Kolesterol är mer än LDL del 4: Triglycerider avslöjar mer än du tror

Varför höga triglycerider kan vara en varningssignal för hjärtsjukdom, hur kolhydrater påverkar blodets fettinnehåll och vad kvoten mellan triglycerider och HDL berättar om din metabola hälsa.

Triglycerider – när socker blir fett i blodet

Höga triglycerider kan avslöja metabol ohälsa och ökad hjärtrisk som inte syns i LDL-värdet. Men varför påverkas blodfetterna av hur mycket kolhydrater vi äter?

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna, trots omfattande behandling för att sänka LDL-kolesterol. Samtidigt är förhöjda triglycerider en viktig riskmarkör som ofta får mindre uppmärksamhet. [1] [2]

Det många inte känner till är att ett överskott av socker och snabba kolhydrater kan öka mängden mättat fett i blodet.

Förklaringen är att levern kan omvandla kolhydrater till fett, framför allt den mättade fettsyran palmitinsyra. Fettet transporteras sedan ut i blodet som triglycerider. Processen kallas de novo lipogenes (DNL).

Forskning visar också att ett ökat intag av mättat fett inte nödvändigtvis höjer mängden mättade fettsyror i blodet när det ersätter motsvarande mängd kolhydrater. [3]

Det innebär att fett i blodet inte enbart speglar hur mycket fett vi äter, utan också hur kroppen hanterar kolhydrater

Figur 1. Den italienska polpetten i tomatsås är gjord på gräsbetad högrevsfärs från Martins Mat och riven permesanost, med sås av våra egna infrusna tomater som fått koka samman till en fyllig smak. Rätten avslutas med färsk basilika som ger en frisk och aromatisk topp.

Höga triglycerider kan avslöja insulinresistens

Förhöjda triglycerider, särskilt tillsammans med lågt HDL, är ett vanligt tecken på insulinresistens och metabol ohälsa. [4]

När vi minskar intaget av socker och raffinerade kolhydrater kan leverns fettproduktion minska och kroppens omsättning av blodfetter förbättras. Triglyceriderna kan då sjunka tydligt, ibland redan inom några veckor.

Lågkolhydratkost är därför ett sätt att sänka triglyceriderna. Även viktminskning, fysisk aktivitet, medelhavskost och omega-3 kan bidra.

Anders G Olsson, som medverkade i den framgångsrika statinstudien 4S, lyfter i en artikel i Läkartidningen fram viktminskning, medelhavskost och omega-3 som möjliga åtgärder. Däremot nämner han inte uttryckligen minskat intag av kolhydrater som en strategi för att sänka triglyceriderna. [5]

Triglycerider och HDL påverkar nyttan av statiner

I 4S-studien undersöktes hur statinbehandling påverkade risken för hjärt-kärlsjukdom hos personer med etablerad kranskärlssjukdom.

En efterföljande analys visade att personer med höga triglycerider och lågt HDL hade särskilt stor nytta av behandlingen.

Hos deltagare med låga triglycerider och högt HDL kunde man däremot inte påvisa en tydlig behandlingsnytta. [6]

Resultatet illustrerar varför den metabola miljön är viktig när vi bedömer både hjärtrisk och behandling.

Figur 2. Trädgården – från Mallorca till vårt växthus. Frodiga odlingsbäddar, fruktträd och ett tunnelväxthus gör det möjligt att odla egna grönsaker långt in på hösten. I förgrunden blommar en pelargon som började som ett litet skott från Sóller på Mallorca.

Triglyceridrika blodfetter kan bidra till åderförkalkning

Triglycerider transporteras i blodet av olika lipoproteiner. När dessa lämnar ifrån sig fett bildas mindre restpartiklar som kan fastna i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning.

En studie beskriver triglyceridrika lipoproteiner (TRL) och deras restpartiklar som ungefär fyra gånger mer aterogena än LDL. Det innebär att de kan ha större förmåga att bidra till åderförkalkning, beroende på hur jämförelsen görs. [7]

Höga triglycerider är också en vanlig markör för metabol ohälsa och förekommer ofta tillsammans med insulinresistens och metabolt syndrom.

Vad höjer triglyceriderna?

