Upptäck mer från Kolesterolparadoxen
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.
Regional kost – vägen till bättre hälsa och hållbar matproduktion
Hur mindre ultraprocessad mat, lokala råvaror och regional livsmedelsproduktion kan stärka både folkhälsan, miljön och Sveriges självförsörjning.
Att skapa en hälsosam och hållbar matproduktion är en av vår tids stora utmaningar. För att kunna försörja Sveriges befolkning långsiktigt behövs både nya sätt att producera mat och förändrade matvanor.
Målet är ett livsmedelssystem som förbättrar folkhälsan, minskar miljöbelastningen, stärker den biologiska mångfalden och gör samhället mer robust. I detta inlägg presenteras ett möjligt vägval för framtidens mat och jordbruk.
Sverige äter sig sjukt på ultraprocessad mat
Nästan hälften av svenskarnas kalorier kommer idag från industrimat. Forskningen pekar mot ökande sjuklighet – men den offentliga debatten har länge släpat efter.
Ohälsosamma levnadsvanor orsakar stora kostnader för det svenska samhället. Rökning, övervikt, fysisk inaktivitet och hög alkoholkonsumtion bidrar till ökad sjuklighet, sämre livskvalitet och för tidig död.
Enligt uppskattningar kostar dessa problem samhället mellan 40 och 55 miljarder kronor varje år genom ökade vårdkostnader, sjukskrivningar och minskad arbetsförmåga. [1]
Kraftig ökning av ultraprocessad mat
En studie från 2015 visar att konsumtionen av ultraprocessade livsmedel i Sverige ökade med 142 procent mellan 1960 och 2010. En allt större del av svenskarnas kost består idag av industriellt framställda produkter med många tillsatser och hög bearbetningsgrad, i stället för rena råvaror och traditionellt lagad mat. [2] [3]
En forskningsrapport från 2022 visar att ultraprocessad mat står för omkring 25 procent av energiintaget i Europa. I Sverige är andelen betydligt högre.
Enligt rapporten kommer cirka 41 procent av männens och 44 procent av kvinnornas dagliga kaloriintag från ultraprocessad mat. Det innebär att nästan hälften av energin i den svenska kosten idag kommer från industrimat. [4]
Risk för samma utveckling som i USA och Storbritannien
Om utvecklingen fortsätter riskerar Sverige att gå samma väg som USA och Storbritannien, där kostrelaterade sjukdomar blivit ett växande folkhälsoproblem och sjukvården är hårt belastad.
Samtidigt förändras matmiljön snabbt, medan kostråden bara uppdateras ungefär vart tionde år och tydliga politiska åtgärder mot ultraprocessad mat i stort sett saknas.
Frågan är därför vad som krävs för att bryta utvecklingen och skapa ett friskare matsystem?
Figur 1. Stekt abborre, fångad vid Holmön i Västerbotten. Abborren tillagas i smör från Norrlandsmejerierna som tillför en lokal och fyllig smak till fisken. Den serveras med nyplockade kantareller som ger smak av skogen. Tillsammans med färsk kål, bönor, ärtor och säsongens grödor blir det en balanserad och näringsrik måltid.
Journalistiken börjar uppmärksamma problemet
Sambandet mellan kost och hälsa får nu allt större uppmärksamhet även i media. I Svenska Dagbladet har Henrik Ennart skrivit om riskerna med ultraprocessad mat och betydelsen av rena råvaror för bättre hälsa.
I samma tidning har Charlotta Buxton beskrivit Storbritanniens växande hälsoproblem och hur landet kommit att kallas ”Europas sjuke man” till följd av ökande sjuklighet och hög konsumtion av industrimat. [5] [6]
I maj 2025 publicerade Henrik Ennart artikeln ”Det är hög tid att agera mot ultraprocessad mat” där han lyfter fram den växande forskningen om sambandet mellan ultraprocessad mat och ohälsa och argumenterar för att både myndigheter och politiker måste ta frågan på större allvar. [7]
NOVA-systemet förändrade synen på maten vi äter
Allt fler forskare menar att problemet inte bara handlar om fett, socker eller kött – utan om hur maten tillverkas.
Den brasilianske nutritionsforskaren Carlos Monteiro och hans forskargrupp utvecklade klassificeringssystemet NOVA för att definiera och kategorisera ultraprocessad mat. Systemet delar in livsmedel efter hur mycket de bearbetats industriellt – från naturliga råvaror till starkt processade produkter.
Enligt NOVA kännetecknas ultraprocessad mat av avancerade industriella processer och ingredienser som sällan används i vanliga kök, exempelvis modifierade fetter, smakförstärkare, färgämnen, emulgeringsmedel och olika tillsatser. Produkterna är ofta framtagna för att vara billiga, mycket smakrika och ha lång hållbarhet.
Forskningen visar tydliga samband med sjukdom
NOVA-systemet bygger på idén att graden av bearbetning påverkar både livsmedlens näringskvalitet och hur de påverkar människors hälsa. Ett stort antal observationsstudier visar idag tydliga samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och ökad risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och förtida död. [8]
Starkare evidens än för många andra kostråd
Forskningen kring ultraprocessad mat visar ofta starkare och mer konsekventa samband med ohälsa än många andra omdiskuterade kostfrågor. Exempelvis bygger råden om att minska rött kött främst på svaga statistiska samband, medan studier om ultraprocessad mat i större utsträckning visar tydliga kopplingar till sjukdom och dödlighet.
I flera stora studier har hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel kopplats till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, metabol sjukdom och förtida död oavsett orsak. Samtidigt finns forskning där oprocessat rött kött i vissa sammanhang kopplats till bättre näringsstatus och längre liv. Evidensen skiljer sig alltså tydligt mellan naturliga råvaror och industriprocessad mat. [9]
Även interventionsstudier pekar åt samma håll
Det finns också interventionsstudier där forskare direkt jämfört ultraprocessad mat med minimalt processad mat. Även om studierna hittills varit relativt korta visar resultaten att deltagare som åt mycket ultraprocessad mat spontant åt fler kalorier, gick upp mer i vikt och fick sämre metabola markörer.
Detta skedde trots att kosten ofta hade liknande mängd fett, socker och kalorier. Resultaten tyder därför på att själva graden av industriell bearbetning kan påverka hur maten fungerar i kroppen – inte bara innehållet av enskilda näringsämnen. [10]
Kan det finnas en hälsosam nordisk kost?
NORDIET-studien gav intressanta resultat – men frågan är vad som händer om man tar bort de ultraprocessade låg-fettprodukterna.
År 2014 publicerades studien NORDIET, där forskare undersökte om en nordisk kost baserad på lokala råvaror kunde förbättra riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom.
Deltagarna fick äta mer fet fisk, fullkorn, bär och grönsaker. Samtidigt minskades mängden naturligt fett i kosten. I stället användes mer rapsolja samt processade låg-fettprodukter som lättmjölk och industriellt framställda lättmargariner. [11] [12]
Flera hälsomarkörer förbättrades
Som väntat sjönk deltagarnas kolesterolvärden, sannolikt delvis på grund av ett högre intag av växtsteroler från vegetabiliska oljor och margariner.
Mer intressant var att flera andra hälsomarkörer också förbättrades. Deltagarna fick lägre triglycerider, lägre insulin och lägre blodtryck – förändringar som ofta kopplas till bättre metabol hälsa och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Studien hade viktiga begränsningar
Studien var dock relativt kort och forskarna mätte inte förändringar direkt i blodkärlen, exempelvis tjockleken på åderförkalkning i halsartärerna. Därför går det inte att säga om kosten faktiskt bromsade utvecklingen av hjärtsjukdom på lång sikt.
Det är också svårt att veta hur resultaten påverkades av att kosten fortfarande innehöll flera moderna ultraprocessade låg-fettprodukter.
En nordisk kost baserad på riktiga råvaror?
Det vore därför intressant att göra en liknande studie idag, men med en nordisk kost helt baserad på minimalt processade råvaror.
En sådan kost skulle kunna bygga på fisk, kött, ägg, rotfrukter, grönsaker, bär, fermenterade livsmedel och naturliga fetter från nordiska råvaror – utan industriellt processade låg-fettprodukter och ultraprocessad mat.
Figur 2. Renkotlett från Jillie Ren & Vilt i Funäsdalen, Jämtland. Den har autentisk norrländsk smak av högkvalitativt renkött. Köttet serveras med ugnsstekt svartkål, som bidrar med en djup och jordig ton, samt stekta grönsaker och färsk sallad och gurka från egen trädgård som tillför friskhet och säsongens fräschör. Rätten avrundas med en sås gjord på färska örter.
Ät där du bor – en nordisk väg till bättre hälsa
Medelhavskosten fungerar. Men framtidens hållbara kost i Sverige kan behöva byggas på lokala råvaror, mindre industrimat och regional matproduktion.
Forskningen visar tydligt att kostmönster spelar stor roll för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt är frågan fortfarande öppen hur en riktigt hälsosam och hållbar kost bör se ut i ett nordiskt land som Sverige.
Flera kostmodeller kan förbättra kärlhälsan
I den israeliska DIRECT-Carotid-studien, som publicerades 2008, följde forskare personer som åt lågkolhydratkost, medelhavskost eller lågfettkost under två år. Forskarna mätte inte bara blodvärden utan också åderförkalkning i halsartärerna med ultraljud. [13]
Resultaten visade att förbättrad ämnesomsättning och viktnedgång minskade inlagringarna oavsett kostmodell. Medelhavskosten och särskilt lågkolhydratkosten gav dessutom flera extra gynnsamma effekter på hälsan.
Medelhavskosten ger bättre resultat än traditionell lågfettkost
Andra stora studier, bland annat LYON-studien och den spanska CORDIOPREV-studien, visar samtidigt att traditionell lågfettkost med lågfettprodukter inte verkar vara lika effektiv som medelhavskost för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
I dessa studier har medelhavskosten visat bättre resultat när det gäller att minska risken för hjärtinfarkt, förbättra blodfetter och bromsa utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. [14] [15]
Hur ser en nordisk hälsosam kost ut?
Forskningen har alltså länge visat vilka kostmönster som kan förbättra den metabola hälsan och minska risken för hjärtsjukdom. Däremot talar mycket för att traditionell lågfettkost med lågfettprodukter, som ofta rekommenderas i dagens kostråd, inte är den bästa vägen.
Samtidigt är det fortfarande oklart hur hälsosamma kostmodeller bäst ska anpassas till nordiska förhållanden – både för hälsa, klimat, biologisk mångfald och svensk livsmedelsproduktion.
En möjlig väg framåt är att kombinera lärdomarna från medelhavskosten med principerna bakom NOVA-systemet. En hälsosam nordisk kost behöver inte efterlikna maten runt Medelhavet. Den kan i stället utgå från våra egna naturgivna förutsättningar.
Fokus skulle då ligga på att minska ultraprocessad mat och i stället bygga kosten på nordiska råvaror och lokala ekosystem.
Landskapsmodellen – mat efter naturens villkor
Ett möjligt ideal är den så kallade landskapsmodellen. Tanken är att olika delar av landet producerar den mat som passar bäst utifrån lokala jordar, klimat och naturförutsättningar.
Längs kuster och sjöar blir fisk en naturlig del av kosten. I skogs- och mellanbygder lämpar sig bete, mjölk- och köttproduktion bättre, medan slättbygder passar för spannmål och växtodling.
På så sätt kan livsmedelsproduktionen bli mer varierad, lokal och robust än dagens starkt centraliserade och industrialiserade matsystem.
Ett regionalt och mer resilient matsystem
Idéerna bakom landskapsmodellen beskrivs bland annat i debattartikeln ”Landskapsmodellen – ät där du bor” av Gunnar Rundgren, Ann-Helen Meyer von Bremen och Elin Rydström, publicerad i Svenska Dagbladet och hos Regenerativ Sverige. [16] [17] [18]
Den hållbara matrevolutionen har redan börjat
Från FAO till svenska gårdar växer en ny syn på jordbruk fram – där biologisk mångfald, regional produktion och självförsörjning står i centrum.
Att välja hälsosam och hållbart producerad mat kan idag kännas både dyrt och svårt. En viktig orsak är att hela livsmedelssystemet under lång tid har byggts upp kring billiga och storskaligt producerade industriprodukter och ultraprocessad mat.
För att förändra våra matvanor räcker det därför inte med individuella val. Även själva matsystemet behöver förändras – från jordbruk och livsmedelsindustri till handel och politik.
FAO börjar tänka om
Samtidigt sker nu ett tydligt skifte i synen på framtidens jordbruk. År 2023 började Food and Agriculture Organization (FAO) ompröva sin tidigare linje kring global livsmedelsproduktion.
Under lång tid har storskaligt industrijordbruk med omfattande plöjning, konstgödsel och externa insatsmedel setts som lösningen på världens livsmedelsförsörjning. Nu lyfter FAO i stället fram jordbrukssystem som bygger mer på biologisk mångfald, lokala kretslopp och integrerad djurhållning.
Organisationen menar bland annat att västerländska industrijordbrukssystem inte är långsiktigt hållbara i delar av Afrika, där jordarna redan är hårt utarmade och befolkningen växer snabbt.
Den billiga maten har dolda kostnader
I samma riktning pekar en rapport från World Wide Fund for Nature (WWF) från 2024. Rapporten visar att dagens livsmedelsproduktion skapar stora dolda kostnader för samhället. [19]
Enligt WWF leder varje krona vi betalar för mat inom dagens system till ungefär två kronor i extra kostnader genom miljöförstöring, klimatpåverkan och ökade sjukvårdskostnader.
Trots att fler än 100 länder idag har nationella kostråd är det fortfarande få som väger in biologisk mångfald, hållbarhet och social rättvisa i sina rekommendationer.
Ett nytt sätt att se på jordbruk
Mycket av dagens billiga mat är därför egentligen inte billig. En stor del av kostnaderna betalas indirekt genom skatter, försäkringssystem och framtida miljöskador som kommande generationer får hantera.
Samtidigt växer nu ett nytt synsätt fram där jordbruket inte bara ska producera stora mängder mat, utan också bidra till bättre folkhälsa, levande jordar, biologisk mångfald och ökad självförsörjning.
Figur 3. Mört innanlår från Fjällnära ko, ett utegångsdjur som betar fritt, från Resta gård i Uppland. Köttet har en naturlig och robust smak. Till det serveras ett grönsaksfräs med sparris från egen odling, tillsammans med en fräsch sallad smaksatt med en pesto gjord på persilja och basilika från samma trädgård. Salladen avrundas med en fyllig italiensk olivolja från Cilento som tillför en medelhavsinspirerad touch. Köttet är stekt i fett från utegångsgrisar på Arken i Ravlunda, Österlen.
Kan Sverige försörja sig självt igen?
Ett mer regionalt och kretsloppsbaserat jordbruk skulle kunna stärka både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och klimatmotståndskraft.
Sverige är idag starkt beroende av import för sin livsmedelsförsörjning. Vi importerar inte bara mat utan också drivmedel, konstgödsel, djurfoder och andra viktiga insatsvaror till jordbruket. Det gör matsystemet sårbart vid kriser, konflikter och störningar i världshandeln.
För att stärka livsmedelssäkerheten behöver Sverige därför öka sin självförsörjning och göra matkedjan mer robust.
Sverige har stora möjligheter
Samtidigt har Sverige goda förutsättningar att producera mer mat inom landets egna gränser. Flera studier visar att det går att utveckla ett jordbruk som både är mer hållbart och ger högre självförsörjning.
Det handlar bland annat om att:
- öka den biologiska mångfalden
- förbättra kretsloppen i jordbruket
- lagra mer kol i marken
- använda jordbruksmarken effektivare
Studierna bygger också på att omkring 600 000 hektar åkermark som tagits ur produktion under senare decennier börjar användas igen. Mycket av denna mark finns i norra Sverige där tidigare jordbruksmark vuxit igen. Annan mark används idag till verksamheter som inte direkt bidrar till livsmedelsförsörjningen, exempelvis hästfoderproduktion. [20]
Regional matproduktion kan bli en styrka
Sveriges geografiska variation kan också bli en fördel om mer mat produceras regionalt i stället för att importeras långväga ifrån.
Olika delar av landet passar för olika typer av produktion:
- kustregioner lämpar sig för fiske
- skogs- och mellanbygder passar bättre för bete och djurhållning
- slättbygder lämpar sig för spannmål och växtodling
Ett mer regionalt anpassat jordbruk skulle kunna stärka både miljön, beredskapen och den långsiktiga hållbarheten i livsmedelssystemet.
Sverige halkar efter Finland
Enligt Lantbrukarnas Riksförbund är Sveriges självförsörjningsgrad idag bara omkring 50 procent. Det betyder att ungefär hälften av maten vi äter är importerad – och den hälft vi producerar är starkt beroende av importerade insatsvaror.
Finland har en självförsörjningsgrad på nära 80 procent och har dessutom byggt upp stora nationella beredskapslager. Det visar att hög självförsörjning är möjlig även i nordliga klimat och att Sverige har mycket att lära av Finland när det gäller livsmedelsberedskap.
Kretsloppsjordbruk kan gynna både klimat och jordhälsa
Ökad självförsörjning behöver inte stå i konflikt med klimatmål och miljöhänsyn. Tvärtom kan ett mer kretsloppsbaserat jordbruk ge både lägre miljöpåverkan och större motståndskraft.
Kor och får kan till exempel omvandla gräs från marker som inte lämpar sig för odling av människoföda till näringsrik mat. Samtidigt återförs näring till jorden genom gödsel.
Vallodling och mellangrödor kan också förbättra jordhälsan, binda kväve naturligt och minska behovet av konstgödsel som idag tillverkas med hjälp av fossila bränslen och naturgas.
Ett robustare matsystem
Om olika delar av landet får producera det som passar bäst utifrån lokala förutsättningar kan matsystemet bli både effektivare och mer hållbart.
Ett sådant regionalt och kretsloppsbaserat jordbruk skulle kunna:
- stärka Sveriges självförsörjning
- minska sårbarheten vid kriser
- förbättra jordhälsan
- minska klimatpåverkan
- öka den biologiska mångfalden
På sikt kan det bidra till ett mer resilient och hållbart livsmedelssystem. [21]
Kan jordbruket bli en klimatlösning?
Vallodling, kretslopp och regenerativ djurhållning kan stärka både klimatet och Sveriges självförsörjning.
Sverige skulle kunna producera betydligt mer mat om jordbruket i högre grad byggde på hållbar djurhållning, lokala kretslopp och bättre användning av våra stora gräsmarker.
En stor del av Sveriges jordbruksmark passar bättre för bete och vallodling än för intensiv odling av spannmål och vegetabilier. Genom att låta kor och får omvandla gräs till livsmedel kan dessa marker bidra till livsmedelsförsörjningen.
Jordbruket kan binda kol i marken
Ett jordbruk med mer vallodling, mellangrödor och integrerad djurhållning kan också öka kolinlagringen i marken. Det innebär att mer kol binds i jordarna i stället för att hamna i atmosfären som koldioxid.
På så sätt kan Sverige både minska sina egna utsläpp och minska behovet av importerade livsmedel och konstgödsel som orsakar utsläpp i andra delar av världen.
Svensk matjord är en begränsad resurs
Dessa odlingsmetoder kan dessutom hjälpa till att skydda den svenska matjorden. Sveriges matjord är relativt tunn – i genomsnitt bara omkring 30 centimeter djup – trots att det tagit naturen tusentals år att bygga upp den.
Ett mer regenerativt jordbruk med bättre jordhälsa som bygger matjord och mindre erosion kan därför bli viktigt för framtidens livsmedelsförsörjning.
Forskning visar att klimatpositiva gårdar är möjliga
Liknande slutsatser presenteras i utredningen Framtidssäkrat jordbruk – hållbart jordbruk och självförsörjning utan import från 2021.
I studien analyserades 22 gårdar som kombinerade växtodling och djurhållning i lokala kretslopp. Flera av gårdarna bedömdes binda mer kol i marken än de släppte ut och kunde därför beskrivas som klimatpositiva.
Studien visar att Sverige i teorin skulle kunna minska växthusgasutsläppen från produktionen av baslivsmedel med upp till 90 procent – samtidigt som landet försörjs med mat utan import av vare sig baslivsmedel eller viktiga insatsvaror till jordbruket. [22]
Jordbruket kan vara en del av lösningen
I artikeln ”Utan kretslopp och vallodling missar vi klimatmålen” argumenterar Artur Granstedt och Olof Thomsson för att jordbruket inte bara ska ses som ett klimatproblem utan också som en del av lösningen.
De menar att dagens debatt ofta fokuserar för mycket på jordbrukets utsläpp och för lite på möjligheten att skapa hållbara kretslopp där jord, växter, djur och människor samverkar.
Enligt författarna är vallodling, bete och lokal återföring av näring viktiga delar i ett jordbruk som både kan:
- producera mat
- binda kol i marken
- minska beroendet av fossila insatsmedel
- stärka jordhälsan och den biologiska mångfalden
Deras huvudbudskap är att hållbar matproduktion inte främst handlar om att minska produktionen, utan om att organisera jordbruket på ett smartare och mer kretsloppsbaserat sätt. [23]
Konsumentens makt kan förändra matsystemet
När fler väljer lokal, regenerativ och mindre processad mat växer nya former av handel fram – från REKO-ringar till relationsmat.
Allt fler konsumenter vill idag att maten inte bara ska vara klimatsmart utan också näringsrik och producerad med mindre användning av kemiska bekämpningsmedel.
Intresset ökar för mat som innehåller mer vitaminer, mineraler och nyttiga fetter – och som samtidigt produceras på ett sätt som stärker jordhälsa och biologisk mångfald i stället för att utarma dem.
Friska jordar kan ge mer näringsrik mat
I boken What Your Food Ate beskriver författarna hur odlingsmetoder och djurhållning påverkar livsmedlens näringskvalitet.
Boken sammanfattar forskning som tyder på att hållbara och regenerativa jordbrukssystem kan ge mat med högre näringsinnehåll och bättre fettsyraprofiler, samtidigt som behovet av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel minskar. Perspektivet bygger på att friska jordar och fungerande kretslopp är viktiga både för miljön och för människors hälsa. [24]
Relationsmat och REKO-ringar växer snabbt
Många vill idag också kunna handla mat direkt från producenter i stället för genom långa och anonyma livsmedelskedjor.
Denna typ av direktförsäljning kallas ibland relationsmat eller relationshandel och bygger på en närmare kontakt mellan producent och konsument. Fördelarna kan vara:
- färskare råvaror
- större insyn i hur maten produceras
- mindre mellanhänder
- större del av inkomsten till jordbrukaren
Under senare år har därför REKO-ringar och olika webbshoppar för direktförsäljning vuxit snabbt i Sverige och internationellt.
Vissa aktörer fokuserar särskilt på regenerativt producerad mat, exempelvis Gröna gårdar och CrowdFarming.
Vad är relationsmat?
Begreppet relationsmat beskrivs i uppsatsen Relationsmat – det nya gamla sättet att handla mat av Sandra Lindell vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Där definieras relationsmat som direktförsäljning av närproducerad mat från producent till konsument utan traditionella mellanhänder. Modellen kan stärka lokala ekonomier, öka förståelsen för hur mat produceras och bidra till ett mer robust livsmedelssystem. [25]
Hur gör man hållbara val i vanliga butiker?
För många är det svårt att köpa all mat direkt från lokala producenter. För den som handlar i butik finns därför ramverk som World Wide Fund for Natures One Planet Plate.
Modellen bygger på WWF:s guider för hållbara matval och försöker balansera:
- klimatpåverkan
- biologisk mångfald
- näringskvalitet
- lokal och ekologisk produktion
Modellen tar större hänsyn till svenska förhållanden än tidigare globala kostmodeller som EAT-Lancet Commission. Exempelvis lyfts naturbeteskött och KRAV-märkta animaliska produkter i större utsträckning fram som hållbara alternativ.
Svensk konsumtion påverkar natur långt bort
Dagens globala matsystem bygger till stor del på billig och storskalig industriproduktion.
Importerat djurfoder, framför allt soja, används idag i stor omfattning inom kött-, kyckling- och laxproduktion. En del av denna soja odlas på mark där regnskog och naturliga ekosystem tidigare funnits.
I rapporten Living Planet Report – A System in Peril beskriver WWF hur svensk konsumtion kan kopplas till avskogning och förlust av biologisk mångfald i andra delar av världen. [26]
Anna Richert lyfter bland annat fram att regnskog avverkas för att producera soja till djurfoder som sedan används i livsmedelsproduktion även för den svenska marknaden.
Naturbeteskött kan gynna biologisk mångfald
WWF framhåller samtidigt att konsumenter kan göra mer hållbara val genom att välja kött från djur som betar naturliga svenska gräsmarker.
Certifierat naturbeteskött lyfts fram som ett exempel på matproduktion som inte bara producerar livsmedel utan också hjälper till att:
- bevara öppna landskap
- stärka biologisk mångfald
- gynna pollinatörer och växtliv
- skapa lokala kretslopp
På så sätt kan konsumenters matval bidra till att förändra hela matsystemet i en mer hållbar riktning. [26]
Figur 4. Grönsaker från min fru Christinas odlingar, som utgör grunden för en nästan året-runt-självförsörjning. Genom att konservera, fermentera och frysa in delar av skörden säkerställer vi tillgången på hemodlade grönsaker. Ett tunnelväxthus har bidragit till ökad produktion och förlängd odlingssäsong, vilket ger stabil tillgång på färska råvaror från er egen trädgård.
Nästa matrevolution kan börja i trädgården
Små odlingar, lokala råvaror och säsongsanpassad mat kan stärka både självförsörjning, biologisk mångfald och människors relation till maten.
Många människor kan själva bidra till en mer hållbar livsmedelsförsörjning genom att odla en del av sin egen mat.
I Sverige finns omkring två miljoner villaträdgårdar, utöver kolonilotter, stadsodlingar och gemensamma odlingsytor. För många hushåll skulle dessa kunna ge ett viktigt tillskott av grönsaker, örter, bär och frukt under delar av året.
Även små odlingar kan:
- öka självförsörjningen
- minska behovet av långväga transporter
- stärka kunskapen om hur mat produceras
- skapa närmare relation till maten vi äter.
Trädgårdar kan bli små kolsänkor
Om odlingarna sköts långsiktigt och hållbart – exempelvis enligt permakulturprinciper – kan de också bidra till bättre jordhälsa och större biologisk mångfald.
Växter och jord binder dessutom kol från atmosfären. Det innebär att välskötta trädgårdar och odlingsmarker kan fungera som små lokala kolsänkor.
Fler småskaliga odlingar kan också göra samhället mer robust vid störningar i livsmedelsförsörjningen och stärka den lokala beredskapen.
Små förändringar kan göra stor skillnad
Det finns många enkla sätt att börja redan i vardagen:
Ät lokalt
Välj råvaror från närområdet genom att handla på marknader, gårdsbutiker eller direkt från producenter. Det kan stärka både miljön och den lokala ekonomin.
Följ säsongerna
Mat som odlas i rätt säsong är ofta både mer näringsrik, smakrik och resurssnål.
Odla själv
Även små odlingar på balkonger, innergårdar eller fönsterbrädor kan ge färska örter och grönsaker.
Använd lokala recept och råvaror
Traditionella maträtter och regional matkultur kan skapa större variation och starkare koppling till landskapet.
Minska matsvinnet
Bättre planering, rätt förvaring och kreativ användning av rester kan spara stora mängder resurser.
Stöd lokala restauranger och producenter
Restauranger och företag som använder närproducerade råvaror kan bidra till starkare regionala matsystem.
Bygg nätverk och dela kunskap
Lokala matinitiativ, odlingsgrupper och REKO-ringar kan skapa gemenskap och sprida kunskap om hållbar matproduktion.
Christers slutsats: En matkultur anpassad efter platsen
Landskapsmodellen kan också inspirera till en mer lokal och hållbar matkultur, där maten i större utsträckning anpassas efter lokala råvaror, säsonger, klimat och naturförutsättningar.
Det handlar inte bara om miljö utan också om smak, kultur och ökad självförsörjning.
Ingen enskild lösning kommer att förändra matsystemet över en natt. Men många små förändringar
Referenser
| [1] | K. Bolin, ”Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg,” [Online]. Available: https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2024/03/preventionens-betydelse-for-finansieringen-av-framtidens-vard-och-omsorg.pdf. |
| [2] | ”Därför varnar forskare för ultraprocessad mat,” DN, [Online]. Available: https://www.dn.se/sverige/darfor-varnar-forskare-for-ultraprocessad-mat/. |
| [3] | ”Trends in consumption of ultra-processed foods and obesity in Sweden between 1960 and 2010,” nr https://www.cambridge.org/core/journals/public-health-nutrition/article/trends-in-consumption-of-ultraprocessed-foods-and-obesity-in-sweden-between-1960-and-2010/DC0D68826C2874C947A2C8099264AB00. |
| [4] | ”Ultra-processed food consumption in adults across Europe,” nr https://link.springer.com/article/10.1007/s00394-021-02733-7. |
| [5] | H. Ennart, ”Tydlig bov bakom den brittiska ohälsan,” [Online]. Available: https://www.svd.se/a/kEqnAA/ultraprocessad-mat-boven-bakom-den-brittiska-ohalsan?utm_medium=share&utm_source=iosapp. |
| [6] | C. v. Tulleken, ”Vad vi äter : om ultraprocessad mat, vad den gör med oss och varför vi inte kan sluta äta den,” [Online]. Available: https://www.adlibris.com/sv/bok/vad-vi-ater-om-ultraprocessad-mat-vad-den-gor-med-oss-och-varfor-vi-inte-kan-sluta-ata-den-9789100804633. |
| [7] | H. Ennart, ”Det är hög tid att agera mot ultraprocessad mat,” Svd, [Online]. Available: https://www.svd.se/a/0Vdk9A/ultraprocessad-mat-ar-ett-hot-mot-planetens-halsa?utm_source=iosapp&utm_medium=share. |
| [8] | ”Ultra-processed food exposure and adverse health outcomes: umbrella review of epidemiological meta-analyses,” nr https://www.bmj.com/content/384/bmj-2023-077310. |
| [9] | ”Ultra-processed foods, diet quality, and health using the NOVA classification system,” FAO, [Online]. Available: https://openknowledge.fao.org/server/api/core/bitstreams/5277b379-0acb-4d97-a6a3-602774104629/content. |
| [10] | ”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake”. |
| [11] | ”Influence of a healthy Nordic diet on serum fatty acid composition and associations with blood lipoproteins – results from the NORDIET study”. |
| [12] | ”What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study”. |
| [13] | ”Dietary Intervention to Reverse Carotid Atherosclerosis,” [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/circulationaha.109.879254. |
| [14] | ”Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study,” Circulation (AHA Journal), nr https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.CIR.99.6.779, 1999. |
| [15] | ”Mediterranean Diet Reduces Atherosclerosis Progression in Coronary Heart Disease: An Analysis of the CORDIOPREV Randomized Controlled Trial,” nr https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/STROKEAHA.120.033214. |
| [16] | ””Så hoppar vi av den globala matkarusellen”,” SVD, 2019. [Online]. Available: https://www.svd.se/a/EWkrQ3/sa-hoppar-vi-av-den-globala-matkarusellen. |
| [17] | ”REGENERATIVT SVERIGE,” [Online]. Available: https://www.regenerativtsverige.se/. |
| [18] | ”Landskapsmodellen – ät där du bor,” [Online]. Available: https://www.regenerativtsverige.se/gastblogg/landskapsmodellen. |
| [19] | WWF, ”TRUE COST ACCOUNTING AND DIETARY PATTERNS: AN OPPORTUNITY FOR COHERENT FOOD SYSTEM POLICY,” [Online]. Available: https://www.wwf-scp.org/wp-content/uploads/2022/03/WWF_TGM_Report_Full-version.pdf. |
| [20] | G. Rundgren, ”Färre djur men fler kor i ett ekologiskt kretsloppsjordbruk,” [Online]. Available: https://tradgardenjorden.substack.com/p/farre-djur-men-fler-kor-i-ett?r=53mqm2&utm_campaign=post&utm_medium=web&triedRedirect=true. |
| [21] | A.-H. M. v. B. o. E. R. Gunnar Rundgren, ”Landskapsmodellen – ät där du bor,” [Online]. Available: https://www.regenerativtsverige.se/gastblogg/landskapsmodellen. |
| [22] | ”Framtidssäkrat jordbruk Hållbart jordbruk och självförsörjning utan import,” [Online]. Available: http://sbfi.se/public/images/SBRI/Framtidsskrat_jordbruk_slutrapport-comp.pdf. |
| [23] | ”Utan kretslopp och vallodling missar vi klimatmålen,” [Online]. Available: https://www.landlantbruk.se/utan-kretslopp-och-vallodling-missar-vi-klimatmalen. |
| [24] | What Your Food Ate, https://www.adlibris.com/se/bok/what-your-food-ate-9781324004530. |
| [25] | ”Relationsmat, det nya gamla sättet att handla mat,” [Online]. Available: https://stud.epsilon.slu.se/15460/?. |
| [26] | ”2024 LIVING PLANET REPORT A System in Peril,” https://wwflpr.awsassets.panda.org/downloads/2024-living-planet-report-a-system-in-peril.pdf. |
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.