Berättelsen om hur officiella kostråd kan ha bidragit till fetma, diabetes och hjärtsjukdom.

---

Den stora kostomläggningen

Under första halvan av 1900-talet förändrades vår kost i grunden. Industriellt framställda produkter som socker, vitt mjöl och transfetter började massproduceras och tog snabbt plats på våra tallrikar. Det var början på den moderna västerländska kosten. [1]

Före denna omställning var hjärt-kärlsjukdomar och andra välfärdssjukdomar ovanliga. Därefter ökade de snabbt – i takt med att konsumtionen av dessa nya livsmedel steg. Sambandet var tydligt i tid, men tolkningen kom att gå i en helt annan riktning. [2]

---

En hypotes tar form

Samtidigt var den medicinska forskningen fokuserad på helt andra problem: infektioner, svält och näringsbrist. När de nya sjukdomarna började dominera stod forskarsamhället utan färdiga förklaringar. I det vakuum som uppstod växte en hypotes fram som skulle komma att prägla flera generationer: att fett, särskilt från animaliska källor, var den huvudsakliga orsaken till hjärtsjukdom. [3]

Resonemanget var till synes logiskt: fett höjer kolesterol, kolesterol orsakar åderförkalkning, och åderförkalkning leder till hjärtinfarkt. Problemet var bara att denna kedja aldrig kunde bevisas på ett övertygande sätt. [4]

---

Från hypotes till policy

Trots detta kom hypotesen att ligga till grund för de kostråd som infördes i slutet av 1970-talet. Naturligt fett skulle undvikas. I stället rekommenderades mer kolhydrater och industriellt framställda fetter. [5]

Detta var inte resultatet av stark evidens – utan av en vetenskaplig övertygelse som ännu inte var ordentligt prövad. [6]

---

Femtio år senare: vad vet vi egentligen?

Femtio år senare är läget anmärkningsvärt: vi vet fortfarande inte säkert vad som orsakar åderförkalkning. Samtidigt har flera stora, välgjorda studier visat att de kostförändringar som följde av råden inte förbättrade hälsan – och i vissa fall snarare förvärrade den. Samlad evidens pekar till och med på en möjlig ökning av dödlighet. [7] [8]

---

Parallella förändringar som sällan diskuteras

Under samma period har en rad parallella förändringar skett – förändringar som sällan diskuteras i relation till kostråden, men som tillsammans ritat om hela vår hälsobild:

• Ultraprocessad mat har gått från undantag till norm – energirik, näringsfattig och designad för överkonsumtion. [9]
• Industriella fröoljor har blivit en av våra största energikällor, ofta på bekostnad av traditionella fetter. [10]
• Sockerintaget ligger kvar på höga nivåer och utgör en betydande del av det dagliga energiintaget. [11]
• Övervikt och fetma har ökat explosionsartat globalt. [12]
• Typ 2-diabetes har utvecklats till en epidemi – med hundratusentals drabbade bara i Sverige. [13]

Den sammantagna effekten av dessa förändringar har varit en tydlig försämring av folkhälsan. Det paradoxala är att de kostråd som infördes för att minska sjukdomsbördan i stället kan ha bidragit till motsatt utveckling. [14] [15]

---

Varningssignaler från USA

I länder där denna kostomläggning gått längst, som i USA, syns nu tecken på stagnation – eller till och med minskning – av den förväntade medellivslängden. Detta sker trots omfattande medicinska framsteg och ökade vårdinsatser. Samtidigt tycks återigen dödligheten i hjärt-kärlsjukdom öka, vilket bör ses som en tydlig varningssignal. [16]

---

Figur 1. Rensida från Jillis Ren i Funäsdalen – en smakrik och näringsrik rätt med högt proteininnehåll och naturligt rena råvaror. Renarna betar fritt på fjället, vilket ger ett kött som är rikt på viktiga näringsämnen som vitamin B12, järn, zink, K2 och nyttiga omega-3-fetter. Dessutom har kött från djur som betar örter ett högt innehåll av essentiella fettsyran C15. För bästa resultat steks köttet i ett stabilt fett som inte lätt oxiderar – exempelvis smör – vilket bevarar både smaken och näringsvärdet.

---

Europa följer samma mönster

En nyligen publicerad studie i The Lancet Public Health visar att den negativa hälsoutvecklingen inte bara gäller USA – den syns nu även i Europa. I flera länder har ökningen av medellivslängden bromsat in. De nordiska länderna är ett undantag, med en svag ökning, särskilt i Norge. Trots detta är hjärt-kärlsjukdomar och cancer fortfarande de vanligaste dödsorsakerna. [17]

Studien visar också att dessa sjukdomar i stor utsträckning är kopplade till välkända riskfaktorer: högt blodtryck, ohälsosam kost, rökning, högt LDL-kolesterol, övervikt, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet.

Även om nivåerna skiljer sig mellan länderna finns ett tydligt mönster: allt fler har övervikt, medan rökningen minskar. En riskfaktor ersätts alltså av en annan – utan att den totala sjukligheten minskar.

---

Problemet med nutritionsforskning

Trots denna utveckling bygger svenska kostråd i stor utsträckning på observationsstudier – både egna och från Harvard T.H. Chan School of Public Health (som är en av de största producenterna av observationsstudier inom nutrition). Dessa studier kan visa samband, men inte vad som faktiskt orsakar sjukdom. De bygger dessutom ofta på självrapporterade kostvanor, vilket gör dem osäkra – särskilt när det gäller sådant som socker, som många underrapporterar. [18] [19]

Detta gäller även Livsmedelsverkets egen studie Riksmaten, vars resultat skiljer sig tydligt från Jordbruksverkets statistik. [19]

---

Vad äter vi egentligen?

Data från Folkhälsomyndigheten visar en tydlig utveckling: vi äter mindre frukt, grönsaker och fisk, men mer sötade drycker. Myndigheten konstaterar själv att ohälsosamma matvanor är en viktig orsak till sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Övervikt och fetma fortsätter också att öka, vilket tyder på att vi får i oss mer energi än vi behöver. [20]

Det finns begränsade och osäkra data exempelvis över hur mycket ultraprocessad mat vi äter i Sverige – trots att den utgör en allt större del av kosten. Det gör situationen anmärkningsvärd: vi ger detaljerade kostråd utan att ha en fullständig bild av vad människor faktiskt äter. [21] [22]

---

Ultraprocessad mat på frammarsch

Forskningsstudier visar att svenska kvinnor år 2022 fick nästan 44 % av sin energi från ultraprocessad mat, och män drygt 40 %. Det placerar Sverige bland de högsta i Europa. [23]

Trots detta finns inget tydligt råd om att minska ultraprocessad mat som helhet. I stället betonar kostråden att begränsa vissa livsmedel, som socker, snacks och processat kött, samt att äta mindre rött kött och välja omättade fetter. En möjlig förklaring är att begreppet ultraprocessad mat är otydligt, och att man också vill undvika att avråda från berikade produkter som kan bidra med viktiga näringsämnen. [24] [25]

---

Dolda konsekvenser: näringsbrist

När vi äter mindre riktig mat ökar risken för näringsbrister, särskilt brist på vitamin B12 och järn – som främst finns i animaliska livsmedel. [26]

En svensk studie från mars 2025 visar att järnbrist är vanlig, särskilt bland unga kvinnor. Omkring 38 % hade järnbrist, och bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 %. Beroende på gränsvärde för ferritin kan upp till 70 % ha otillräckliga nivåer. Liknande resultat har tidigare setts i Riksmaten. [27]

Järnbrist påverkar inte bara energin, utan även koncentration, kognition och psykisk hälsa. Trots det får frågan relativt lite uppmärksamhet, något som bland annat lyfts av Ann Fernholm. [28]

---

Ett växande folkhälsoproblem

En rapport från Nutritionsfakta (2025) bekräftar bilden: nästan var tredje tonårsflicka i Sverige lider av järnbrist. Risken är särskilt hög vid vegetarisk kost, eftersom kroppen har svårare att ta upp järn från växter än från animaliska livsmedel. [29]

Rapporten kritiserar också skolmåltiderna, som ofta innehåller för lite järn – både i mängd och i en form som kroppen lätt kan ta upp. Det gör att många unga inte får i sig det de behöver, trots att behovet är som störst under uppväxten.

Järnbrist är därför inte bara ett individuellt problem, utan en växande folkhälsofråga.

---

När nutrition hamnar i skymundan

Samtidigt får läkare mycket lite utbildning i kost och näring. Det gör att matens betydelse för hälsan ofta hamnar i bakgrunden i vården. [30]

Redan 2010 skrev Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson i boken Döden i grytan att vården talar om “kost” i stället för mat. Fokus hamnar på enskilda näringsämnen som protein, fett och kolhydrater, i stället för på helheten.

Det gör det lättare för livsmedelsindustrin att möta rekommendationer med billiga, processade produkter – i stället för riktig mat baserad på naturliga råvaror. [31]

---

Christers slutsats

Slutsatsen blir tydlig: den som vill förbättra sin hälsa kan inte enbart förlita sig på officiella råd.

Det kräver också eget ansvar – och medvetna val.

---

Referenser

[1]	”Western diets and chronic diseases,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41591-024-03165-6.
[2]	”United States Dietary Trends Since 1800: Lack of Association Between Saturated Fatty Acid Consumption and Non-communicable Diseases,” [Online]. Available: https://www.frontiersin.org/journals/nutrition/articles/10.3389/fnut.2021.748847/full.
[3]	”The Big Fat Surprise,” [Online]. Available: https://www.bing.com/search?pglt=299&q=adlibris+big+fat+surprise&cvid=50ddd2a58626434a933e8e26dfb74f13&gs_lcrp=EgRlZGdlKgYIABBFGDkyBggAEEUYOTIGCAEQABhAMgYIAhAAGEAyBggDEAAYQDIHCAQQ6wcYQNIBCTExODU1ajBqN6gCCLACAQ&FORM=ANNTA1&PC=ACTS.
[4]	”The diet–heart hypothesis: a critique,” [Online]. Available: https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacc.2003.10.034.
[5]	”United States Senate Select Committee on Nutrition and Human Needs,” [Online]. Available: https://en.wikipedia.org/wiki/United_States_Senate_Select_Committee_on_Nutrition_and_Human_Needs.
[6]	”Evidence from randomised controlled trials did not support the introduction of dietary fat guidelines in 1977 and 1983: a systematic review and meta-analysis,” [Online]. Available: https://openheart.bmj.com/content/2/1/e000196.
[7]	”Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73),” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/353/bmj.i1246.
[8]	”Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease,” [Online]. Available: https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD002137.pub3/full.
[9]	”Ultra-processed food exposure and adverse health outcomes: umbrella review of epidemiological meta-analyses,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/384/bmj-2023-077310.
[10]	”Increase in Adipose Tissue Linoleic Acid of US Adults in the Last Half Century,” [Online]. Available: https://www.researchgate.net/publication/283789859_Increase_in_Adipose_Tissue_Linoleic_Acid_of_US_Adults_in_the_Last_Half_Century.
[11]	”Guideline: sugars intake for adults and children,” [Online]. Available: https://www.who.int/publications/i/item/9789241549028.
[12]	”Obesity and overweight,” [Online]. Available: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight.
[13]	”New help for widespread disease,” [Online]. Available: https://ki.se/en/research/popular-science-and-dialogue/spotlight-on/spotlight-on-diabetes/new-help-for-widespread-disease.
[14]	”Ultra-processed foods and the corporate capture of nutrition—an essay by Gyorgy Scrinis,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/371/bmj.m4601.
[15]	”Global Burden of Disease,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/gbd.
[16]	”Heart Disease Mortality in the United States, 1970 to 2022,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.124.038644.
[17]	”Changing life expectancy in European countries 1990–2021: a subanalysis of causes and risk factors from the Global Burden of Disease Study 2021”.
[18]	”The Challenge of Reforming Nutritional Epidemiologic Research,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/2698337.
[19]	”Dietary guidelines and health—is nutrition science up to the task?,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/360/bmj.k822.
[20]	”Vuxnas matvanor fortsätter att utvecklas i fel riktning,” Folkhälsomyndigheten.
[21]	”Trends in consumption of ultra-processed foods and obesity in Sweden between 1960 and 2010,” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10277202/.
[22]	”Tackling ultra-processed food for a healthier and just food system,” [Online]. Available: https://eurohealthnet.eu/publication/tackling-ultra-processed-food-for-a-healthier-and-just-food-system/.
[23]	”Ultra-processed food consumption in adults across Europe,” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8921104/.
[24]	”Ultraprocessad mat,” [Online]. Available: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-forvaring-hallbarhet/tillagning/ultraprocessad-mat/.
[25]	”Kostråd,” [Online]. Available: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/.
[26]	”Dietary reference values,” [Online]. Available: https://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/dietary-reference-values.
[27]	”Järnbrist hos fler än var tredje gymnasietjej,” [Online]. Available: https://www.vetenskaphalsa.se/jarnbrist-hos-fler-an-var-tredje-gymnasietjej/.
[28]	”Epidemi av järnbrist bland unga – kan bidra till psykisk ohälsa,” [Online]. Available: https://annfernholm.se/2025/03/25/epidemi-av-jarnbrist-bland-unga-kan-bidra-till-psykisk-ohalsa/.
[29]	”Ökad järnbrist hos tonårsflickor – en nödvändig konsekvens av klimatvänliga matvanor?,” [Online]. Available: https://nutritionsfakta.se/2025/06/17/okad-jarnbrist-hos-tonarsflickor-en-nodvandig-konsekvens-av-klimatvanliga-matvanor/.
[30]	”Nutrition in medical education: a systematic review,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196%2819%2930171-8/fulltext.
[31]	”Ultraprocessed or minimally processed diets following healthy dietary guidelines on weight and cardiometabolic health: a randomized, crossover trial,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03842-0.