Upptäck mer från Kolesterolparadoxen
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.
Regenerativt lantbruk – Resan till de levande jordarna
Från betande djur i Västernorrland till nya idéer om mat, klimat och framtidens jordbruk
Runt om i världen växer intresset för ett jordbruk som inte bara producerar mat, utan också förbättrar jordens bördighet, stärker den biologiska mångfalden och gör samhällen mer motståndskraftiga. Regenerativt lantbruk är en växande rörelse som vill skapa ett hållbart matsystem – för både människor och natur.
I stället för att bara minska miljöskador handlar regenerativt lantbruk om att förbättra mark och ekosystem. Målet är levande jordar med rikt mikroliv, bättre vattenhållande förmåga och landskap där växter, djur och människor samverkar i naturliga kretslopp.
Betande djur har ofta en viktig roll. När djuren flyttas mellan olika betesmarker får gräset möjlighet att återhämta sig samtidigt som näring återförs till jorden. Många gårdar använder också mindre plöjning och större variation av grödor för att skydda jordstrukturen och minska behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel.
Allt fler svenska gårdar inspireras av dessa idéer. Från små familjejordbruk till större lantbruk växer en rörelse fram som vill förena matproduktion med naturvård, djurvälfärd och levande landsbygder.
I inlägget reser vi från Västernorrlands skogsbygder till Hälsingland och vidare till större frågor om mat, klimat och hälsa. Vi möter människor som försöker bygga upp jordarna i stället för att utarma dem – och som ser jordbruket som en del av lösningen på flera av vår tids stora utmaningar.
Långsiktigt hållbar matproduktion
Hur levande jordar kan bli grunden för framtidens matsystem
Jordhälsa som grund för framtidens jordbruk
Regenerativt lantbruk vill stärka jordens bördighet i stället för att bryta ner den. Målet är att skapa jordbrukssystem som fungerar långsiktigt och bättre klarar torka, extremväder och andra utmaningar.
Det sker bland annat genom varierade växtföljder, mindre plöjning och metoder som skyddar jordstrukturen. Fokus ligger på att stärka jordens mikroliv – bakterier, svampar och andra mikroorganismer – eftersom de är viktiga för näringsomsättning, vattenhållande förmåga och bördighet. [1]
Betande djur är ofta en viktig del av systemet. När djuren flyttas mellan olika betesmarker tillför de näring till jorden samtidigt som gräset får möjlighet att växa tillbaka. På så sätt kan betesmarkerna gradvis förbättras.
Omställningen till regenerativt lantbruk tar dock tid. Det kräver tålamod, praktisk erfarenhet och noggranna observationer av hur marken och ekosystemen utvecklas över tid.
Figur 1. Kalven Fläder diar och pysslas samtidigt om av mamma Peppar på den regenerativa gård vi besöker i början av juni 2025 i Kantsjö, Västernorrland. Foto: Beren van Duijn.
Allan Savory och idén om holistiskt bete
Regenerativt jordbruk bygger delvis på idéer från den zimbabwiske ekologen och lantbrukaren Allan Savory. Han såg hur stora växtätande djur tidigare rörde sig i flockar över landskapet. Djuren betade intensivt under kort tid och flyttade sedan vidare, vilket gav gräsmarkerna tid att återhämta sig.
Savory menade att jordhälsa och växtlighet kunde förbättras genom att efterlikna dessa naturliga rörelsemönster med planerat rotationsbete. På så sätt skulle utarmade marker kunna bli mer levande och produktiva igen. [2]
Han blev internationellt känd genom sitt TED-framträdande 2013, där han argumenterade för att rätt skötta betesdjur kan bidra till att motverka ökenspridning och förbättra jordens bördighet. [3]
Idéerna beskrivs bland annat i boken Holistic Management. Böcker och filmer som Dirt to Soil och Kiss the Ground har också gjort regenerativt lantbruk mer känt för en bredare publik. Gabe Brown berättar dessutom om sina erfarenheter i ett TED-framträdande där han beskriver hur regenerativa metoder förbättrat både jordhälsa och ekonomi på hans gård.
I Sverige har Jörgen Andersson och verksamheten Fjällbete i Åredalen haft stor betydelse för att sprida kunskap om regenerativt bete och naturbaserade jordbruksmetoder.
Conservation agriculture – odling med mindre påverkan
Inom växtodlingen växer intresset för ”conservation agriculture” eller bevarande jordbruk – ett sätt att odla som vill skydda jordhälsa, naturresurser och långsiktig bördighet. Metoden bygger främst på tre principer: mindre plöjning, marken täcks av växter eller växtrester och större variation av grödor genom växtföljder och mellangrödor.
Mindre jordbearbetning hjälper till att skydda jordstrukturen och mikrolivet i marken. Ett permanent jordtäcke minskar erosion, bevarar fukt och ger näring åt mikroorganismerna i jorden. Variation av grödor kan också minska problem med skadedjur och förbättra näringsbalansen i marken.
För många gårdar kan metoderna dessutom förbättra ekonomin. När jordens bördighet och biologiska aktivitet ökar kan behovet av konstgödsel, bekämpningsmedel och andra insatsvaror minska. Mindre plöjning innebär också färre timmar med traktorer och maskiner, vilket minskar både bränsleförbrukning, arbetstid och utsläpp.
Tanken är att samarbeta mer med naturens egna processer i stället för att ersätta dem med stora mängder externa insatsvaror. När jordens mikroliv och biologiska mångfald stärks förbättras också markens förmåga att lagra vatten och förse växterna med näring.
Flera svenska gårdar har under senare år börjat använda dessa metoder och berättar om både lägre kostnader, mindre arbetsbelastning och förbättrad jordhälsa över tid. [4]
Ett växande skifte inom jordbruket
Antalet gårdar som arbetar enligt regenerativa principer ökar både i Sverige och internationellt. Det gäller allt från små familjejordbruk till större lantbruk som vill minska användningen av konstgödsel, bekämpningsmedel och andra externa insatsvaror samtidigt som jordhälsan förbättras.
Intresset växer också hos myndigheter, forskare och organisationer som söker nya sätt att hantera klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och försämrade jordar. I Sverige har bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland, med stöd från EU, satsat på projekt för regenerativ betesdrift och biologisk mångfald.
Föreningen Regenerativt Sverige skriver:
”Det är glädjande att se hur den kunskap som går under benämningen regenerativt lantbruk börjar efterfrågas av myndigheterna, inte minst som en möjlighet att åtgärda många av de utmaningar vi står inför när det gäller klimat och biologisk mångfald.” [5].
Många lantbrukare ser också praktiska fördelar med metoderna. Bättre jordstruktur, ökad biologisk aktivitet och jordar som håller vatten bättre kan göra gårdarna mer tåliga mot både torka och extremväder. Samtidigt kan kostnaderna minska när behovet av bränsle, gödsel och kemiska insatsvaror blir mindre.
Figur 2. Fjolårskalven Laurens Lagerblad hälsar på och tittar nyfiket på sitt nya syskon. Foto: Beren van Duijn.
En regenerativ gård i Västernorrland
Ett levande exempel på regenerativt lantbruk i Sverige
Ett landskap bortom Höga Kusten
Många besöker Höga Kusten och Nordingrå för de dramatiska vyerna där hav, berg och skogar möts. Färre känner till att samma vackra och kuperade landskap fortsätter långt in i landet. Här finns skogsdalar, sjöar, myrar och vattendrag i ett område som fortfarande präglas av småskaligt jordbruk och stora naturvärden.
Ett småskaligt jordbruk nära naturen
I juni 2025 reste vi till Kantsjö utanför Trehörningsjö i Västernorrland. Orten ligger nära Bjurholm – den kommun som hade flest hundraåringar per 100 000 invånare i Sverige år 2023.
I Kantsjö bor våra vänner Beren van Duijn och Stefanie Jegerings. De driver ett litet jordbruk med fjällkor, höns, hästar, hundar och katt. Gården växer steg för steg när fler marker börjar användas igen.
Djuren är en viktig del av gårdens kretslopp. Målet är inte att producera så mycket som möjligt, utan att bygga upp jordhälsan, ta vara på naturens resurser och skapa ett hållbart system där djur, människor och natur samverkar.
När betet öppnar landskapet
När Beren och Stefanie tog över gården höll markerna på att växa igen. Genom betande djur har landskapet gradvis öppnats upp igen. Jämfört med vårt besök två år tidigare syns tydlig skillnad. Där sly och högt gräs tidigare dominerade finns nu öppnare marker med fler blommande växter och större variation i naturen.
Beren, som är biolog, berättar hur betande djur kan gynna den biologiska mångfalden genom att skapa variation i landskapet och ge plats åt växter, insekter och fåglar som annars riskerar att försvinna när marker växer igen.
Gårdens hagar är planerade för att fungera tillsammans med naturen. Djuren har tillgång till vatten från bäckar och sjön, och flera hagar ligger nära den gamla ladugården där det finns vatten och ligghall vid dåligt väder.
Även hönsen är en del av systemet. De har ett centralt rede nära gården och betar i olika sektioner runt omkring, så att marken får tid att återhämta sig mellan perioderna. På så sätt hjälper djuren till att bygga upp jordens bördighet och hålla landskapet levande.
Figur 3. Fjällkon Heidi på den lilla gården i Kantsjö har just fått tjurkalven Melker i försommarvädret. Den nyfödda kalven är fortfarande fuktig i pälsen, kon nosar ömt på honom och slickar honom ren. Det är en stillsam scen som visar hur gården växer för att kunna ta till vara allt gräs som växer i den vackra västernorrländska dalen vid sjön. Foto: Beren van Duijn.
Kalvning i naturens egen rytm
När vi kommer till gården ska en av korna precis få en kalv – ett starkt och vackert ögonblick som visar hur nära naturens rytm livet på gården fortfarande är.
Djuren går ute nästan hela året, förutom när vädret är som hårdast. På gården försöker man följa årstidernas naturliga rytm i stället för att styra allt efter maximal produktion. Därför sker kalvningen på försommaren när det är varmt och gräset växer som bäst.
Det ger både ko och kalv en bra start på sommaren. Kon har gott om färskt bete och kalven får växa upp i en lugn miljö med frisk luft och öppna marker. Samtidigt minskar behovet av foder och andra externa insatser.
På gården ser man djuren som en del av ett naturligt kretslopp där bete, jordhälsa och landskap hänger ihop. När djuren betar hjälper de till att hålla markerna öppna, föra tillbaka näring till jorden och skapa livsmiljöer för många växter och insekter. Det är ett jordbruk där naturens egna processer fortfarande får spela en viktig roll.
Norrlands outnyttjade möjligheter
Samtidigt finns stora möjligheter i Norrland. Det finns gott om mark och stora mängder gräs som skulle kunna användas till bete och djurfoder, men på många håll saknas lantbrukare som kan hålla markerna öppna och i bruk.
När jordbruk läggs ner växer landskapet igen, vilket påverkar både biologisk mångfald, kulturmiljöer och lokal matproduktion. Betande djur spelar därför en viktig roll för att hålla markerna levande.
På vissa håll har inflyttade familjer – bland annat från Nederländerna – sett möjligheterna och satsat på småskaligt jordbruk i norra Sverige. De har ofta blivit varmt välkomnade och bidrar både till lokal matproduktion och levande landsbygder.
Små producenter och lokal matkultur
På vägen från Kantsjö stannar vi till vid Gide Get för att köpa ost i gårdens självbetjäningsbutik. Den lilla KRAV-gården är ett exempel på hur små producenter bygger upp lokal matproduktion med nära kontakt mellan producent och konsument.
Gården är en del av Smakriket, ett nätverk för små producenter, gårdsbutiker och mathantverkare i Västernorrland. Sådana initiativ gör det lättare att hitta lokalt producerad mat och hjälper samtidigt till att stärka den regionala matkulturen och landsbygden.
En svensk-italiensk hälsingegård
Från Rom till Rolftsaån – mat, natur och hälsa i samspel
Italienskt värdskap i Hälsingland
I juni 2025 besökte vi familjen Rugolo, som flyttade till Frägsta Hälsingegård från en liten by utanför Rom år 2011. Här möts italiensk matkultur och värme med det hälsingska landskapet och den svenska landsbygden. Italienska traditioner kombineras med lokala råvaror och den lugna gårdsmiljön.
Gården ligger nära Forsa vid Rolftsaån, omgiven av grönska, vatten och öppna marker. Under besöket badade vi nere vid bastun både före middagen och morgonen efter. Den stilla ån och den gamla hälsingegården gav platsen en särskild känsla av lugn och närvaro.
Figur 4. Måltiden börjar med en klassisk antipasto – små italienska rätter som väcker aptiten. Italienska smaker kombineras med svenska råvaror och lokala produkter.
Italienska smaker med lokala råvaror
Middagen visade hur italiensk matkultur kan möta svenska råvaror. Italienska smaker och matlagningstekniker kombinerades med lokalt producerad mat från Hälsingland.
Maten präglades av enkelhet, kvalitet och råvaror i säsong – något som länge varit viktigt i den traditionella medelhavskosten.
Figur 5. I nästa rätt möts svensk griskind och italiensk hantverkspasta i en smakrik kombination. För den som vill finns även en kötträtt. Middagen avslutas med en italiensk dessert. En smakresa i italiensk anda, mitt i Hälsingland.
Samtal om mat, hälsa och medelhavsliv
Vid frukosten får vi en lång pratstund med Henrik Rugolo, som är mycket intresserad av sambandet mellan mat och hälsa.
Liksom många andra har han märkt att socker och snabba kolhydrater påverkar energi och välmående negativt. Därför har han blivit mer medveten om vikten av riktig mat och mindre ultraprocessade livsmedel.
Vi pratar om den italienska medelhavslivsstilen, som ofta kopplas till god hälsa och hög livslängd. Samtalet handlar om hur delar av denna livsstil skulle kunna anpassas till svenska förhållanden – med fokus på lokala råvaror, lugna måltider, naturliga fetter och mindre mängd ultraprocessad mat.
Henrik är också intresserad av balansen mellan omega-6 och omega-3 i kosten. Han berättar hur valet av livsmedel kan påverka fettsyrebalansen i kroppen. Gräsbetat kött, fisk, naturlig olivolja och riktig mat lyfts fram som alternativ till ultraprocessade produkter och industriella fröoljor.
Samtalet får en vacker inramning av utsikten över Rolftsaån, där morgondimman långsamt lättar över vattnet och landskapet.
Christers slutsats
Regenerativt lantbruk handlar i grunden om att återbygga det som länge brutits ner – jordens bördighet, biologisk mångfald och kopplingen mellan mat, natur och människors hälsa.
Från små gårdar i Västernorrland till nya samtal om medelhavskost och lokal matproduktion växer en rörelse fram som försöker arbeta mer tillsammans med naturens egna processer.
Det finns inga enkla lösningar på klimat- och hållbarhetsfrågorna, men erfarenheterna från regenerativa gårdar visar att jordbruket också kan vara en del av lösningen.
När jordarna får liv tillbaka kan det samtidigt skapa rikare landskap, mer resilienta matsystem och mat av hög kvalitet – producerad närmare människorna som äter den.
Referenser
| [1] | ”Regenerativt Sverige,” [Online]. Available: https://www.regenerativtsverige.se/. |
| [2] | ”Regenerating the World’s Grasslands,” [Online]. Available: https://savory.global/. |
| [3] | A. Savory, ”How to fight desertification and reverse climate change,” [Online]. Available: https://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_fight_desertification_and_reverse_climate_change. |
| [4] | ”Conservation agriculture – Wikipedia,” [Online]. Available: https://en.wikipedia.org/wiki/Conservation_agriculture. |
| [5] | R. Sverige, ”Länsstyrelsen i Västra Götaland stöttar regenerativ betesdrift för biologisk mångfald,” [Online]. Available: https://www.regenerativtsverige.se/nyheter/stod-for-regenerativ-betesdrift-vg. |
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.