloppet.

Ibland används exempel från den mest extrema köttproduktionen som om de vore representativa för all köttproduktion i världen.

I en analys från mars 2025 argumenteras för att det industriella jordbruket – med stora djurfabriker, hög användning av konstgödsel och omfattande odling av subventionerat spannmål, där omkring 70 procent används som djurfoder – sammantaget kan ha större miljöpåverkan än fossila bränslen. [2]

Denna typ av beräkningsmodell används inte av IPCC eller av den etablerade klimatforskningens standardmetoder. Resultaten bör ses som ett alternativt perspektiv snarare än som vetenskaplig konsensus.

Klimatfrågan handlar om mer än kött

Metan, lustgas och markanvändning – en mer komplex klimatbild

Klimatpåverkan från livsmedelssystemet handlar inte bara om köttproduktion. Förändrad markanvändning, som avskogning, dränering av våtmarker och omvandling av naturmark till odlingsmark, bidrar också till ökade utsläpp av växthusgaser.

Risodlingar, där vattenmättade jordar skapar syrefattiga miljöer som leder till metanbildning, är en annan betydande källa.

I en svensk-kinesisk SLU-studie från februari 2025 uppskattades att risodlingar står för omkring 13 procent av metanet som finns i atmosfären. Forskarna presenterade samtidigt en ny rissort som i försök minskade metanutsläppen med cirka 70 procent. [3] [4]

Klimatfrågan inom jordbruket är bredare än debatten om kött och växtodlingen kan också spela en viktig roll.

Stora metankällor utanför jordbruket

Det är inte enbart jordbruket som släpper ut metan. En betydande del av ökningen av metankoncentrationen i atmosfären under de senaste decennierna kopplas till industriella källor – framför allt olje- och gasutvinning, läckage från energisektorn samt kolproduktion. [5]

Avfallshantering, exempelvis deponier och avloppssystem, bidrar också med stora mängder metan.

Ungefär 60 procent av världens metanutsläpp uppskattas komma från källor utanför jordbruket.

Metan är inte samma sak som fossil koldioxid

Metan är en växthusgas, men skiljer sig från koldioxid och lustgas eftersom den bryts ned relativt snabbt i atmosfären – vanligtvis inom cirka tolv år. Koldioxid och lustgas kan däremot stanna kvar och påverka klimatet under mycket lång tid. [6] [7] [8]

Metan från kor och andra idisslare ingår i ett biologiskt kretslopp. Växter tar upp koldioxid från luften, djuren äter växterna och metanet som bildas bryts sedan ned tillbaka till koldioxid som nya växter kan ta upp igen.

Fossila bränslen fungerar annorlunda eftersom de tillför nytt kol från marken till atmosfären. Det gör att den totala mängden växthusgaser ökar över tid.

Minskade metanutsläpp kan ge en ”kylande effekt” jämfört med tidigare nivåer, medan utsläpp av koldioxid och lustgas fortsätter bidra till uppvärmning så länge utsläppen fortsätter.

Lustgas ökar och konstgödsel glöms ofta bort

En ny rapport från Office Français de la Biodiversité visar att metanutsläppen från Europas jordbruk har minskat över tid.

Eftersom metan är en kortlivad växthusgas innebär lägre utsläpp att uppvärmningseffekten också minskar jämfört med tidigare nivåer. I vissa klimatmodeller beskrivs detta som en relativt kylande effekt över tid. [9]

Figur 2. Metan är en kortlivad växthusgas. Till skillnad från CO₂, som kvarstår i århundraden, har metan en livslängd på cirka tolv år. I Europa har metanutsläppen från jordbrukssektorn minskat sedan 1990-talet. [9]

Rapporten visar samtidigt att utsläppen av lustgas (N₂O) ökar. Lustgas är en mycket kraftig och långlivad växthusgas som främst är kopplad till konstgödsel och intensivt jordbruk. [9]

Rapporten pekar på att lustgas från gödselmedel kan bli den största uppvärmningsfaktorn inom europeiskt jordbruk. Det innebär att klimatdebatten inte bara bör handla om metan från kor och andra djur utan också om hur konstgödsel produceras och används.

Rapporten lyfter fram extensiv och betesbaserad djurhållning som en möjlig väg framåt. Sådana system kan hjälpa till att bevara biologisk mångfald genom att hålla naturbetesmarker öppna.

Dessa är viktiga livsmiljöer för många växter, pollinatörer, fåglar och andra arter som annars riskerar att försvinna när landskapet växer igen eller plöjs upp.

Metanets korta livslängd förändrar klimatberäkningarna

Varför olika klimatmodeller ger olika svar

Bedömningen av köttets klimatpåverkan beror mycket på hur metan räknas. Metan bryts ned betydligt snabbare än koldioxid, vilket gör att stabila eller minskande metanutsläpp påverkar klimatet annorlunda än utsläpp av fossil koldioxid som fortsätter att byggas upp i atmosfären.

Studier som tar hänsyn till detta visar att gräsbetat kött, särskilt från regenerativa jordbrukssystem, kan ha betydligt lägre klimatpåverkan.

Kolinlagringen i marken kan i vissa fall till och med väga upp och överstiga utsläppen.

Industriellt producerat kött får däremot högre klimatpåverkan på grund av konstgödsel, foderproduktion, fossil energi och utsläpp av lustgas och koldioxid. [10] [11]

GWP100 eller GWP* – metodval spelar roll

Den vanligaste metoden för att beräkna klimatpåverkan räknar om metan till koldioxidekvivalenter med måttet GWP100.

Kritiker menar att metoden inte fullt ut tar hänsyn till att metan är en kortlivad gas som bryts ned mycket snabbare än koldioxid.

Forskare har därför tagit fram alternativa modeller som bättre skiljer mellan kortlivade och långlivade växthusgaser, exempelvis GWP*.

Valet av beräkningsmetod påverkar resultaten i hög grad. Samma jordbrukssystem kan få olika klimatpåverkan beroende på vilken modell som används för att räkna metan.

Med GWP* uppskattas rött kött stå för cirka 1–3 % av Sveriges utsläpp, så länge metanutsläppen är stabila eller långsamt minskar. Tar man hänsyn till all nötboskap, inklusive mjölkproduktionen, bedöms utsläppen till ungefär 0 procent.

Det betyder inte att forskare medvetet styr resultaten, men att olika modeller kan ge olika slutsatser.

Vi konsumenter behöver alltså själva bedöma om vi vill ta hänsyn till metanets kretslopp.

När samma modeller upprepas

Trots att begränsningarna i dagens klimatmodeller är välkända används de äldre metoderna i nya studier. Därför kommer nya studier ofta fram till liknande slutsatser som tidigare forskning.

Det gör att forskningen ibland bekräftar redan etablerade antaganden i stället för att ge nya perspektiv på exempelvis metanets korta livslängd, skillnader mellan olika jordbrukssystem och möjligheten att lagra kol i marken.

Kritiken handlar därför inte främst om kvaliteten på studierna, utan om att forskningsfältet ofta bygger vidare på samma modeller och grundantaganden. [13]

Gunnar Rundgren diskuterar detta i sin blogg Garden Earth / Trädgården Jorden, där han granskar hur olika klimatmodeller påverkar synen på jordbruk och animalieproduktion. [12]

Fyra aspekter på matens klimatpåverkan

Vilken inverkan på klimatet skulle en omfattande övergång till en långsiktigt hållbar matproduktion kunna ha enligt fyra perspektiv?

  1. Gräsbetat kött från regenerativa gårdar ger mindre klimatpåverkan
    En studie från Duke University (USA) visar att kött från djur som betar ute och flyttas mellan olika betesmarker kan ha lägre klimatpåverkan än många andra proteinkällor. Forskarna menar att växtbaserade köttalternativ ofta är bättre för klimatet än nötkött från intensiva uppfödningssystem, men inte bättre än kött från regenerativt uppfödda betesdjur. [14]

Figur 3. Duke-studien visar att klimatpåverkan skiljer sig mycket mellan olika typer av kött och köttalternativ. Nötkött från intensiva system där djuren föds upp med spannmål ger störst utsläpp, främst på grund av foderproduktion och intensiv djurhållning. Kött från djur som betar gräs regenerativt har betydligt lägre klimatpåverkan och kan bidra till att binda koldioxid i marken. Växtbaserade köttalternativ hamnar klimatmässigt mellan dessa två system. [14]

  • Ultraprocessad mat påverkar både hälsa och klimat
    En australisk studie visar att ultraprocessad mat kan ha stor klimatpåverkan. Forskarna såg att så kallad ”discretionary food” – exempelvis chips, godis, läsk och alkohol – påverkar användningen av jordbruksmark mer än många andra livsmedel. Denna typ av energität och näringsfattig mat bidrar enligt studien mer till klimatpåverkan än kött, spannmål, frukt, mejeriprodukter och grönsaker. Forskarna menar också att denna typ av mat ofta glöms bort i diskussionen om hållbar kost. [15]
  • Växtbaserade alternativ är inte alltid hållbara
    När svensk djurhållning minskar växer en del betesmarker igen, samtidigt som importen av växtprotein och vegetabiliska oljor ökar. Många växtbaserade livsmedel kommer från tropiska områden där regnskog har avverkats, vilket kan skada både klimatet och den biologiska mångfalden. Avokado är ett exempel på en gröda som ibland odlas på avskogad mark med tveksamma odlingsmetoder. [16]

Figur 4. USA:s import av avokado har ökat kraftigt. I de mexikanska delstaterna Michoacán och Jalisco har upp till 70 000 hektar skog avverkats under det senaste decenniet för att ge plats åt avokadoodlingar. Källa: Guardian Forestal och Climate Rights International. [16]

  • Ohälsosam mat ökar vårdens klimatutsläpp
    När kroniska sjukdomar ökar till följd av dålig kost ökar också belastningen på sjukvården, vilket i sin tur påverkar klimatet. Sjukhus och läkemedelsindustri orsakar stora utsläpp genom energianvändning, medicinskt avfall, engångsmaterial och vissa bedövningsmedel. En studie i PLOS Medicine visar att sjukvården står för cirka 4,6 procent av Kanadas utsläpp och nästan 10 procent av utsläppen i USA. [17]

Betesdjur kan bidra positivt

Mer än utsläpp – jordbrukets roll för natur och matförsörjning

Betande djur kan bidra till mer slutna kretslopp i jordbruket, särskilt när det gäller kväve. Genom att djuren omvandlar gräs till gödsel återförs näringsämnen till marken, vilket kan minska behovet av konstgödsel och förbättra jordens långsiktiga bördighet. [18] [19]

Klimatåtgärder måste också säkra matförsörjningen

Forskning tyder på att en stor minskning av världens köttkonsumtion sannolikt bara skulle ge en begränsad effekt på den globala uppvärmningen jämfört med utsläpp från energi, transporter och industri. [20]

Samtidigt kan stora förändringar i djurhållningen påverka matförsörjningen i många delar av världen. Djur kan omvandla gräs och restprodukter som människor inte kan äta till näringsrik mat som kött och mjölk. De bidrar också med gödsel, inkomster och försörjning för miljontals människor.

Klimatåtgärder inom livsmedelssystemet behöver ta hänsyn både till utsläpp, näringsförsörjning och social hållbarhet.

Naturliga eller onaturliga utsläpp?

Idisslare släpper ut metan både som vilda djur och som tamdjur. Ett mufflonfår i en inhägnad räknas idag som en källa till klimatutsläpp, medan samma djur i det vilda ses som en del av naturens eget kretslopp och därför inte räknas på samma sätt.

Gränsen mellan naturliga och mänskliga utsläpp kan vara oklar.

Frågan blir extra tydlig i studier om rewilding, där forskare undersöker vad som händer om marker som idag betas av tamdjur i Afrika i stället fylls med vilda växtätare. Om vilda och tama djur räknades lika skulle vissa områden kunna få lika stora – eller till och med större – metanutsläpp efter en sådan förändring. [21]

Regenerativt lantbruk och kolinlagring

Kunskapen om hur djur kan bli en del av ett mer hållbart och cirkulärt jordbruk växer. Betande kor och får kan under rätt förutsättningar hjälpa gräset att växa bättre, öka mängden rötter i marken och bygga upp mullrik jord. [22]

När jordens innehåll av organiskt material ökar kan mer kol lagras i marken i stället för i atmosfären. Detta kallas regenerativt lantbruk.

Målet är att förbättra jordhälsa, vattenhållande förmåga, biologisk mångfald och kolinlagring samtidigt som mat produceras. Flera studier visar att sådana system kan lagra stora mängder kol, ibland mer än de egna utsläppen. Det skiljer sig från många konventionella jordbruk där jordens kolinnehåll ofta minskar över tid.

Som en grundförutsättning behöver beräkningen ta hänsyn till metanets naturliga kretslopp.

Ökad kolinlagring i marken kan då bli en viktig del i arbetet för att nå netto noll utsläpp.

Idisslare som en del av ett regenerativt matsystem

Gunnar Rundgren lyfter fram två källor som beskriver vilken roll betande djur kan spela i ett mer hållbart jordbruk.

  1. I rapporten “Grazing Livestock – It’s not the cow but the how” lyfts kor och får fram som viktiga i ett regenerativt och cirkulärt jordbruk. Betande djur kan omvandla gräs och annan biomassa som människor inte kan äta till näringsrik mat. De kan också bidra till kolinlagring i marken, ökad biologisk mångfald och matproduktion på marker som inte lämpar sig för odling. Rapporten menar också att betesdjurens klimatpåverkan ibland överskattas, eftersom positiva effekter som kolbindning och bevarade gräsmarker inte alltid räknas in fullt ut.
  2. En forskningsartikel i npj Sustainable Agriculture varnar för att en alltför ensidig övergång till växtbaserad kost kan få negativa följder för både landskap och matproduktion. I länder som England består stora delar av jordbruksmarken av betesmarker som är svåra att odla på. Om djurhållningen försvinner kan marken användas sämre eller plöjas upp, vilket kan minska kolinlagring, biologisk mångfald och livsmedelsproduktion. [23]

Forskarna kritiserar förenklade klimatberäkningar som inte tar hänsyn till hur komplexa jordbrukssystem faktiskt är. De menar att även marktyp, kretslopp, biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning måste räknas in.

Ekosystemtjänster kan minska nötköttets klimatavtryck

I en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet från 2026 visas att klimatpåverkan från kött- och mjölkproduktion blir lägre om man även räknar in jordbrukets ekosystemtjänster, som biologisk mångfald och öppna betesmarker. [24]

I vissa fall kan dessa värden motsvara nästan halva produktionens nytta och därmed också bära en del av klimatutsläppen i beräkningarna.

Studien visar också att uppfödning i extensiva betessystem kan öka mängden naturbetesmark utan att metanutsläppen behöver öka nämnvärt.

Om metanutsläppen tillåts öka med omkring 10 procent skulle arealen betesmarker enligt studien kunna fördubblas.

Figur 5. Biffar gjorda på köttfärs från utegångsdjur. Till biffarna färsk lök från säsongens första skörd och en rustik tomatröra gjord på tomater som frysts in och sparats från förra sommarens odlingar. På toppen färsk svamp inköpt via vår lokala REKO-ring och vid sidan en krispig vitkålssallad med olivolja som ger både fräschör och balans till måltiden.

Idisslarnas ofta förbisedda styrka

Idisslarnas styrka är att de kan omvandla gräs, örter och annan växtlighet som människor inte kan äta till näringsrik mat.

Kor, får och andra gräsätare kan genom sitt matsmältningssystem producera livsmedel med fullvärdigt protein, biotillgängligt järn, vitamin B12 och andra viktiga näringsämnen. Det är en viktig funktion som ofta glöms bort i debatten.

Regenerativt producerat kött kan vara ett näringstätt och mättande alternativ till många ultraprocessade livsmedel, som i forskning kopplats till sämre hälsa och ökad risk för förtida död.

När kött produceras i system som samtidigt förbättrar jordhälsa, biologisk mångfald och kolinlagring kan det därför bidra både till människors hälsa och till ett mer hållbart jordbruk.

Regenerativt kött är ett möjligt svar på flera av frågorna bakom köttparadoxen.

Christers slutsats

Klimatfrågan kring kött är betydligt mer komplex än den förenklade bilden av kött som klimatbov.

Skogsbruk räknar in naturens kretslopp i klimatberäkningar. På samma sätt bör lantbruk bedömas utifrån metanets livslängd och naturliga cirkulation.

Då framträder en annan bild: Industriell köttproduktion får större klimatpåverkan – medan naturbeteskött, särskilt från regenerativt betande djur, kan bidra positivt.

Är det en obekväm sanning?

När produktionsmetod, metanets kretslopp, kolinlagring och markanvändning vägs in framstår hur kött produceras som minst lika viktigt som hur mycket som konsumeras.

Regenerativa och betesbaserade system kan därför vara en del av lösningen snarare än problemet.

En viktig fråga återstår: hur påverkas djurvälfärden?

Figur 6. Biffar gjorda på köttfärs från utegångsdjur som fått beta grönt gräs hos Kungsbergs gård i Roslagen. Kött från gräsbetande djur får ofta en rikare smak och innehåller naturligt viktiga näringsämnen som biotillgängligt järn, omega-3 och vitamin K2.

Biffar med tomatröra, smörstekt svamp och krispig vitkålssallad

Ingredienser – 4 portioner

Biffar
  • 700 g köttfärs från gräsbetande nöt
  • 1 ägg
  • 1 liten gul lök, finhackad
  • 1 tsk dijonsenap
  • 1 tsk salt
  • 1 krm svartpeppar
  • Smör eller talg till stekning
Rustik tomatröra
  • 3 dl färska (eller frysta tomater från förra säsongen)
  • 1 vitlöksklyfta
  • 1 msk tomatpuré
  • 1 msk olivolja
  • Färsk timjan eller oregano
  • Salt och svartpeppar
Smörstekt svamp
  • 250 g färsk svamp (från REKO-ring)
  • 1 msk smör
  • Lite färsk persilja
  • Salt och peppar
Vitkålssallad
  • 4 dl finstrimlad vitkål
  • 2 msk olivolja
  • 1 tsk äppelcidervinäger
  • Flingsalt
  • Eventuellt lite hackad dill eller persilja

Gör så här

1. Tomatröran

Hacka tomaterna/låt de tina lätt. Fräs vitlök i olivolja och tillsätt tomater och tomatpuré. Låt småputtra 15–20 minuter tills röran blir fyllig. Smaka av med örter, salt och peppar.

2. Biffarna

Blanda köttfärs, ägg, lök, senap och kryddor. Forma saftiga biffar och stek dem gyllenbruna i smör eller talg på medelvärme tills de är genomstekta.

3. Svampen

Stek svampen hårt i smör tills den fått fin yta och vätskan kokat bort. Avsluta med persilja, salt och peppar.

4. Salladen

Massera vitkålen lätt med olivolja, vinäger och salt så den mjuknar något men fortfarande behåller sin krispighet.

Servering

Lägg upp biffarna med den varma tomatröran, toppa med smörstekt svamp och servera tillsammans med den fräscha vitkålssalladen. Ringla gärna över lite extra olivolja och toppa med färska örter.

Måltiden är rik på protein, naturliga fetter och näringsämnen samtidigt som den håller kolhydratnivån låg och passar en metabolt vänlig kost.

Referenser

[1]G. Rundgren, ”Trädgården Jorden,” [Online]. Available: https://tradgardenjorden.substack.com/.
[2]”Increased transparency in accounting conventions could benefit climate policy,” pp. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/adb7f2.
[3]”Nytt ris kan ge kraftigt sänkta klimatutsläpp,” SVT, [Online]. Available: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nytt-ris-kan-ge-kraftigt-sankta-klimatutslapp.
[4]”Reducing methane emissions by developing low-fumarate high-ethanol eco-friendly rice,” nr https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=140936.
[5]”Global Methane Assessment: Benefits and Costs of Mitigating Methane Emissions,” [Online]. Available: https://www.unep.org/resources/report/global-methane-assessment-benefits-and-costs-mitigating-methane-emissions.
[6]”A solution to the misrepresentations of CO2-equivalent emissions of short-lived climate pollutants under ambitious mitigation,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41612-018-0026-8.
[7]”Global Methane Assessment: Benefits and Costs of Mitigating Methane Emissions,” [Online]. Available: https://www.unep.org/resources/report/global-methane-assessment-benefits-and-costs-mitigating-methane-emissions.
[8]”Climate Change 2021: The Physical Science Basis,” [Online]. Available: https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/.
[9]”Comportement du méthane dans l’atmosphère et analyse des enjeux techniques du PRG100 et du PRG* – application au secteur des ruminants en France et en Europe. AScA, Oxford Martin School, Cranfield University, rapport pour l’OFB, 2025, 44p.,” [Online]. Available: https://hal.science/hal-05033353v1/file/Rapport%20OFB_AScA_1_V6%20Mai_compressed.pdf.
[10]”A solution to the misrepresentations of CO2-equivalent emissions of short-lived climate pollutants under ambitious mitigation,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41612-018-0026-8.
[11]”Carbon Footprint Evaluation of Regenerative Grazing at White Oak Pastures,” [Online]. Available: https://blog.whiteoakpastures.com/hubfs/WOP-LCA-Quantis-2019.pdf.
[12]G. Rundgren, ”Garden Earth,” [Online]. Available: https://gardenearth.substack.com/p/the-methane-ruminations.
[13]”US grass-fed beef is as carbon intensive as industrial beef and ≈10-fold more intensive than common protein-dense alternatives,” nr https://ifsn.org.il/wp-content/uploads/2025/06/eshel-et-al-us-grass-fed-beef-is-as-carbon-intensive-as-industrial-beef-and-10-fold-more-intensive-than-common-protein.pdf.
[14]”Plant-Based Meats, Human Health, and Climate Change,” nr https://www.frontiersin.org/journals/sustainable-food-systems/articles/10.3389/fsufs.2020.00128/full.
[15]”Cropland Footprints of Australian Dietary Choices,” nr https://www.mdpi.com/2072-6643/12/5/1212.
[16]”Avocado goldrush links US companies with Mexico’s deforestation disaster,” [Online]. Available: https://www.reuters.com/investigations/avocado-goldrush-links-us-companies-with-mexicos-deforestation-disaster-2024-08-06/.
[17]”Life cycle environmental emissions and health damages from the Canadian healthcare system: An economic-environmental-epidemiological analysis,” [Online]. Available: https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371%2Fjournal.pmed.1002623.
[18]”TACKLING CLIMATE CHANGE THROUGH LIVESTOCK A globAl Assessment of emissions And mitigAtion opportunities,” [Online]. Available: https://openknowledge.fao.org/server/api/core/bitstreams/492bb0b2-8b73-4e49-b188-8176b1d8c711/content.
[19]”Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services,” [Online]. Available: https://www.ipbes.net/global-assessment.
[20]”Animal board invited review: Animal source foods in healthy, sustainable, and ethical diets – An argument against drastic limitation of livestock in the food system,” nr https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1751731122000040.
[21]”Comparable GHG emissions from animals in wildlife and livestock-dominated savannas,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41612-023-00349-8.
[22]”Grazed and Confused?,” [Online]. Available: https://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/publications/grazed-and-confused.
[23]”Potential unintended consequences of agricultural land use change driven by dietary transitions”.
[24]”Climate impacts from beef and dairy production in Sweden Mitigation potential and multifunctionality,” [Online]. Available: https://pub.epsilon.slu.se/39840/1/von-greyerz-k-20260407.pdf.

Dela gärna inlägget

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa