Förlorade levnadsår och insulinresistens

Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen, även under pandemin.

Tre av de fem största riskfaktorerna för förlorade levnadsår är högt blodsocker, högt blodtryck och högt BMI. Dessa hänger ihop med metabolt syndrom och insulinresistens.

I över 75 år har fokus legat nästan uteslutande på kolesterol, särskilt LDL, som den stora boven bakom hjärtsjukdom. Det har format både vårdens riktlinjer och människors vardagsval. Men sambandet mellan LDL och hjärtsjukdom är inte så självklart som det ofta framställs. Trots det fortsätter vården att mäta och behandla LDL nästan ensidigt, medan andra viktiga riskfaktorer hamnar i bakgrunden.

Jag har upplevt detta själv. Efter flera hjärtinfarkter fick jag gång på gång höra att LDL var mitt största problem, trots att mina kolesterolvärden varit normala under lång tid före infarkten. Men när jag började följa fler värden såg jag ett annat mönster: blodsockersvängningar, förhöjda triglycerider och låggradig inflammation var de verkliga varningssignalerna.

Forskningen bekräftar bilden. Det metabola syndromet – som kännetecknas av högt blodsocker, höga triglycerider, lågt HDL, bukfetma och högt blodtryck – är idag den främsta drivkraften bakom hjärtsjukdom.

I centrum står insulinresistens, ett tillstånd där kroppen får allt svårare att hantera kolhydrater.

Nedan lyfter jag fram varför just metabolt syndrom och insulinresistens borde stå i fokus – både inom vården och för den som själv vill ta kontroll över sin hjärthälsa.

Dessutom lagar vi en typisk rätt från Cilento i södra Italien, en plats där man lever ovanligt långa och friska liv.

Metabolt syndrom

De idag ökande och numera viktigaste riskfaktorerna för hjärtsjukdom sammanfattas under metabolt syndrom, ett tillstånd som förvärras gradvis över årtionden och drabbar allt fler. Andelen personer i USA med någon av riskfaktorerna inom metabolt syndrom har stigit från 88 till 93 procent på bara några år.

I Sverige förskrivs blodtryckssänkande läkemedel i stor skala, men vården väntar ofta med nästa diagnos – fullbordad diabetes – då diabetesmedicin ordineras. Diagnoserna metabolt syndrom eller pre-diabetes är tyvärr ovanliga i Sverige.

Metabolt syndrom orsakas främst av socker och annan kolhydratrik kost, där stillasittande livsstil förvärrar effekterna. Diagnos av metabolt syndrom kräver bukfetma och två andra av riskfaktorerna nedan. [1]

Bukfetma
Högt blodtryck
Nedsatt glukostolerans eller diabetes 2
Förhöjd mängd triglycerider i blodet
Låg andel HDL-kolesterol i blodet

Dödsfallen i kranskärlssjukdom minskade globalt med cirka 40 procent mellan 1990 och 2021, enligt Global Burden of Disease. Detta ökade livslängden med 0,56 år. Orsakerna till minskningen är osäkra, men kan bero på minskade luftföroreningar, mindre rökning, en bättre livsstil med mindre industriella transfetter och förbättrad akutvård.

Kardiologer betonar ofta kolesterolsänkande läkemedel som huvudorsak till minskningen av hjärtsjukdom. Dödligheten började dock minska långt innan det fanns fungerande kolesterolsänkande läkemedel. Man bortser även ibland från fördelarna med blodtryckssänkande läkemedel.

Den tydligaste kopplingen till minskningen av hjärtsjukdom är i stället den minskade rökningen, som har visat sig vara en viktig faktor sedan både rökning och hjärtinfarkter började minska parallellt redan i slutet av 1960-talet.

Figur 1. Lammentrecôte från Martins Mat, serverad med en kombination av varma, ugnsbakade tomater och svala, råa tomater – en lek med temperaturer och smaker som framhäver både köttets mustighet och tomatens friska sötma.

Kranskärlssjukdom har varit den främsta dödsorsaken i 204 länder sedan 1990, även under pandemin 2021. Två av de tre vanligaste dödsorsakerna kan kopplas till metabolt syndrom.

Fram till 2050 bedöms kranskärlssjukdom fortfarande vara den vanligaste dödsorsaken, följt av stroke.

Diabetes 2 bedöms 2050 ha stigit från femte till tredje plats. [2]

Figur 2 Figuren visar de tre vanligaste dödsorsakerna globalt: kranskärlssjukdom, stroke och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom, COPD). Kranskärlssjukdom och stroke ligger överst som främsta dödsorsaker, med KOL på tredje plats. Under pandemin skedde ett undantag då Covid-19 tillfälligt blev den näst vanligaste dödsorsaken. Positivt är att dödligheten i kranskärlssjukdom globalt har minskat med mer än 40 procent sedan 1990, vilket speglar förbättringar inom behandling och förebyggande vård av hjärt-kärlsjukdomar. [2]

Intressant är även vilka riskfaktorer som leder till förtida död. Nedan listas de fem huvudsakliga orsakerna till förlorade levnadsår på grund av förtida dödlighet i USA 2019 i en väl sammanställd statistik från American Heart Association, i samarbete med National Institutes of Health. [3]

Notera att tre av fem ingår i metabolt syndrom.

Rökning (10 millioner år)
Högt blodtryck (7,8 millioner år)
Högt BMI (7,8 millioner år)
Hög fasteglukos (7,1 millioner år)
Narkotikamissbruk (4,3 millioner år)

Utvecklingen av metabolt syndrom varierar mellan olika folkgrupper globalt. I Indien är hjärtsjukdom numera till och med vanligare än i USA.

Även i Skandinavien kan risken se olika ut, personer från delar av Norrland och Finland kan ha högre risk än de från andra delar.

Kopplingen mellan hjärtsjukdom och metabolt syndrom blir ännu tydligare om man listar de fem ledande orsakerna för personer över 70 år, där de två största, högt blodtryck och högt blodsocker, ingår i metabolt syndrom:

Högt blodtryck
Hög fasteglukos
Rökning
Luftföroreningar
Högt BMI

Fyra av dessa kan orsaka ökade skador på kärlväggarna. Högt BMI kan orsakas av högt blodsocker och försämrar läkningen i kärlväggarna och kan dessutom kopplas till inflammation. Högt blodsocker, hög fasteglukos och högt BMI ingår i metabolt syndrom.

Rökning och högt blodtryck minskar som riskfaktorer medan högt blodsocker och högt BMI ökar i omfattning över åren. [4]

Om du läst så här långt har du säkert noterat att högt kolesterol inte finns med i listorna.

Insulinresistens

Insulinresistens är den bakomliggande faktorn för metabolt syndrom.

Insulinresistens är ett tillstånd när kroppens celler inte lyckas tillgodogöra sig insulin, varvid symtom uppkommer som påminner om insulinbrist trots normala eller höga nivåer insulin i blodet. Begreppet indikerar att alltmer insulin krävs för att hålla blodsockret inom hälsosamma gränser.

En person med insulinresistens lider typiskt av bukfetma. Blodprov visar höga nivåer triglycerider, låga nivåer HDL, höga nivåer insulin och höga nivåer blodsocker. Det är vanligt med högt blodtryck.

Metabolt syndrom kallades ursprungligen för ”syndrom of insulin resistance”.

Insulinnivåer stiger långt innan blodsockret ökar

Högt insulin är inte bara skadligt för blodkärlen. Insulin är dessutom ett fettinlagrande hormon som bidrar till bukfetma. Forskning visar att fettvävnad, särskilt kring inre organ, kan orsaka låggradig inflammation.

