Upptäck mer från Kolesterolparadoxen
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.

Hur solljus, periodisk fasta, stresshantering, meditation och sömn hjälper kroppen att läka, återhämta sig och skydda hjärtat.
Solljus, periodisk fasta, autofagi, stresshantering, meditation och god sömn är viktiga livsstilsvanor som tillsammans stärker hjärthälsan genom att minska inflammation, sänka blodtrycket och främja kroppens återhämtning och ämnesomsättning.
Hur dagsljus, D-vitamin och kväveoxid kan bidra till bättre kärlhälsa och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.
Solljus är mer än bara ljus och värme. Det hjälper kroppen att bilda D-vitamin, som är viktigt för immunförsvaret, skelettet och många andra funktioner. Men solljus påverkar också hjärtat och blodkärlen på flera sätt.
När huden exponeras för UV-ljus frigörs kväveoxid (NO), ett ämne som får blodkärlen att slappna av och vidgas. Det förbättrar blodflödet, sänker blodtrycket och kan minska risken för blodproppar. Detta är särskilt viktigt för personer med hjärt-kärlsjukdom.
Flera stora studier har visat ett samband mellan solexponering och bättre hälsa. I en studie från UK Biobank hade personer som regelbundet använde solarium 23 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 14 procent lägre risk att dö i cancer jämfört med dem som aldrig använde solarium. Forskarna såg också att människor i södra Storbritannien, där solen är starkare, generellt hade bättre hälsa än de som bodde längre norrut. [203]
De positiva effekterna tros bero på en kombination av D-vitamin och kväveoxid. D-vitamin bildas främst när huden exponeras för UVB-strålning, som under sommarhalvåret i Norden främst finns mitt på dagen. Kväveoxid kan däremot frisättas även vid svagare UVA-strålning.
Forskning visar att även korta stunder i solen kan öka mängden kväveoxid i blodet, vilket kan bidra till lägre blodtryck och mindre inflammation – två viktiga faktorer för hjärthälsan.
Sammantaget tyder forskningen på att måttlig daglig solexponering kan vara ett enkelt och naturligt sätt att stödja hjärtat, både genom ökad D-vitaminproduktion och genom kväveoxidens positiva effekter på blodkärlen. Därför är regelbunden utomhusvistelse en viktig del av en hjärtvänlig livsstil.
Jag försöker vara utomhus varje dag, särskilt under sommaren. Då låter jag gärna solen nå överkroppen cirka 30 minuter om dagen för att stödja kroppens produktion av D-vitamin och kväveoxid. Under vintern kompletterar jag med torsklevertran, som innehåller både D-vitamin och omega-3. Jag uppskattar också dagsljuset för att det ger energi, bättre humör och mer rörelse i vardagen.
Under vår resa genom Norrland stannar vi i Olofsfors i Västerbotten. Här ligger ett av Sveriges bäst bevarade järnbruk från 1700-talet. I dag är området ett levande kulturminne med museum, hantverk, kaféer och utställningar.
Ett uppskattat inslag är Erikas tunnbröd, som bakas för hand i den gamla bagarstugan på bruksområdet. Under sommaren och vid olika marknader och evenemang är bagarstugan öppen för besökare.

Figur 56. Att besöka Olofsfors och smaka på Erikas tunnbröd är att ta del av både norrländsk historia och hantverkstradition.
Brödet bakas enligt gamla recept med enkla och naturliga ingredienser som vatten, jäst, rågsikt, havregryn, anis, fänkål, salt och grahamsmjöl. Varje bröd gräddas för hand, vilket ger den karaktäristiska smaken och bevarar känslan av genuint norrländskt mathantverk.
Hur längre pauser mellan måltider kan stödja återhämtning, blodsockerkontroll och hjärthälsa.
Periodisk fasta har blivit alltmer populärt som ett sätt att förbättra hälsan. Till skillnad från många dieter handlar det inte främst om vad man äter, utan när man äter. Vanliga metoder är att fasta 14–16 timmar över natten eller att använda 5:2-modellen, där man äter mindre två dagar i veckan. [204]
Forskningen visar att fasta kan ha flera hälsofördelar. Den mest uppenbara är viktnedgång. Men ännu mer intressant är dess påverkan på blodsockret, insulinkänsligheten och – inte minst – aktiveringen av kroppens naturliga renhållningssystem, autofagi.
Autofagi innebär att kroppen bryter ner och återvinner gamla eller skadade celldelar. Processen pågår hela tiden men kan öka under fasta. Genom att rensa bort sådant som inte fungerar optimalt kan kroppen minska inflammation och förbättra cellernas funktion. Detta kan vara särskilt viktigt för hjärtat och blodkärlen.
Samtidigt är balansen viktig. För mycket fasta kan bli en belastning för kroppen och i värsta fall leda till näringsbrist. Därför bör fasta anpassas efter individens behov och hälsa. [205] [206]
Resultaten varierar mellan olika studier, men välkontrollerade försök visar att periodisk fasta kan ge flera positiva effekter: [207]
En metod som fått mycket uppmärksamhet är 5:2-dieten, där man äter normalt fem dagar i veckan och kraftigt minskar kaloriintaget två dagar.
En studie från 2025 på personer med typ 2-diabetes visade att 5:2-fasta gav bättre resultat för vikt och blodsocker än läkemedelsbehandling. Hela 80 procent av deltagarna uppnådde remission, vilket innebär att de inte längre uppfyllde kriterierna för diabetes. [208]
Fettet runt de inre organen, så kallat visceralt fett eller bukfetma, är starkt kopplat till hjärt-kärlsjukdom. Det ökar inflammation i kroppen och bidrar till åderförkalkning.
I en studie från 2022 minskade en 5:2-diet med högt proteinintag bukfetman mer än dubbelt så mycket som traditionell kaloribegränsning (33 procent jämfört med 14 procent). [209]
Sammantaget tyder forskningen på att periodisk fasta kan vara ett effektivt verktyg för bättre blodsockerkontroll, minskad bukfetma och förbättrad metabol hälsa.
Jag försöker följa en mild form av periodisk fasta i vardagen. Oftast undviker jag att äta efter klockan 18 på kvällen och väntar med frukost till efter klockan 8 på morgonen. Det ger ungefär 14 timmars nattfasta, vilket kan stödja kroppens återhämtning utan att upplevas som särskilt krävande. Jag försöker också undvika livsmedel som triggar mitt sug efter mer mat.
Vattnen runt Holmön i Västerbotten är fortfarande rika på fisk. För den som har lokalkännedom och erfarenhet finns goda möjligheter att få fina fångster. Under vårt besök får vi köpa fisk av Peder och Anki på Holmön.
Till skillnad från många områden längre söderut är Holmöns grunda och steniga skärgård svår för stora trålare att fiska i. Det har bidragit till att fiskbestånden har kunnat bevaras bättre.

Figur 57. Nystekt abborre får en gyllene yta när den steks varsamt i smör. Till fisken serveras torkade kantareller från fjolårets svampskörd – enkla råvaror som låter naturens smaker stå i centrum.
I de rena och kalla kustvattnen finns fortfarande gott om abborre och sik. Under vissa perioder passerar även lax längs kusten. För både yrkes- och fritidsfiskare är Holmön ett av få områden där småskaligt kustfiske fortfarande lever kvar.
Holmön är en påminnelse om värdet av levande kustsamhällen, lokala livsmedel och ett varsamt nyttjande av naturens resurser.
Hur återhämtning, meditation och lugnare vardag kan minska stressens påverkan på hjärtat.
Långvarig stress är en välkänd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. När kroppen är stressad under lång tid ökar nivåerna av stresshormoner som kortisol och adrenalin. Det kan leda till högre blodtryck, högre blodsocker och ökad inflammation.
Stress bidrar också till flera faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt och stroke:
• Förhöjt blodtryck
• Högt blodsocker
• Ökad bukfetma
• Försämrade blodfetter
• Kronisk låggradig inflammation
Därför är stresshantering inte bara viktigt för välmåendet – det är också en viktig del av att skydda hjärtat.
Forskning visar att metoder som meditation, mindfulness, andningsövningar och yoga kan:
• Sänka blodtrycket
• Minska inflammation
• Förbättra blodsockerkontrollen
• Stödja hjärtats funktion
• Öka kroppens förmåga till återhämtning
Flera studier visar att livsstilsprogram som kombinerar bra mat, fysisk aktivitet, social gemenskap och stresshantering kan bromsa och i vissa fall minska åderförkalkning. I en större indisk studie minskade placktjockleken i blodkärlen med upp till 20 procent på två år när deltagarna kombinerade kostförändringar, motion och stresshantering. [210]
Andra studier har visat att meditation kan sänka blodtrycket och förbättra flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Sammantaget visar forskningen att återhämtning, lugn och medveten närvaro inte bara får oss att må bättre – de kan också bidra till bättre hjärthälsa.
För att minska min stress valde jag att sluta arbeta. Det var ett viktigt beslut i min strävan att få bättre kontroll över hjärtsjukdomen. Alla har inte möjlighet att göra samma val, men de flesta kan hitta någon form av återhämtning som passar deras livssituation.
Jag mediterar ibland 5–15 minuter på morgonen. Det hjälper mig att varva ner, återhämta mig och skapa bättre balans i vardagen.
Jag har länge haft som mål att meditera varje morgon, men det blir inte alltid av. Ibland försöker jag i stället göra enkla andningsövningar genom näsan, vilket också kan ge lugn och återhämtning. Precis som med kost och motion är detta något jag fortfarande arbetar med att få till som en naturlig vana.
Under sommaren 2025 erbjuder Lars och Sinead yogapass på Holmön. I den lugna skärgårdsmiljön får deltagarna möjlighet att röra på sig, stärka kroppen och samtidigt varva ner.
Lars intresse för österländsk filosofi och Sineads utbildning inom hälsa präglar passen. Tillsammans leder de enkla och inspirerande övningar som passar alla, oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av yoga.
Varje pass kombinerar rörelse, andning och avslappning. Fokus ligger lika mycket på återhämtning och närvaro som på fysisk träning.

Figur 58. Passen avslutas med en teceremoni där deltagarna samlas för samtal och reflektion kring hälsa, livsstil och välmående. För många blir dessa stunder minst lika uppskattade som själva yogan. Illustration Yoga på Holmön.
Vi deltog vid två tillfällen och blev överraskade av hur mycket energi och välbefinnande vi fick med oss. Det blev en påminnelse om att enkla aktiviteter ibland kan ha stor betydelse för både kropp och själ.
God sömn hjälper kroppen att återhämta sig, minska inflammation och skydda hjärtat.
God sömn är en av de viktigaste faktorerna för hälsa och återhämtning. Under sömnen repareras kroppen, immunförsvaret stärks och nervsystemet får vila. För hjärtat är sömnen särskilt viktig eftersom den hjälper till att hålla blodtryck, blodsocker och inflammation på en hälsosam nivå.
Forskning visar att både för lite sömn och dålig sömnkvalitet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Sömnbrist kan leda till högre blodtryck, ökade nivåer av stresshormoner och sämre återhämtning.
En av de största långtidsstudierna på området visade att personer som sov omkring sju till åtta timmar per natt hade lägst risk för hjärt-kärlsjukdom. Både kortare och längre sömntider var kopplade till en högre risk.
Även störd sömn, till exempel på grund av stress eller sömnapné, har visat sig öka risken för hjärtproblem. Regelbunden sömn av god kvalitet verkar därför vara minst lika viktig som antalet timmar man sover.
God sömn handlar alltså inte bara om att känna sig pigg dagen efter. Det är en viktig del av kroppens långsiktiga skydd mot hjärt-kärlsjukdom och andra kroniska sjukdomar.
Jag prioriterar sömnen högt. Målet är att sova omkring åtta timmar per natt, även om mitt genomsnitt oftast ligger runt sju och en halv timme. För att sova bättre undviker jag koffein sent på dagen, varvar ner på kvällen och ser till att sovrummet är mörkt och svalt. För mig är sömnen en av grundpelarna i min hälsoresa.
Jag har ibland svårt att somna om när jag vaknar tidigt på morgonen. Då hjälper det att använda en sovmask, lägga mig bekvämt på rygg och fokusera på lugn näsandning. Det minskar ofta tankarna som börjar snurra och gör det lättare att somna om.
| [1] | ”En stråle hopp: UV-strålning skyddar mot cancer – men behåll solkrämen,” [Online]. Available: https://omni.se/en-strale-hopp-uv-stralning-skyddar-mot-cancer-men-behall-solkramen/a/Rz5QLW. |
| [2] | ”Relationship Between Autophagy and Metabolic Syndrome Characteristics in the Pathogenesis of Atherosclerosis,” [Online]. Available: https://www.frontiersin.org/journals/cell-and-developmental-biology/articles/10.3389/fcell.2021.641852/full. |
| [3] | ”The intermittent fasting trend may pose risks to your heart,” [Online]. Available: https://www.washingtonpost.com/wellness/2024/03/18/intermittent-fasting-time-restricted-eating/. |
| [4] | ”Short sleep time may be the main reason for irregular breakfast to cause overweight—a cross-sectional study,” [Online]. Available: https://www.frontiersin.org/journals/nutrition/articles/10.3389/fnut.2024.1310155/full. |
| [5] | ”Effect of insulin sensitivity, insulin secretion, and beta cell function on the remission of type 2 diabetes: A post hoc analysis of the IDEATE trial,” [Online]. Available: https://www.ovid.com/journals/domet/abstract/10.1111/dom.16180~effect-of-insulin-sensitivity-insulin-secretion-and-beta?redirectionsource=fulltextview. |
| [6] | ”BMI-adjusted adipose tissue volumes exhibit depot-specific and divergent associations with cardiometabolic diseases,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41467-022-35704-5. |
| [7] | ”Intermittent fasting and protein pacing are superior to caloric restriction for weight and visceral fat loss,” [Online]. Available: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/oby.23660?msockid=3e68dc3694fa6f252752cac895756ef7. |
| [8] | ”Regression of coronary atherosclerosis through healthy lifestyle in coronary artery disease patients–Mount Abu Open Heart Trial,” [Online]. Available: https://www.brahmakumaris.info/download/BK%20Health%20related/Mount_Abu_Open_Heart_Trial.pdf. |
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.