Lp(a) – människans C-vitamin

Lipoprotein(a), ofta förkortat Lp(a), är en särskilt farlig blodpartikel som ofta finns i åderförkalkade plack, men som få har hört talas om. Den är en ärftlig variant av blodfetter som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom, särskilt om det finns andra riskfaktorer som skadar kärlväggarna. Den anses vara en ännu starkare riskfaktor för hjärtsjukdom än både LDL och ApoB.

Sambandet med ApoB beror på att varje Lp(a)-partikel innehåller ett ApoB-protein, precis som LDL gör – och därmed räknas Lp(a) in i det totala ApoB-värdet.

Nivåerna av Lp(a) är till stor del genetiskt bestämda och varierar mellan olika befolkningsgrupper. Uppskattningsvis har cirka 1,4 miljarder människor världen över förhöjda Lp(a)-nivåer, nästan en tredjedel av dessa finns i Sydostasien (cirka 469 miljoner personer).

Primater, marsvin och igelkottar kan till skillnad från de flesta djur inte producera eget C-vitamin. Brist på C-vitamin leder till skörbjugg som gör att man till slut dör av blödningar. Evolutionen har utvecklat Lp(a) för att minska risken för invärtes förblödning.

Det finns en korrelation mellan omega-6-intag och högre Lp(a). Detta och en del annan fakta talar för att Lp(a) kan fungera som transportör av oxiderade fetter. En studie kring Lp(a) och oxiderade fosfolipider (OxPL) försöker förklara kopplingen mellan Lp(a) och hjärtsjukdom. [1]

Lp(a) försämrar kärlväggarna genom inflammation, oxidativ stress, fibrinbildning och instabila plack, vilket kan orsaka hjärtsjukdom. [2]

Lp(a) fäster i skador på insidan av blodkärlen och återfinns i plack. LP(a) gör blodklumpar svåra att bryta ner.

Figur 1. En lågkolhydratmiddag som förenar det bästa från två världar – de gröna grekiska bergsområdena och de norrbottniska fjällens råa elegans. På tallriken tronar en stifado gjord på urbenad renbog från Gillis Ren i Funäsdalen, långsamt tillagad i en mustig buljong kokt på renben och hemodlad lök. Kanelstång och aromatiska örter skänker rätten en varm, kryddig ton som för tankarna till traditionella grekiska grytor. Den serveras tillsammans med mustiga, proteinrika bönor och en fräsch höstsallad på krispig grönkål – en kombination som förenar styrka, friskhet och nordisk enkelhet.

Partikeln skiljer sig från LDL enbart genom en extra proteinstruktur, ibland beskriven som en liten ”kringla” på partikelns yta. Lp(a) är därför mycket likt LDL och forskare kan under lång tid ha misstagit LDL och Lp(a) när plack har analyserats.

Detta kan ha bidragit till den idag allmänna uppfattningen att just mycket LDL återfinns i plack. I själva verket byggs plack upp av allt det som normalt finns i blodomloppet, det vill säga bland annat röda blodkroppar, fibrin, Lp(a) och även LDL.

Statiner sänker inte nivån av Lp(a) i blodet, vilket gör att detta ämne ofta förbises i debatten. Tvärt om finns det studier som visar på att Lp(a) ökar med i genomsnitt knappt 20 procent efter att statiner har satts in. För de med liten ökning av Lp(a) fanns ingen signifikant riskökning, men det fanns en stark korrelation mellan den högsta ökningen i Lp(a) och en riskökning på 2,3x. [3]

Figur 2. Grafen visar sambandet mellan total plaquescore och Lp(a)-nivåer hos metabolt friska individer, som följer en ketogen kost, vilket kännetecknas av låga triglycerider, högt HDL och mycket högt LDL. Resultaten som är preliminära visar att det inte finns någon signifikant korrelation mellan Lp(a)-nivåer och plackbildning i blodkärlen för denna grupp. Detta tyder på att höga Lp(a)-värden inte automatiskt innebär ökad plackbildning hos personer med denna metabola profil. [4]

En banbrytande studie från augusti 2025 visar att det för metabolt friska personer som äter en strikt lågkolhydratkost (ketogen diet) inte fanns något statistiskt signifikant samband mellan Lp(a) och tillväxt av plack. Gruppen definierades av att de har låga triglycerider, högt HDL och mycket högt LDL. Dessa data är preliminära och behöver bekräftas i fler studier. [4]

De visar dock på en intressant möjlighet att livsstilsförändringar med en strikt lågkolhydratkost väsentligt kan minska risken förknippad med Lp(a) – utan biverkningar.

FOURIER-OLE-studien visar att PCSK9-hämmare sänker Lp(a) med 20-25 procent, vilket därmed kan förklara att preparatet gör nytta för personer med förhöjt Lp(a).

Lp(a) är en särskild typ av LDL som står för en stor del av den risk som brukar kopplas till LDL.
En studie visade att LDL bara var kopplat till hjärt-kärlsjukdom när Lp(a) räknades in i mätningen. [5]

Riskfaktor

Ett Lp(a)-värde över cirka 50 mg/dL (≈125 nmol/L) fördubblar risken för hjärtinfarkt jämfört med normala nivåer. The Copenhagen City Heart Study visar att vid värden över 180 mg/dL (≈430 nmol/L) kan risken vara upp till fyra gånger högre. [6] [7]

I ”Womens Health Study” ökade risken för hjärtsjukdom med 1,38 gånger hos kvinnor med högt LDL som åt vanlig amerikansk kost eller lågfettkost. Däremot var risken betydligt högre vid insulinresistens (6,4 gånger) och metabolt syndrom (6,1 gånger), vilket tyder på allvarliga rubbningar i ämnesomsättningen, som ofta föregår diabetes.

🧬 Minska risken med Lp(a)

Eftersom Lp(a) till stor del styrs av genetik är det viktigt att känna till sitt eget värde – särskilt om man har hjärt-kärlsjukdom i familjen.

Tyvärr finns det fortfarande betydligt mindre forskning om Lp(a) än om det mer välkända LDL.

En kontrollerad koststudie från American Journal of Clinical Nutrition visar att en kost rik på naturliga mättade fetter kunde sänka Lp(a)-nivåerna, medan en DASH-liknande diet med mycket industriellt processade fleromättade fleromättade omega-6 oljor (rika på linolsyra) i stället höjde Lp(a). [8]

Detta illustrerar den så kallade kolesterolparadoxen – att vissa kostfetter kan sänka LDL-kolesterolet men samtidigt öka Lp(a), vilket i praktiken kan försämra den övergripande hjärtriskprofilen trots att LDL-värdet ser bättre ut på papperet.

Eftersom Lp(a) kan fungera som en transportör av oxiderade fetter kan det vara klokt att undvika raffinerade omega-6 växtoljor med högt innehåll av linolsyra – till exempel soja-, majs- och solrosolja – eftersom dessa fetter oxiderar särskilt lätt och därmed kan bidra till problem i blodkärlen.

Även om det är svårt att direkt sänka Lp(a) kan man minska dess skadliga effekter genom livsstilsförändringar och vissa näringsämnen som stärker kärlens skydd.

För att förstå varför skador på blodkärlens väggar och dess glykokalyx kan vara extra viktiga att undvika med högt Lp(a) läs gärna mer i inläggen:
Processen bakom hjärtsjukdom – Kolesterolparadoxen
Glykokalyx – Pudelns kärna – Kolesterolparadoxen

🩺 Mät ditt Lp(a)
Ett blodprov (exempelvis hos Werlabs) visar Lp(a)-nivån. Höga värden (>75 nmol/L eller >30 mg/dL) innebär ökad risk, särskilt tillsammans med riskfaktorer som metabolt syndrom och insulinresistens.
👉 Lp(a) behöver bara mätas en gång eftersom det förändras långsamt över livet.

Kolla dock att Lp(a) ingår med önskad enhet i det test du beställer då det exempelvis hos Werlabs bara ingår deras stora (och dyraste) paket.

🥗 Fokusera på antiinflammatorisk kost
En kost baserad på riktiga, hela råvaror, omega-3-rika livsmedel, grönsaker och stabila naturliga fetter som minskar inflammation och oxidativ stress skyddar kärlväggarna mot Lp(a):s skadliga effekter.
👉 Undvik socker, snabba kolhydrater och ultraprocessad mat.

🥥 Välj stabila, naturliga fetter
Använd mättade och värmetåliga fetter som smör, kokosolja, olivolja och animaliska fetter från gräsbetade djur. Dessa fetter är stabila vid upphettning och oxiderar inte lätt.
👉 Undvik industriellt raffinerade oljor som är rika på omega-6-fettsyror, till exempel solros-, soja- och majsolja. De är instabila och oxiderar lätt, vilket kan bidra till inflammation i kroppen.

🏃‍♂️ Regelbunden fysisk aktivitet
Träning förbättrar blodcirkulationen, sänker inflammation och kan i vissa fall bidra till något lägre Lp(a).
👉 Sikta på daglig rörelse – gärna konditionsträning kombinerad med styrka.

🚭 Undvik rökning
Rökning skadar blodkärlens insida (endotelet) och förstärker Lp(a):s negativa effekter.
👉 Att sluta röka är en av de mest kraftfulla åtgärderna för att skydda kärlen.

💊 Stöd kärlhälsan med viktiga näringsämnen
Vissa ämnen kan bidra till att motverka effekterna av högt Lp(a) och förbättra blodkärlens funktion:

🍊 C-vitamin – stödjer kollagenbildning i kärlväggarna och fungerar som antioxidant.
🌿 Nattokinas – ett enzym från fermenterad soja som kan bidra till att bryta ner fibrin och förbättra blodflödet. Även om direkta studier på Lp(a) saknas, är mekanismen lovande.

🧠 Målet: minska risken, inte bara värdet
Även om Lp(a) inte alltid går att sänka direkt, kan man med rätt livsstil:

✅ Minska oxidation och inflammation
✅ Förbättra kärlens skydd och elasticitet
✅ Sänka totala risken för hjärt-kärlsjukdom

Christers värde

Mitt Lp(a)-värde, som är en blodfettmarkör med stark genetisk påverkan, har under behandling med höga doser statiner legat på 13 och 18 nmol/L. Lp(a), eller lipoprotein(a), är en partikel i blodet som liknar LDL-kolesterol men anses vara en mer specifik och kraftfull riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom eftersom den kan bidra till både åderförkalkning och proppbildning.

När jag inte använder statiner har mitt Lp(a) varit lägre – under 10 men också 26 nmol/L, vilket betraktas som utmärkta värden.

Som jämförelse är det svenska referensmålet att Lp(a) bör ligga under 200 nmol/L. Det innebär att mitt värde ligger flera gånger lägre än gränsen där risken för hjärt-kärlsjukdom börjar öka, och därmed är denna markör en av de mest stabilt positiva delarna av min riskprofil.

Christers tips

Som en del av Christers hälsoprotokoll tar jag dagligen 8 000 FU (Fibrinolytic Units) nattokinas. Nattokinas är ett enzym som utvinns ur den japanska fermenterade sojabönsprodukten natto och används främst för sina blodförtunnande och propplösande egenskaper. Syftet med tillskottet är att stödja en god cirkulation och hjälpa kroppen att bryta ner fibrinet i eventuella blodproppar, vilket kan bidra till ett mer hälsosamt blodflöde.

Utöver detta tar jag en multivitamin varje dag, som bland annat innehåller 250 mg vitamin C i form av askorbinsyra. Vitamin C fungerar som en antioxidant och stödjer både immunförsvar och cellernas försvar mot oxidativ stress.

Under vissa perioder har jag dessutom kompletterat med 1 gram extra neutralt vitamin C, en kombination som består av hälften askorbinsyra och hälften natriumbikarbonat, vilka kan köpas billigt från bakningshyllan i de flesta livsmedelsaffärer. Blandningen gör vitamin C mindre surt och därmed mer skonsamt för magen, samtidigt som det ger ett effektivt tillskott av antioxidantkapacitet när behovet varit större – till exempel under perioder då jag prövat en strikt carnivore-diet eller vid infektionstider.

Se följande inlägg för mer om Nattokinas:
Mindre inlagringar – Nattokinas, Berberin och Granatäpple – Kolesterolparadoxen.

Tidigare i serien om blodfetter:
Bli frisk – med hälsosamt HDL-blodfett – Kolesterolparadoxen
LDL – det ”andra goda kolesterolet” – Kolesterolparadoxen
Blodfetter – orsak eller markör? – Kolesterolparadoxen

Stifado – den grekiska långkoksklassikern

Stifado är en traditionell grekisk gryta som kännetecknas av långsamt tillagat kött – ofta högrev eller kanin – tillsammans med hela steklökar, tomat, rött vin och kryddor som kanel, nejlika och lagerblad. Den får en fyllig, aromatisk smak där sötman från löken balanseras av vinets syra och de varma kryddorna. Rätten har sina rötter i det robusta lantköket och är typisk för kalla årstider då långkok värmer och mättar.

Figur 4. Långkok på spisen: en mustig stifado gjord på renbog som får puttra i timmar för att utveckla sina djupa, fylliga smaker. Rätten serveras med smakrika bönor och en fräsch höstsallad på krispig grönkål – ett perfekt komplement som tillför både textur och näring. Denna balanserade måltid förenar det kraftfulla viltköttet med grönsakernas fräschör och ger en harmonisk smakupplevelse som värmer både kropp och själ.

Rätten äts ofta i en rustik miljö på grekiska fastlandet, särskilt i bergsbyar och mindre kuststäder där traditionella tavernor serverar den i terrakottagrytor. Måltiden avnjuts långsamt, ofta tillsammans med familj och vänner, helst utomhus under en pergola eller inomhus vid en enkel träbordsmiljö. Den kombineras vanligtvis med lokalt rött vin och lantbröd. Den serveras som en av flera rätter i en avslappnad social måltid där tid inte är en brådska utan en del av upplevelsen.

Ingredienser (4 portioner)

800 g grytbitar av nöt (t.ex. högrev) eller vilt
500–600 g små steklökar eller pärllök
3 vitlöksklyftor, hackade
1 burk krossade tomater (ca 400 g)
2 msk tomatpuré
2 dl rött vin
1 dl vatten eller buljong
3 msk olivolja
1 kanelstång
4 kryddnejlikor
2 lagerblad
1 tsk torkad oregano
Salt och svartpeppar
Ev. 1 msk rödvinsvinäger

Tillagning

Skala lökarna. Stek dem hela i olivolja tills de får lite färg. Lägg åt sidan.
Bryn köttet runt om i samma gryta. Salta och peppra.
Tillsätt vitlök, tomatpuré och låt fräsa kort.
Häll i rött vin och låt koka upp. Tillsätt sedan krossade tomater och vatten/buljong.
Lägg i kanelstång, nejlikor, lagerblad och oregano.
Sjud på låg värme under lock cirka 1,5–2 timmar tills köttet är mycket mört.
Lägg tillbaka lökarna i grytan de sista 30 minuterna.
Smaka av med salt, peppar och ev. rödvinsvinäger.

Servera med

Kokta bönor och en enkel sallad om du vill hålla kolhydraterna låga.

Referenser

[1]	”Oxidized phospholipids as a unifying theory for lipoprotein(a) and cardiovascular disease,” [Online]. Available: https://www.researchgate.net/publication/330567461_Oxidized_phospholipids_as_a_unifying_theory_for_lipoproteina_and_cardiovascular_disease.
[2]	”Lipoprotein(a): An independent, genetic, and causal factor for cardiovascular disease and acute myocardial infarction,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019483218312781?via%3Dihub.
[3]	”Effect of an increase in Lp(a) following statin therapy on cardiovascular prognosis in secondary prevention population of coronary artery disease,” [Online]. Available: https://bmccardiovascdisord.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12872-022-02932-y.
[4]	”Carbohydrate Restriction-Induced Elevations in LDL-Cholesterol and Atherosclerosis: The KETO Trial,” 2024. [Online]. Available: https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacadv.2024.101109.
[5]	”Low-Density Lipoprotein Cholesterol Corrected for Lipoprotein(a) Cholesterol, Risk Thresholds, and Cardiovascular Events,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.119.016318.
[6]	”Lipoprotein(a) Levels and the Risk of Myocardial Infarction Among 7 Ethnic Groups,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.118.034311.
[7]	”Extreme Lipoprotein(a) Levels and Risk of Myocardial Infarction in the General Population: The Copenhagen City Heart Study,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.107.715698.
[8]	”Effects of saturated, monounsaturated, and ω-6 polyunsaturated fatty acids on plasma lipids, lipoproteins, and apoproteins in humans,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S000291652315670X?via%3Dihub.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen