Kolesterol är mer än LDL del 5: Lp(a) – den ärftliga riskfaktorn som få känner till

Lp(a) liknar LDL men har flera egenskaper som kan göra partikeln särskilt skadlig. Höga nivåer kan öka risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt – och nivån bestäms framför allt av våra gener.

En riskfaktor som många aldrig mäter

En LDL-liknande partikel som påverkas lite av livsstilen men kan bidra till både åderförkalkning, inflammation och blodproppar.

Lipoprotein(a), eller Lp(a), har fått allt större uppmärksamhet inom hjärt-kärlforskningen. Trots det har många aldrig fått sitt Lp(a) mätt.

Högt Lp(a) är en självständig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Till skillnad från många andra riskfaktorer påverkas nivån ganska lite av kost, motion och vikt. Den bestäms framför allt av våra gener.

En speciell LDL-partikel

Lp(a) kan förenklat beskrivas som en LDL-liknande partikel med ett extra protein.

Men Lp(a) har egenskaper som vanligt LDL saknar och som gör blodproppar med Lp(a) svåra att lösa upp. Det kan vara en förklaring till att högt Lp(a) påverkar både åderförkalkning och blodproppsbildning.

Precis som LDL innehåller varje Lp(a)-partikel en ApoB-molekyl. Därför räknas Lp(a) också in när ApoB mäts..

Lp(a) bär på oxiderade fetter

Lp(a) är också en viktig bärare av oxiderade fosfolipider. Dessa kan bidra till inflammation och andra skadliga processer i kärlväggen.

Det har diskuterats om kostens fettsammansättning, exempelvis omega-6, kan påverka oxidationen. Men här är forskningen osäker. Det finns inte tillräckligt stöd för att säga att mycket omega-6 orsakar hjärtsjukdom genom Lp(a).

Kan samlas i kärlväggen

Lp(a) kan ansamlas i plack. Där kan partikeln bidra med både kolesterol och oxiderade fosfolipider.

Högt Lp(a) har kopplats till flera processer:

  • inlagring av fett i kärlväggen
  • inflammation och oxidativ stress
  • utveckling av åderförkalkning
  • förkalkning av aortaklaffen
  • påverkan på kroppens förmåga att lösa upp blodproppar.

Det kan bidra till den ökade risken för hjärtinfarkt, stroke och inlagringar i halsartärerna hos personer med högt Lp(a). [1]

Generna bestämmer det mesta

Lp(a) skiljer sig från exempelvis triglycerider. Kost, motion och viktminskning brukar bara påverka nivån i begränsad omfattning.

Lp(a) styrs framför allt av LPA-genen och nivån är därför relativt stabil genom livet.

Skillnaderna mellan människor är däremot mycket stora. Globalt uppskattas omkring 1,4 miljarder människor ha förhöjt Lp(a), beroende på vilken gräns som används.

Det betyder att någon kan ha låga triglycerider, god insulinkänslighet och en hälsosam livsstil – men ändå ha mycket högt Lp(a).

Varför har vi Lp(a)?

Det är fortfarande en gåta.

Människan och andra primater hör till de få däggdjur som inte kan tillverka C-vitamin själva. Vid svår C-vitaminbrist försvagas bindväv och blodkärl, vilket kan leda till blödningar.

En hypotes är därför att Lp(a) kan ha haft en skyddande funktion vid kärlskador och blödningar. Partikeln kan binda till skadad vävnad och påverka hur blodproppar bryts ned.

Det är en intressant teori, men inte ett fastställt faktum. Lp(a) ursprungliga evolutionära funktion är fortfarande okänd.

Skyddande då – skadligt nu?

Det öppnar för en intressant möjlighet.

En egenskap som en gång kan ha hjälpt människan att begränsa blödningar efter kärlskador kan bli en nackdel när Lp(a) ligger högt under ett helt liv.

Lp(a) befinner sig därför mitt i samspelet mellan blodfetter, oxidation, inflammation, kärlskada och blodproppar.

Det visar också varför hjärt-kärlrisk är mer komplicerad än ett enda LDL-värde. Det spelar inte bara roll hur mycket kolesterol som finns i blodet, utan också vilka partiklar som transporterar det och hur de påverkar kärlväggen.

Figur 1. Lågkolhydratmiddag med en crossover på grekiska bergsområden och norrländska fjäll. Stifado på urbenad renbog från Gillis Ren i Funäsdalen i buljon kokt på renben och hemodlad lök, kryddad med kanelstång och örter. Rätten är serverad med mustiga bönor och en fräsch höstsallad på krispig grönkål.

Lp(a) – hur mycket av LDL-risken kan egentligen bero på Lp(a)?

Lp(a) liknar LDL, ingår i det uppmätta LDL-kolesterolet och finns i aterosklerotiska plack. Det väcker frågan: hur mycket av den risk som kopplas till LDL kan egentligen bero på Lp(a)?

LDL och Lp(a) överlappar

Lp(a) är nära besläktat med LDL. Båda innehåller kolesterol och ett ApoB100-protein, men Lp(a) har dessutom proteinet apo(a).

Det får betydelse när LDL-C mäts. Kolesterolet i Lp(a) räknas nämligen in i LDL-C-värdet.

En person med mycket högt Lp(a) kan därför få ett högre LDL-C, trots att en del av kolesterolet egentligen transporteras av Lp(a).

Det gör det svårare att skilja risken från vanliga LDL-partiklar från den risk som är kopplad till Lp(a).

Vad finns i ett plack?

Ett aterosklerotiskt plack är inte bara en ansamling av LDL-kolesterol.

Plack är en komplex vävnad som bland annat kan innehålla kolesterol och andra fetter, ApoB-partiklar, Lp(a), oxiderade fosfolipider, inflammatoriska celler, bindväv, kalcium och döda celler. Vid blödningar inne i placket kan även röda blodkroppar och fibrin tillkomma.

Både LDL och Lp(a) kan alltså finnas i plack.

Det betyder inte att tidigare forskning har blandat ihop LDL och Lp(a). Men det visar att åderförkalkning är mer komplicerad än att LDL-kolesterol bara lagras i kärlväggen.

Hur mycket av LDL-risken kommer från Lp(a)?

Eftersom Lp(a)-kolesterol ingår i LDL-C kan Lp(a) påverka sambandet mellan LDL-C och hjärt-kärlsjukdom.

I vissa studier har forskare därför försökt räkna bort den del av LDL-C som kommer från Lp(a). Då har sambandet mellan LDL-C och hjärt-kärlrisk i vissa analyser blivit svagare. [2]

Det betyder inte att LDL bara är en riskfaktor när Lp(a) är högt. Forskningen talar för att både LDL/ApoB och Lp(a) kan bidra till åderförkalkning.

Men hos vissa personer kan Lp(a) stå för en större del av risken än vad ett vanligt LDL-C-prov visar.

Statiner sänker LDL – men inte Lp(a)

Statiner sänker LDL-C och ApoB effektivt. Däremot sänker de vanligtvis inte Lp(a). I flera studier har Lp(a) i stället ökat något.

Den genomsnittliga ökningen har i vissa analyser varit omkring 10–20 procent, men skillnaderna mellan individer är stora.

En studie fann också högre efterföljande hjärt-kärlrisk hos personer vars Lp(a) ökade mest under statinbehandling. I gruppen med störst ökning rapporterades omkring 2,3 gånger högre risk. [3]

Det betyder inte att statiner totalt sett ökar hjärt-kärlrisken. Men det visar att ett kraftigt sänkt LDL-C inte automatiskt tar bort en risk från högt Lp(a).

PCSK9-hämmare sänker även Lp(a)

PCSK9-hämmare skiljer sig från statiner genom att de, förutom att kraftigt sänka LDL-C och ApoB, även brukar sänka Lp(a) med omkring 20–30 procent.

Analyser från bland annat FOURIER visar att personer med högre Lp(a) kan få större absolut nytta av behandlingen.

En del av nyttan skulle därför kunna bero på lägre Lp(a). Men eftersom LDL-C och ApoB samtidigt sjunker kraftigt går det inte att säga exakt hur mycket av effekten som beror på Lp(a).

Hur farligt är högt Lp(a)?

Risken stiger gradvis när Lp(a) ökar. Det finns alltså ingen exakt nivå där Lp(a) plötsligt blir farligt.

I vården används ofta omkring 50 mg/dL eller 125 nmol/L som gräns för tydligt förhöjt Lp(a).

Stora befolkningsstudier visar att mycket höga nivåer är kopplade till betydligt högre risk för hjärtinfarkt. [4] [5]

Vid extrema nivåer, omkring 180 mg/dL, har risken i vissa analyser varit ungefär tre till fyra gånger högre än vid låga nivåer.

Det är viktigt att inte direkt räkna om mg/dL till nmol/L. Förhållandet varierar mellan människor eftersom apo(a)-partiklarnas storlek skiljer sig.

Figur 2 Grafen visar sambandet mellan Lp(a) och total plaquescore hos metabolt friska personer som följt ketogen kost under lång tid och som kännetecknas av låga triglycerider, högt HDL och mycket högt LDL. [6]

Högt Lp(a) betyder inte automatiskt mycket plack

En riskfaktor är inte samma sak som sjukdom.

I en studie av metabolt friska personer som följt ketogen kost under lång tid sågs ingen statistiskt säker koppling mellan Lp(a) och mängden plack. [6]

Det betyder inte att Lp(a) är ofarligt. Studien var relativt liten och resultaten från stora genetiska och epidemiologiska studier visar tydligt att högt Lp(a) är en riskfaktor.

Men fyndet illustrerar att samma Lp(a)-nivå inte behöver ge samma mängd åderförkalkning hos alla.

Risken påverkas av många andra faktorer, exempelvis blodtryck, rökning, blodsocker, insulinresistens, inflammation, andra ApoB-partiklar och hur mycket åderförkalkning som redan har utvecklats.

Lp(a) gör LDL-bilden mer komplex

Lp(a) visar varför hjärt-kärlrisk inte kan beskrivas med ett enda LDL-värde.

Lp(a) innehåller ApoB, dess kolesterol räknas in i LDL-C och partikeln transporterar dessutom oxiderade fosfolipider.

En del av den risk som förknippas med högt LDL-C kan därför hos vissa personer komma från Lp(a).

Det betyder inte att LDL saknar betydelse. Men det är ytterligare ett skäl att se på hela riskbilden – LDL-C, ApoB, Lp(a), metabol hälsa och framför allt om åderförkalkning faktiskt har utvecklats.

💊 Läkemedel kan påverka Lp(a)

Statiner sänker LDL-C och ApoB men sänker vanligtvis inte Lp(a). Hos vissa ökar Lp(a) något.

PCSK9-hämmare kan däremot sänka Lp(a) med ungefär 20–30 procent samtidigt som LDL-C och ApoB sjunker kraftigt.

Det utvecklas också läkemedel som är konstruerade för att sänka själva Lp(a).

Men här finns en viktig princip:

Det räcker inte att sänka en riskmarkör. Behandlingen måste också visa att den minskar hjärtinfarkt, stroke eller andra kliniska händelser.

Bakslag för riktad Lp(a)-behandling

I den stora Lp(a)HORIZON-studien från september 2026 sänkte läkemedlet pelacarsen Lp(a) kraftigt hos högriskpatienter. Trots detta sågs ingen statistiskt säker minskning av hjärt-kärlhändelser jämfört med placebo. [7]

Det är ett viktigt resultat.

Att sänka en riskmarkör är inte automatiskt samma sak som att minska sjukdomsrisken.

🧬 Högt Lp(a) – vad kan du själv göra?

Lp(a) styrs framför allt av generna och är svårt att påverka med livsstilen. Men ett högt värde betyder inte att hjärt-kärlsjukdom är oundviklig. Det viktiga är att känna till sitt Lp(a), minska andra riskfaktorer och ta reda på om åderförkalkning faktiskt har utvecklats.

Generna bestämmer – men inte hela risken

Lipoprotein(a), Lp(a), är en ärftligt styrd blodpartikel som kan öka risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt, stroke och förkalkning av aortaklaffen.

Men Lp(a) är bara en del av riskbilden.

En person med högt Lp(a) kan samtidigt ha bra blodtryck, god insulinkänslighet och ingen påvisbar åderförkalkning. En annan kan ha samma Lp(a) tillsammans med diabetes, rökning, högt blodtryck och omfattande plack.

Lp(a) är alltså en riskfaktor – inte ett mått på hur mycket sjukdom du faktiskt har.

🩺 Mät Lp(a) minst en gång

Eftersom Lp(a) främst bestäms av generna rekommenderas allt oftare att alla vuxna mäter Lp(a) minst en gång i livet. Det är särskilt viktigt vid tidig hjärt-kärlsjukdom hos dig själv eller i familjen.

Risken ökar gradvis med stigande Lp(a). Över ungefär 125 nmol/L eller 50 mg/dL brukar betraktas som tydligt förhöjt.

Eftersom nivån oftast är relativt stabil räcker vanligen en mätning för den grundläggande riskbedömningen.

🥗 Kan kosten sänka Lp(a)?

Lp(a) skiljer sig från många andra riskmarkörer. Bättre kost, motion och viktminskning kan förbättra blodtryck, triglycerider, blodsocker och insulinkänslighet – men Lp(a) förändras ofta ganska lite.

Kosten kan ändå påverka nivån något.

I en kontrollerad studie gav mer mättat fett högre LDL-C men lägre Lp(a), medan mer omättat fett gav lägre LDL-C men högre Lp(a). [8]

Det visar att LDL-C och Lp(a) ibland kan förändras åt olika håll när kosten ändras.

Lp(a) bär oxiderade fosfolipider

Lp(a) transporterar också oxiderade fosfolipider, som kan bidra till inflammation i kärlväggen.

Det finns därför biologiska skäl att hålla inflammation och oxidativ stress låga. Men vi vet inte om detta specifikt minskar risken från Lp(a).

Ett rimligt råd är att äta näringstät och minimalt processad mat och begränsa ultraprocessad mat och raffinerade kolhydrater.

Sänk det som går att påverka

När Lp(a) är svårt att förändra blir andra riskfaktorer desto viktigare:

  • rök inte
  • håll blodtrycket under kontroll
  • förebygg eller behandla diabetes och insulinresistens
  • motionera regelbundet
  • eftersträva god metabol hälsa
  • ät huvudsakligen minimalt processad mat
  • behandla andra blodfettsrelaterade riskfaktorer när den samlade risken motiverar det.

Vid mycket högt Lp(a) kan det också vara värdefullt att bedöma om åderförkalkning faktiskt finns och om den utvecklas över tid.

🏃‍♂️ Motion minskar risken

Motion sänker vanligtvis inte Lp(a) särskilt mycket, men förbättrar bland annat blodtryck, insulinkänslighet, kondition och kärlfunktion.

Motion bör därför ses som ett sätt att minska den samlade hjärt-kärlrisken, snarare än som ett sätt att sänka själva Lp(a).

Niacin sänker Lp(a) – men har inte visat förväntad nytta

Niacin i läkemedelsdoser kan sänka Lp(a) med omkring 20–30 procent.

Trots detta har stora studier inte visat den förväntade minskningen av hjärt-kärlhändelser när niacin lagts till modern blodfettsbehandling. Höga doser kan dessutom ge betydande biverkningar.

Niacin rekommenderas därför inte som egen behandling mot högt Lp(a).

Även detta visar att ett lägre laboratorievärde inte automatiskt betyder lägre sjukdomsrisk.

💊 C-vitamin, Q10 och nattokinas?

Flera andra ämnen har diskuterats, men bevisen är svagare.

C-vitamin behövs för kollagen och normal bindväv, men det finns inte bra kliniska bevis för att tillskott minskar risken från högt Lp(a).

Q10 är viktigt för cellernas energiproduktion, men det finns inte tillräckligt stöd för att använda det som behandling mot Lp(a).

Nattokinas är intressant eftersom det kan påverka fibrinolys, alltså kroppens nedbrytning av fibrin och blodproppar. Men det saknas kliniska studier som visar att nattokinas minskar den ökade hjärt-kärlrisken vid högt Lp(a).

Det är därför en hypotes – inte en etablerad behandling.

🧠 Behandla risken – inte bara siffran

Ett högt Lp(a) är svårt att förändra med livsstilen. Men mycket annat går att påverka: blodtryck, blodsocker, insulinresistens, rökning, fysisk aktivitet, metabol hälsa och andra blodfetter.

Vid kraftigt förhöjt Lp(a) är det också viktigt att skilja mellan riskfaktor och faktisk sjukdom.

Målet är inte bara att få ett lägre Lp(a)-värde. Målet är att förebygga åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke.

Christers värde

Mitt Lp(a) är mycket lågt. Med hög dos statin har det legat mellan 13 och 18 nmol/L och utan statin under 10 nmol/L.

Det ligger långt under nivåerna som brukar kopplas till ökad hjärt-kärlrisk. Lp(a) verkar därför inte vara någon viktig förklaring till min hjärtsjukdom.

Christers slutsats

Lp(a) är en viktig men ofta förbisedd riskfaktor. Nivån styrs främst av generna och är svår att påverka med livsstilen.

Men högt Lp(a) är en riskfaktor – inte samma sak som att ha åderförkalkning. Den verkliga risken påverkas också av bland annat blodtryck, rökning, metabol hälsa och hur mycket åderförkalkning som faktiskt finns.

Min slutsats: Mät riskmarkörerna, men stirra dig inte blind på en enda siffra. Det viktigaste är hela riskbilden – och om åderförkalkning faktiskt utvecklas.gaste är den samlade riskbilden – och om åderförkalkning faktiskt utvecklas.

Stifado – den grekiska långkoksklassikern

Stifado är en traditionell grekisk gryta som kännetecknas av långsamt tillagat kött – ofta högrev eller kanin – tillsammans med hela steklökar, tomat, rött vin och kryddor som kanel, nejlika och lagerblad. Den får en fyllig, aromatisk smak där sötman från löken balanseras av vinets syra och de varma kryddorna. Rätten har sina rötter i det robusta lantköket och är typisk för kalla årstider då långkok värmer och mättar.

Figur 4. Långkok på spisen: en mustig stifado gjord på renbog som får puttra i timmar för att utveckla sina djupa, fylliga smaker. Rätten serveras med smakrika bönor och en fräsch höstsallad på krispig grönkål – ett perfekt komplement som tillför både textur och näring. Denna balanserade måltid förenar det kraftfulla viltköttet med grönsakernas fräschör och ger en harmonisk smakupplevelse som värmer både kropp och själ.

Rätten äts ofta i en rustik miljö på grekiska fastlandet, särskilt i bergsbyar och mindre kuststäder där traditionella tavernor serverar den i terrakottagrytor. Måltiden avnjuts långsamt, ofta tillsammans med familj och vänner, helst utomhus under en pergola eller inomhus vid en enkel träbordsmiljö. Den kombineras vanligtvis med lokalt rött vin och lantbröd. Den serveras som en av flera rätter i en avslappnad social måltid där tid inte är en brådska utan en del av upplevelsen.

Ingredienser (4 portioner)

  • 800 g grytbitar av nöt (t.ex. högrev) eller vilt
  • 500–600 g små steklökar eller pärllök
  • 3 vitlöksklyftor, hackade
  • 1 burk krossade tomater (ca 400 g)
  • 2 msk tomatpuré
  • 2 dl rött vin
  • 1 dl vatten eller buljong
  • 3 msk olivolja
  • 1 kanelstång
  • 4 kryddnejlikor
  • 2 lagerblad
  • 1 tsk torkad oregano
  • Salt och svartpeppar
  • Ev. 1 msk rödvinsvinäger

Tillagning

  1. Skala lökarna. Stek dem hela i olivolja tills de får lite färg. Lägg åt sidan.
  2. Bryn köttet runt om i samma gryta. Salta och peppra.
  3. Tillsätt vitlök, tomatpuré och låt fräsa kort.
  4. Häll i rött vin och låt koka upp. Tillsätt sedan krossade tomater och vatten/buljong.
  5. Lägg i kanelstång, nejlikor, lagerblad och oregano.
  6. Sjud på låg värme under lock cirka 1,5–2 timmar tills köttet är mycket mört.
  7. Lägg tillbaka lökarna i grytan de sista 30 minuterna.
  8. Smaka av med salt, peppar och ev. rödvinsvinäger.

Servera med

Kokta bönor och en enkel sallad om du vill hålla kolhydraterna låga.

Referenser

[1]”Lipoprotein(a): An independent, genetic, and causal factor for cardiovascular disease and acute myocardial infarction,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019483218312781?via%3Dihub.
[2]”Low-Density Lipoprotein Cholesterol Corrected for Lipoprotein(a) Cholesterol, Risk Thresholds, and Cardiovascular Events,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.119.016318.
[3]”Effect of an increase in Lp(a) following statin therapy on cardiovascular prognosis in secondary prevention population of coronary artery disease,” [Online]. Available: https://bmccardiovascdisord.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12872-022-02932-y.
[4]”Lipoprotein(a) Levels and the Risk of Myocardial Infarction Among 7 Ethnic Groups,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.118.034311.
[5]”Extreme Lipoprotein(a) Levels and Risk of Myocardial Infarction in the General Population: The Copenhagen City Heart Study,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.107.715698.
[6]”Carbohydrate Restriction-Induced Elevations in LDL-Cholesterol and Atherosclerosis: The KETO Trial,” 2024. [Online]. Available: https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacadv.2024.101109.
[7]”Effects of saturated, monounsaturated, and ω-6 polyunsaturated fatty acids on plasma lipids, lipoproteins, and apoproteins in humans,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S000291652315670X?via%3Dihub.
[8]”Novartis announces Lp(a)HORIZON Phase III topline results for pelacarsen in patients with elevated Lp(a) and established cardiovascular disease (CVD),” [Online]. Available: ttps://www.novartis.com/news/media-releases/novartis-announces-lpahorizon-phase-iii-topline-results-pelacarsen-patients-elevated-lpa-and-established-cardiovascular-disease-cvd.

Dela gärna inlägget