Ett överskott av socker och snabba kolhydrater, exempelvis godis, läsk och fruktjuice, kan höja triglyceriderna. Även vissa läkemedel, bland annat betablockerare som metoprolol, kan bidra.

Att sänka triglyceriderna med läkemedel har däremot inte alltid gett den förväntade minskningen av hjärt-kärlsjukdom. Studier med exempelvis fibrater har visat varierande resultat. [8]

Omega-3 kan sänka triglycerider och hjärtrisk

Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA kan sänka triglyceriderna.

I REDUCE-IT-studien med över 8 000 högriskpatienter minskade behandling med receptbelagt, renframställt EPA (icosapent ethyl) risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser och hjärt-kärldöd.

Effekten kan dock inte enbart förklaras av lägre triglycerider. Även andra mekanismer kan ha bidragit till riskminskningen. [9]

Triglycerider – en viktig markör för metabol hälsa

Höga triglycerider är kopplade till ökad hjärtrisk och kan avslöja metabol ohälsa som inte syns i LDL-värdet.

Triglycerider är kroppens viktigaste form för att transportera och lagra fett. De består av tre fettsyror som kan vara mättade eller omättade.

Fettet kommer dels från maten, dels från levern som kan omvandla ett överskott av kolhydrater till fett. Processen kallas de novo lipogenes och bildar framför allt den mättade fettsyran palmitinsyra.

Höga triglycerider kan därför vara ett tecken på att kroppens ämnesomsättning inte fungerar optimalt.

Hur stor riskfaktor är höga triglycerider?

I Women’s Health Study var förhöjda triglycerider kopplade till 2,14 gånger högre risk för hjärt-kärlsjukdom.

Sambandet var starkare än för LDL i den aktuella analysen. Det betyder inte att triglycerider ensamma orsakar hjärtsjukdom, utan att de kan avslöja bakomliggande metabol ohälsa.

Höga triglycerider förekommer ofta tillsammans med insulinresistens, bukfetma, fettlever, lågt HDL och högt blodsocker.

Omvänt är låga triglycerider, särskilt tillsammans med högt HDL, ofta ett tecken på god metabol hälsa.

Sambandet mellan höga triglycerider och hjärtrisk kan kvarstå även vid statinbehandling.

Metabol ohälsa innebär betydligt högre risk

I samma studie var flera andra riskfaktorer starkt kopplade till hjärt-kärlsjukdom:

  • Typ 2-diabetes: 10,7 gånger
  • Insulinresistens: 6,4 gånger
  • Metabolt syndrom: 6,1 gånger
  • Högt blodtryck: 4,6 gånger
  • Fetma: 4,3 gånger
  • Rökning: 3,9 gånger
  • Högt LDL: 1,4 gånger

Siffrorna avser rapporterade samband i Women’s Health Study.

LDL och ApoB berättar inte hela historien

Triglycerider ger viktig information om den metabola miljö där åderförkalkning utvecklas.

Tillsammans med HDL, blodsocker, insulin, blodtryck och bukfetma kan de ge en mer fullständig bild av hjärt-kärlrisken.

Det är därför viktigt att inte bedöma hjärtrisken utifrån LDL eller ApoB ensamt.

Christers värden – från 1,6 till 0,88

Före min första hjärtinfarkt låg mina triglycerider mellan 1,1 och 1,6 mmol/L. Värdena var normala, men inte optimala.

Idag ligger de oftast under 1,0 och senast på 0,88 mmol/L. Det tyder på förbättrad fettomsättning och god insulinkänslighet.

Triglycerider/HDL – en enkel markör för metabol hälsa

Kvoten mellan triglycerider och HDL kan avslöja metabol ohälsa som inte syns i LDL-värdet. En låg kvot är ofta kopplad till god insulinkänslighet, medan en hög kvot kan vara ett tecken på insulinresistens och metabolt syndrom.

Två blodfetter som berättar mer tillsammans

Triglycerider och HDL mäts vid vanliga blodprov. Genom att dela triglyceridvärdet med HDL får man TG/HDL-kvoten, som kan ge ytterligare information om kroppens ämnesomsättning.

Höga triglycerider tillsammans med lågt HDL är vanligt vid insulinresistens och metabolt syndrom. Det förekommer ofta tillsammans med bukfetma, högt blodtryck och förhöjt blodsocker.

Kvoten är enkel att räkna ut:

TG/HDL = triglycerider ÷ HDL

Om triglyceriderna är 1,0 mmol/L och HDL är 1,5 mmol/L blir kvoten 0,67.

TG/HDL kan avslöja risk som LDL missar

I en stor studie följdes 177 860 personer under drygt sex år. Forskarna undersökte sambandet mellan olika blodfettsmått och risken att dö.

Sambandet med dödlighet var tydligare för TG/HDL-kvoten än för LDL-kolesterol. Ju högre TG/HDL-kvot, desto högre dödlighet i den undersökta populationen. [10]

Det betyder inte att LDL saknar betydelse för hjärtsjukdom, men visar varför det kan vara missvisande att bedöma hälsan utifrån ett enda blodfett.

Figur 3. Diagrammet jämför sambandet mellan dödlighet och tre blodfettsmått: LDL, totalkolesterol/HDL och triglycerider/HDL. För LDL syns inget enkelt linjärt samband. För TG/HDL är sambandet tydligare: ju högre kvot, desto högre dödlighet. [10]

HDL handlar om mer än mängden kolesterol

HDL kallas ofta det ”goda kolesterolet”, men HDL är egentligen partiklar som bland annat transporterar kolesterol från kroppens vävnader tillbaka till levern.

HDL har också antioxidativa och antiinflammatoriska funktioner som kan bidra till att skydda blodkärlen.

Samtidigt innebär ett högt HDL-värde inte automatiskt ett starkt skydd mot hjärt-kärlsjukdom.

Det intressanta med TG/HDL är framför allt att kvoten kan spegla kroppens metabola hälsa.

En markör för insulinresistens och metabolt syndrom

I en annan studie jämfördes olika blodfettskvoter för att identifiera metabolt syndrom.

TG/HDL fungerade bättre än både totalkolesterol/HDL och LDL/HDL i den undersökta populationen. Forskarna identifierade följande gränsvärden:

  • Män: 1,62
  • Kvinnor: 1,18

Över dessa nivåer var metabolt syndrom vanligare. [11]

Forskarna identifierade gränsvärden på 1,62 för män och 1,18 för kvinnor som bäst skilde personer med och utan metabolt syndrom. [11]

Gränserna är dock inte universella. De kan skilja sig mellan åldersgrupper och befolkningar.

En enkel tumregel är att en lägre TG/HDL-kvot generellt är gynnsammare, medan en stigande kvot kan vara anledning att undersöka den metabola hälsan närmare.

Kvoten bör bedömas tillsammans med midjemått, blodtryck, fasteglukos, HbA1c och gärna fasteinsulin.

Följ din metabola hälsa över tid

En fördel med TG/HDL är att båda blodfetterna redan ingår i vanliga blodprover. Det går därför att räkna ut kvoten även från gamla provsvar och se hur den förändrats.

Viktminskning, fysisk aktivitet, mindre socker och raffinerade kolhydrater samt förbättrad insulinkänslighet kan bidra till lägre triglycerider och förändrade HDL-nivåer.

TG/HDL är därför inte bara en riskmarkör, utan också ett enkelt sätt att följa hur den metabola hälsan utvecklas över tid.

Christers värde – från 1,9 till 0,59:

När jag fick min första hjärtinfarkt var min TG/HDL-kvot 1,9. I efterhand ser jag att det var en varningssignal för metabol ohälsa som jag då inte kände till.

Läkarna fokuserade på mitt LDL, men ingen diskuterade förhållandet mellan triglycerider och HDL eller vad det kunde säga om min metabola hälsa.

Idag ser det annorlunda ut.

Min senaste TG/HDL-kvot är 0,59. Triglyceriderna har sjunkit samtidigt som HDL ligger stigit.

Förändringen: 1,9 → 0,59

Förbättringen sammanfaller med stora förändringar av min kost och livsstil, mer fysisk aktivitet och bättre metabol hälsa.

En låg TG/HDL-kvot betyder inte att risken för en ny hjärtinfarkt är borta. Men tillsammans med blodtryck, blodsocker, insulin och inflammationsmarkörer ger den ytterligare en pusselbit.

Därför följer jag TG/HDL – inte som ett facit på min hjärtrisk, utan som en enkel markör för hur min metabola hälsa utvecklas.

💧 SÄNK TRIGLYCERIDER

Höga triglycerider i blodet är ett tecken på metabol ohälsa, det vill säga att kroppen inte hanterar energi och socker på ett effektivt sätt. Genom att justera kost, fettkvalitet och fysisk aktivitet kan man sänka nivåerna snabbt och effektivt. [12] [13] 

🥩 Ät riktig mat – inte processad
En kost baserad på hela råvaror (kött, fisk, ägg, grönsaker, nötter) stabiliserar blodsockret och minskar insulinpåslaget.
👉 Undvik ultraprocessad mat, sötsaker, läsk och andra snabba kolhydrater som driver upp triglyceriderna.

🥑 Mer energi från naturligt fett och protein
När kroppen får mer energi från fett och protein i stället för socker och stärkelse sjunker triglyceridnivåerna.
👉 Välj stabila fetter som smör, kokosolja, olivolja och fett från gräsbetade djur.
👉 Kombinera med kvalitetsprotein – det ökar mättnad och förbättrar fettförbränningen.

🐟 Omega-3-fetter – naturens balansmedel
Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA från fet fisk, tran eller tillskott hjälper till att sänka triglycerider och förbättra blodfettsprofilen.
👉 En balans mellan omega-3 och omega-6 (helst 1:3–1:5 som kvot) minskar även inflammation.

🏃‍♂️ Rör på dig regelbundet
Fysisk aktivitet förbrukar leverns sockerdepåer, ökar musklernas upptag av fett som energi och minskar mängden triglycerider i blodet.
👉 Satsa på daglig rörelse: promenader, styrketräning, cykling eller simning – allt som höjer pulsen hjälper.

🧠 Metabol hälsa som mål
När triglyceriderna sjunker förbättras kroppens förmåga att hantera energi, vilket leder till:

  • ✅ Lägre insulinresistens
  • ✅ Mindre fettinlagring i levern
  • ✅ Bättre blodsockerreglering
  • ✅ Minskad risk för hjärtsjukdom

Christers slutsats

Höga triglycerider är en viktig varningssignal för hjärt-kärlsjukdom och metabol ohälsa. Forskning visar att triglycerider kan ge viktig riskinformation som inte fångas av LDL eller ApoB ensamt.

Ett effektivt sätt att sänka triglyceriderna är att minska intaget av socker och raffinerade kolhydrater. Det har visats i studier av både medelhavskost med mindre kolhydrater, lågkolhydratkost och ketogen kost.

När triglyceriderna sjunker, HDL stiger och insulinkänsligheten förbättras är det tecken på bättre metabol hälsa.

Min slutsats är att vi behöver se hela den metabola riskbilden – inte bara LDL och ApoB. Lägre triglycerider och bättre insulinkänslighet är viktiga förbättringar, även om LDL eller ApoB samtidigt skulle stiga något. Det betyder dock inte att en sådan ökning saknar betydelse för hjärt-kärlrisken.

Italiensk polpette i tomatsås

Polpette i tomatsås är en rustik och varm italiensk husmansrätt. Små, täta köttbullar som långsamt får sjuda i en mjuk tomatsås med lök, vitlök och örter. Doften är rund och fyllig av parmesan, persilja och olivolja. Rätten har en lätt sötma från tomaterna och en diskret sälta från osten. Kombinationen ger ett balanserat och hemtrevligt intryck.

Figur 4. Italiensk polpette i mustig tomatsås, serverad med höstens skörd av färsk grönkål och rödkål, vars krispighet och milda sötma ger en balanserad kontrast till den långkokta rätten.

Rätten hör hemma i en traditionell italiensk hemmiljö, ofta förknippad med södra Italien där enkla råvaror förädlas genom långsam tillagning. Den serveras vid ett köksbord av trä, ofta mitt i ett vardagligt familjeliv. Fönstren står öppna mot en innergård, ljudet av prat och bestick hörs från grannar och doften av basilika är nära. Atmosfären är praktisk och varm, präglad av gemenskap och en tydlig känsla av tradition.

Ingredienser, 4 portioner

Köttbullar (polpette)

  • 500 g nötfärs (eller blandfärs)
  • 1 ägg
  • 2 dl finriven parmesan
  • 2 vitlöksklyftor, finhackade
  • 1 liten gul lök, finhackad
  • 1 msk finhackad persilja
  • 1 tsk salt
  • 0,5 tsk svartpeppar

Tomatsås

  • 1 burk hela eller krossade tomater (400 g)
  • 1 liten gul lök, finhackad
  • 2 vitlöksklyftor, finhackade
  • 0,5 dl olivolja
  • 1 tsk torkad oregano
  • Salt och peppar
  • Färsk basilika vid servering

Gör så här

  1. Blanda färsen med ägg, parmesan, vitlök, lök, persilja, salt och peppar. Rör tills smeten är jämn, men överarbeta inte.
  2. Forma bullar stora som en golfboll.
  3. Bryn köttbullarna i olja i en panna tills de får färg runtom. Lägg dem åt sidan.
  4. Tomatsås: Fräs lök och vitlök i olivolja på medelvärme i 3–4 minuter.
  5. Tillsätt tomater, oregano, salt och peppar. Låt sjuda 10 minuter.
  6. Lägg i köttbullarna och låt allt sjuda ytterligare 20 minuter under lock.
  7. Smaka av och servera med färsk basilika.

Passar med stekta grönsaker, zucchini­nudlar eller blomkål.

Referenser

[1]”Triglyceride-rich lipoproteins as a causal factor for cardiovascular disease,” nr https://www.dovepress.com/triglyceride-rich-lipoproteins-as-a-causal-factor-for-cardiovascular-d-peer-reviewed-fulltext-article-VHRM, 2016.
[2]”Remnant cholesterol and coronary atherosclerotic plaque burden assessed by computed tomography coronary angiography,” [Online]. Available: https://www.atherosclerosis-journal.com/article/S0021-9150(19)30105-4/abstract.
[3]”Effects of Step-Wise Increases in Dietary Carbohydrate on Circulating Saturated Fatty Acids and Palmitoleic Acid in Adults with Metabolic Syndrome,” [Online]. Available: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0113605.
[4]”Triglycerides and cardiovascular disease,” 2014. [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(14)61177-6/abstract.
[5]A. G. Olsson, ”Triglyceridrika lipoproteiner – farligare än LDL-kolesterol?,” Läkartidningen, [Online]. Available: https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2021/05/triglyceridrika-lipoproteiner-farligare-an-ldl-kolesterol/.
[6]”Scandinavian Simvastatin Survival Study,” Wikipedia, [Online]. Available: https://en.wikipedia.org/wiki/Scandinavian_Simvastatin_Survival_Study.
[7]”Quantifying Triglyceride-Rich Lipoprotein Atherogenicity, Associations With Inflammation, and Implications for Risk Assessment Using Non-HDL Cholesterol,” [Online]. Available: https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacc.2024.07.034.
[8]”Triglyceride Lowering with Pemafibrate to Reduce Cardiovascular Risk,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa2210645.
[9]”REDUCE-IT Reveals High Dose of Pure EPA in Omega-3 Drug Cuts Risk of Cardiovascular Events,” [Online]. Available: https://www.brighamandwomens.org/about-bwh/newsroom/press-releases-detail?id=3190.
[10]”Is LDL cholesterol associated with long-term mortality among primary prevention adults? A retrospective cohort study from a large healthcare system”.
[11]”Clinical usefulness of lipid ratios to identify men and women with metabolic syndrome: a cross-sectional study”.
[12]”Liver insulinization as a driver of triglyceride dysmetabolism,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s42255-023-00843-6.
[13]”Triglyceride kinetics: effects of dietary glucose, sucrose, or fructose alone or with hyperinsulinemia,” [Online]. Available: https://journals.physiology.org/doi/abs/10.1152/ajpendo.1986.250.3.E325.

Dela gärna inlägget