Kroppens celler blir gradvis mer insulinresistenta och har svårare att hantera glukos. De blir sämre och sämre på att hantera glukos som energikälla. Det gäller de flesta celler inklusive hjärncellerna som drabbas av energibrist.

Insulinresistens kan beskrivas som att kroppens ”insulinsystem” börjar fungera dåligt på flera fronter:

Levern går på autopilot. Normalt bromsar insulin levern från att pumpa ut mer socker i blodet när det redan finns gott om det. Men vid insulinresistens struntar levern i signalen och fortsätter fylla på, som en kran som läcker.

Musklerna blir tröga. Musklerna ska suga åt sig socker ur blodet när insulin knackar på. Vid insulinresistens öppnas dörren bara lite, så mindre socker tas in.

Insulinfabriken blir sliten. I bukspottkörteln finns β-cellerna som producerar insulin. När kroppen blir motsträvig måste fabriken jobba övertid. Med tiden orkar den inte lika bra och produktionen minskar.

Matsmältningshormonerna tappar kraft. När vi äter skickar tarmen ut signaler (som hormonet GLP-1) som hjälper kroppen att släppa ut rätt mängd insulin. Vid insulinresistens fungerar dessa signaler sämre, så tajmingen blir fel.

Glukosbrist i hjärnan används som diagnoskriterium för Alzheimers. Denna typ av insulinresistens gör att vissa kallar Alzheimers för diabetes typ 3.

Hjärtats celler får sämre energitillförsel, vilket förebådar hjärtsjukdom.

När insulin inte längre kan reglera blodsockret utvecklas först prediabetes, sedan diabetes 2. Diabetes 2, den största riskfaktorn för hjärtsjukdom är nu ett faktum.

Figur 3. Melanzane alla Parmigiana – den klassiska auberginerätten från södra Italien, där lager av aubergine varvas med tomatsås, rikligt med olivolja, mozzarella och parmesan som smälter samman till en fyllig och mustig helhet. Här serverad med krispig gurka och svartkål från egen odling – en kombination som förenar det italienska kökets värme med grönskan från den egna trädgården.

Insulinresistensens orsaker är enligt Ben Bikman, professor i cellbiologi och metabol hälsa, bevisad i alla tre nivåer av forskning, det vill säga i provrör, djurmodeller och i människor. Det kan ske på följande sätt:

Förhöjt insulin på grund av frekventa blodsockertoppar
Kronisk låggradig inflammation
Stress orsakande högt kortisol och/eller adrenalin

Blodsockertoppar är enklast och snabbast att åtgärda med livsstilsåtgärder. De övriga två är också viktiga att åtgärda men kan ha mer diffusa och svårpåverkade orsaker.

Sannolika faktorer med lägre vetenskapligt stöd är 4. industriellt processade fröoljor som innehåller mycket Omega 6 (linolsyra) samt 5. urinsyra (uric acid), idag alltmer orsakat av högt intag av fruktos (exempelvis från socker i läsk) och i allt mindre grad av ett högt proteinintag.

Den nederländska Rotterdam-studien 2020 har visat att förhöjda insulinnivåer kan bidra till känslig plack och inre blödningar i plack (intraplaque hemorrhage), som kan brista och öka risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser. Risken ökade med cirka 60 procent. Studien skriver: ”Insulinnivåer i serum är förknippade med förekomst av sårbara komponenter i plack, särskilt vid intraplackblödning.” [5]

Detta förklarar även kopplingen mellan höga insulinnivåer och ökad hjärtsjukdomsrisk. Exempel på studier som visar på kopplingen är Quebec Cardiovascular Study [6] och Kuopio Ischemic Heart Disease Risk Factor Study [7].

Att minska saltintaget kan leda till ökad insulinutsöndring och därmed ökad risk för insulinresistens (Lastra el al, 2010 och Sharma el al, 1999).

Att utan goda skäl minska på saltet av oro för högt blodtryck kan alltså få motsatt effekt. (Att öka kaliumsalt kan då vara ett bättre alternativ).

Christers slutsats

Insulinresistens kan vara den enskilt viktigaste bakomliggande orsaken till många av våra vanligaste hälsoproblem i dag, inklusive övervikt, högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Insulinresistens leder inte bara till försämrad livskvalitet utan också en kraftigt ökad risk för förtida död.

Melanzane alla Parmigiana

Medelhavsdieten lyfts ofta fram av kostexperter som en av de mest välstuderade och hälsosamma kostmodellerna i världen. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att den bidrar till att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra kroniska sjukdomar. Ofta betonas kostens rikedom på ovanjordsgrönsaker, olivolja och fullkorn från traditionella grödor.

Men bilden är mer nyanserad än så. Forskning från både Spanien och de så kallade blå zonerna kring Medelhavet – områden där människor lever ovanligt länge och friskt – visar på viktiga aspekter som sällan framhävs. Flera av dessa blå zoner i bergstrakter, där fisk inte varit basföda. I stället har man ätit fullfeta mejeriprodukter och kött från djur som betat örter och gräs, vilket gett en annan näringsprofil än vad många förknippar med en modern tolkning av medelhavskost.

De stora spanska interventionsstudierna PREDIMED och CORDIOPREV har dessutom visat att en hälsosam medelhavskost inte är fettsnål. I båda studierna hade kosten en energifördelning på över 40 procent fett, (varav hälften olivolja), omkring 15 procent protein och alltså mindre än 45 procent kolhydrater. Några restriktioner kring fullfeta mejeriprodukter fanns inte. Detta står i kontrast till de nordiska näringsrekommendationerna som förespråkar 25–40 procent fett. Ett annat viktigt inslag var att man undvek oljor med höga halter fleromättat fett, vilket ytterligare skiljer sig från rådande syn i många länder.

För att förstå medelhavskostens styrka behöver man därför lyfta fram den traditionella matkultur som utvecklats i regionen – enkel men näringstät mat, ofta tillagad med mycket grönsaker, olivolja och örtkryddor. Ett exempel på detta är den klassiska rätten Melanzane alla Parmigiana, en auberginegratäng med tomatsås, basilika och ost.

Figur 4. En nygräddad ugnsform med Melanzane alla Parmigiana – lager av aubergine, tomat och parmesan som smält samman till en mustig helhet. Rätten blir ännu bättre om den får vila en stund efter tillagningen, då smakerna hinner mogna, och allra rikast upplevs den dagen efter när de olika lagren verkligen har gift sig.

Receptet är djupt rotat i södra Italien, särskilt i Cilento söder om Neapel – en region som ofta lyfts fram som förebild för medelhavskostens ursprungliga form. Den beskrivs ingående i boken Den goda maten: Medelhavets smaker, livsstil och hemligheten bakom friskt åldrande av Henrik Ennart och Charlotte Fredriksson. Receptet nedan är inspirerat av Charlotte Fredrikssons originalrecept från Cilento.

🍆 Melanzane alla Parmigiana (Cilento-stil)

Ingredienser (4–6 portioner)

3–4 medelstora auberginer (cirka 1 kg)
700 g passerade tomater eller hemgjord tomatsås
2–3 vitlöksklyftor
1 liten gul lök (valfritt, beroende på familjetradition)
1 knippe färsk basilika
150 g riven parmesan eller pecorinoost (getost)
200 g mozzarella (gärna buffelmozzarella)
Extra jungfruolivolja
Salt och svartpeppar
Vetemjöl (till lätt mjölning av auberginen, traditionellt i vissa delar av Cilento)
Olivolja för stekning

Gör så här

Förbered tomatsåsen (pomodoro)
- Hetta upp lite olivolja i en kastrull.
- Fräs finhackad lök (om du använder det) och vitlök lätt, utan att bränna.
- Häll i tomater eller passerade tomater, tillsätt salt, peppar och några basilikablad.
- Låt småputtra i cirka 20–30 minuter tills såsen tjocknar och får rund smak.
Förbered auberginen
- Skölj auberginerna och skär bort bladen.
- Skär auberginerna i cirka 0,5 cm tjocka skivor på längden.
- Salta skivorna lätt och låt dem rinna av i ett durkslag i cirka 30 minuter för att dra ut vätska och eventuell bitterhet.
- Torka av salt och vätska.
Förbered osten och ugnen
- Ta fram osten ur kylskåpet så den blir rumstempererad.
- Sätt på ugnen på 200°C.
Ugnsstek auberginen
- Vänd aubergineskivorna lätt i mjöl (valfritt, men vanligt i Cilento).
- Ringla olivolja över bägge sidor.
- Rosta dem på en plåt i ugnen på 200°C i cirka 25 minuter tills de får fin färg.
Montering
- Riv parmesanosten grovt och skiva mozzarellan tunt.
- Smörj en ugnsform med olivolja.
- Lägg ett lager aubergine i botten, täck med tomatsås, strö över mozzarella och riven parmesan samt några basilikablad.
- Upprepa lager på lager tills ingredienserna är slut. Avsluta med tomatsås, rikligt med parmesan och mozzarella på toppen.
Grädda
- Grädda i ugnen i cirka 25–30 minuter på 225°C tills ytan är bubblande och gyllene.
- Låt gärna stå i 15–20 minuter innan servering – rätten blir ännu godare när den får sätta sig lite.

Serveringstips

Melanzane alla Parmigiana kan serveras på flera sätt beroende på tillfälle och sällskap. I en traditionell italiensk måltid fungerar den utmärkt som primo piatto (förstarätt), följd av en lättare kött- eller fiskrätt. Rätten är dock så smakrik och mättande i sig att den också passar som ensam huvudrätt, gärna tillsammans med en fräsch grönsallad och ett gott bröd vid sidan.

Vill du göra måltiden mer komplett kan du servera den tillsammans med ett glas fylligt rödvin, som en Chianti, som balanserar auberginens mjukhet och den fylliga tomatsåsen. Vill man leta lite extra är vin på druvorna Aglianico eller Sangiovese typiska för regionen Cilento. För en lättare måltid passar ett krispigt vitt vin eller bubbelvatten med citron lika bra.

Melanzane alla Parmigiana kan med fördel tillagas i förväg – den blir ofta ännu godare när den fått stå och smakerna hunnit mogna. Servera den rykande het direkt ur ugnen för en rustik känsla, eller något avsvalnad som en del av en buffé.

Läs mer om medelhavskost, långt liv, matproduktion och kostförändring:

Medelhavskost – bevisat bra – Kolesterolparadoxen
Det goda livet till över 100 – Kolesterolparadoxen
Långlivade svenskar – Kolesterolparadoxen
Regional kost – hållbart och hälsosamt – Kolesterolparadoxen.
Långsiktigt hållbar matproduktion – Kolesterolparadoxen
Kostförändring – Kolesterolparadoxen

Referenser

[1]	”Metabolt syndrom,” Wikipedia, [Online]. Available: https://sv.wikipedia.org/wiki/Metabolt_syndrom.
[2]	”Global burden of 288 causes of death and life expectancy decomposition in 204 countries and territories and 811 subnational locations, 1990–2021: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2021”.
[3]	”Heart Disease and Stroke Statistics—2023 Update: A Report From the American Heart Association”.
[4]	”Risk factors driving the global burden of disease”.
[5]	”Serum insulin levels are associated with vulnerable plaque components in the carotid artery: the Rotterdam Study”.
[6]	”Hyperinsulinemia as an independent risk factor for ischemic heart disease.”.
[7]	”Hyperinsulinemia and the risk of cardiovascular death and acute coronary and cerebrovascular events in men: the Kuopio ischaemic heart disease risk factor study.”.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen