Noll kolhydrater – ett experiment i metabol hälsa

En resa från vetenskap till praktik där jag undersöker hur en strikt carnivorekost påverkar vikt, kroppssammansättning, blodtryck och andra markörer för metabol hälsa.

Strikt kolhydratbegränsning har i många studier visat sig vara effektiv för viktnedgång och för att sänka blodtrycket. Men vad händer om man går ett steg längre och utesluter kolhydrater helt? För att undersöka det genomförde jag ett självexperiment.

Att minska mängden kolhydrater kan ge tydliga hälsofördelar. Samtidigt talar mycket forskning för att kostfiber är positivt för tarmhälsa och ämnesomsättning hos de flesta människor. Många som väljer en strikt carnivorekost gör det ändå därför att de upplever förbättringar av exempelvis blodsocker, magbesvär, autoimmuna symtom eller allmänt välbefinnande.

Till skillnad från fett och protein finns inget känt essentiellt behov av kolhydrater i kosten. Kroppen kan själv bilda den glukos som vissa vävnader behöver genom en process som kallas glukoneogenes. Det innebär att kolhydrater inte är ett livsnödvändigt näringsämne, även om de kan ingå i en hälsosam kost.

Under åtta veckor våren 2025 valde jag därför att äta en strikt carnivorekost, helt utan kolhydrater och kostfiber, för att se hur min kropp reagerade på detta upplägg. Syftet var inte att visa att denna kost passar alla, utan att dokumentera mina egna erfarenheter och de förändringar jag kunde mäta.

Vad säger forskningen om en köttbaserad kost?

Den vetenskapliga dokumentationen för en ren carnivorediet är fortfarande begränsad. Däremot finns ett omfattande stöd för att en kost med mycket lite kolhydrater kan förbättra flera viktiga hälsomarkörer.

Från arktiska expeditioner till modern forskning

Intresset för en helt köttbaserad kost är inte nytt. Redan på 1930-talet genomfördes ett uppmärksammat experiment med polarfararna Vilhjalmur Stefansson och Karsten Anderson. Efter många år bland inuiterna åt de under ett helt år enbart animalisk föda under medicinsk övervakning på ett sjukhus i USA.

Läkarna bakom studien fann inga tecken på näringsbrist eller försämrad hälsa. De drog slutsatsen att friska människor, efter en period av anpassning, kunde leva på en kost bestående enbart av animaliska livsmedel utan uppenbara negativa hälsoeffekter under den studerade perioden.

Samtidigt betonade forskarna att kosten inte bestod av enbart magert kött. Endast omkring 20 procent av energin kom från muskelkött, medan merparten utgjordes av animaliskt fett. Det innebar att proteinintaget låg på ungefär samma nivå som i en vanlig kost, medan fettintaget var betydligt högre.

Denna historiska studie väckte mitt intresse. Under 2025 bestämde jag mig därför för att genomföra ett eget självexperiment inspirerat av Stefanssons upplägg. Min kost bestod främst av gräsbetat nötkött, lamm och kött från utegångsgrisar, utvalda för sin näringstäthet och gynnsamma fettsyrasammansättning.

Begränsad forskning om carnivore – starkare evidens för lågkolhydratkost

Den vetenskapliga forskningen om en strikt carnivorediet är fortfarande begränsad. De studier som finns består framför allt av fallrapporter, observationsstudier och enkäter. En sammanställning från Harvard visade att många personer rapporterade förbättringar av bland annat vikt, blodsocker och olika kroniska besvär, men resultaten kan inte bevisa orsak och behöver bekräftas i välgjorda kliniska studier.

För kost med mycket lågt kolhydratinnehåll är evidensen däremot betydligt starkare. Ett stort antal randomiserade interventionsstudier visar att en sådan kost kan förbättra flera viktiga markörer för metabol hälsa.

En av pionjärerna inom området är professor Jeff Volek. I en av hans studier åt deltagarna omkring 170 gram protein och 160 gram fett per dag, medan endast cirka 8 procent av energin kom från kolhydrater. Resultaten visade bland annat:

  • Insulinnivåerna minskade med cirka 35 procent.
  • Fettmassan minskade i genomsnitt med omkring 3 kg.
  • Muskelmassan ökade med ungefär 1 kg, trots oförändrad träning.
  • IGF-1 förblev oförändrat, trots ett betydligt högre proteinintag än normalt.
  • Kortisol steg tillfälligt hos kvinnor, men återgick till normala nivåer innan studiens slut.

Dessa studier gäller inte en ren carnivorediet, men de visar att en kost med mycket lite kolhydrater kan ge tydliga förbättringar av vikt, kroppssammansättning och flera metabola riskmarkörer

Figur 1. En strikt köttbaserad kost kan vara svår att variera över tid. Här långbakad skinkstek från utegångsgrisar på Arken i Ravlunda på Österlen, serverad med benbuljong kokad på renben från Jillis Ren i Funäsdalendalen.

Varför jag testade en kost med nära noll kolhydrater

Målet var att undersöka hur en strikt carnivorekost påverkar vikt, blodtryck och tarmhälsa – och om den kan förbättra flera av mina viktigaste hälsomarkörer.

Efter att ha läst den historiska studien med Vilhjalmur Stefansson och Karsten Anderson bestämde jag mig för att genomföra en modern variant på mig själv. Under åtta veckor ville jag undersöka hur min kropp reagerade på en kost med nära noll kolhydrater.

Kosten bestod främst av gräsbetat nötkött, lamm och kött från utegångsgrisar, valda för sitt höga näringsinnehåll och sin gynnsamma fettsyrasammansättning.

Bakgrunden var också personlig. Under våren 2025 hade jag rest mycket och blivit mer liberal med kosten än vanligt. Jag åt mer bröd och andra kolhydratrika livsmedel, gick upp några kilo i vikt och mitt blodtryck steg något. Jag behövde fortfarande en låg dos blodtryckssänkande läkemedel.

Min hypotes var att en period med en strikt carnivorekost snabbt skulle kunna minska vikten, förbättra blodtrycket och ge mig bättre metabol kontroll. Jag ville också undersöka om resultaten skulle bli så tydliga att behovet av blodtrycksmedicin kunde minska.

En annan viktig anledning var min tarmhälsa. Vid omfattande hälsoundersökningar under 2024 fick jag diagnosen bakteriell överväxt i tunntarmen (SIBO). SIBO kan försämra näringsupptaget och har i studier kopplats till flera sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom. Det finns också hypoteser om att SIBO kan påverka kroppens omvandling av vitamin K1 till den biologiskt aktiva formen vitamin K2, som har betydelse för kalciumomsättningen och kärlhälsan. [1] [2] [3]

Den exakta orsaken till SIBO är fortfarande okänd, och forskningen om kostbehandling är begränsad. Samtidigt finns mindre studier och kliniska erfarenheter som tyder på att en kost helt utan kolhydrater och kostfiber kan minska symtomen hos vissa personer. En fallstudie från svenska Funmed visade att samtliga deltagare upplevde förbättringar och att de som följde kosten strikt under fyra veckor blev symtomfria. Resultaten behöver dock bekräftas i större kontrollerade studier. [4]

För att kunna utvärdera experimentet så objektivt som möjligt genomgick jag före start en avancerad kroppssammansättningsmätning hos Funmed och tog ett omfattande blodprov via Werlabs. Dessa mätningar gav mig en tydlig utgångspunkt och gjorde det möjligt att jämföra förändringarna efter åtta veckor med nära noll kolhydrater

Christers nollkolhydratkost

Så såg min kost ut under experimentet

Under de åtta veckorna följde jag en ovanligt strikt carnivorekost. Målet var att komma så nära noll kolhydrater som möjligt. Därför uteslöt jag alla livsmedel som innehåller kolhydrater, även i mycket små mängder.

Till skillnad från många carnivorevarianter åt jag varken ägg, ost eller andra mejeriprodukter. Jag undvek också leverpastej, örtkryddor och andra livsmedel som kan innehålla små mängder kolhydrater eller kostfiber.

Kosten bestod nästan enbart av kött och animaliskt fett från djur som huvudsakligen betat gräs och örter. Jag åt gräsbetat nötkött från Resta gård, lamm från Martins Mat, renkött från Jillis Ren, utegriskött från Arken i Ravlunda, ekologisk frigående kyckling, en mindre mängd fisk samt benbuljong, främst kokad på renben. Jag valde dessa råvaror därför att de kommer från djur som fått beta naturligt och ger kött med hög näringstäthet och en gynnsam fettsyrasammansättning.

Som kryddor använde jag endast salt och svartpeppar. Jag stekte maten i animaliskt fett eller smör och använde ibland ren olivolja av praktiska skäl. Till måltiderna drack jag vatten eller te utan mjölk.

Sammanfattningsvis bestod kosten av kött, animaliskt fett, benbuljong, salt, svartpeppar, vatten och te – utan socker, stärkelse, grönsaker, frukt, spannmål, baljväxter, kostfiber eller mejeriprodukter.

Christers utmaningar

Enklare hemma än ute i vardagen

Övergången från min vanliga medelhavsinspirerade lågkolhydratkost till en kost med nära noll kolhydrater gick betydligt lättare än jag hade väntat mig. Jag fick varken huvudvärk, trötthet eller stark hunger – besvär som många upplever när de börjar med ketogen kost. Tvärtom blev jag snabbt mycket mätt och kunde ibland gå nästan ett dygn mellan måltiderna utan att känna hunger.

Den enda tydliga kroppsliga förändringen var att magen efter några dagar tömdes ordentligt. Om detta berodde på den stora kostomläggningen eller andra faktorer vet jag inte.

Hemma var kosten enkel att följa eftersom jag själv kunde välja råvaror och tillagning. Den verkliga utmaningen kom när jag åt ute. På restauranger gick det oftast att beställa en bit rent kött med smör i stället för vanliga tillbehör, men det krävde ofta extra förklaringar.

På kaféer och enklare lunchställen blev det betydligt svårare. Flera livsmedel som såg ut att vara rena köttprodukter innehöll oväntade mängder kolhydrater:

  • Köttbullar gav en tydlig blodsockerhöjning, vilket sannolikt berodde på socker, potatismjöl eller andra utfyllnadsingredienser.
  • Lammbiffar innehöll mycket lök, vilket också gav en mätbar höjning av blodsockret.
  • Korv visade sig ibland innehålla stora mängder potatismjöl, trots att den marknadsfördes som en kvalitetsprodukt.

Den viktigaste lärdomen var att en kost med nära noll kolhydrater är betydligt svårare att följa i praktiken än i teorin. Många livsmedel som ser ut att bestå av enbart kött innehåller dolda kolhydrater som kan påverka både blodsocker och ketos. För den som vill hålla en mycket strikt kost krävs därför att man läser innehållsförteckningar noggrant eller lagar maten själv.

Christers resultat

Snabb viktnedgång och förbättrade hälsomarkörer

Redan efter några dagar märkte jag tydliga förändringar. Vikten sjönk snabbt, sannolikt främst på grund av att kroppen förlorade vätska. För att få en mer rättvis bild av utvecklingen gjorde jag därför en ny invägning efter tre dagar.

Samtidigt sjönk mitt blodtryck mer än väntat. Vid styrketräning av större muskelgrupper blev blodtrycket ibland så lågt att jag kände mig yr. Från att normalt ligga omkring 120–130/80 mmHg sjönk det periodvis till under 110/70.

Efter fyra veckor hade vikten minskat från 82,6 till 79,7 kg, en minskning med nästan 3 kg. Det mest överraskande var förändringen i kroppssammansättningen. Fettmassan minskade med 22 procent, från 14,4 till 11,2 kg, medan muskelmassan var oförändrad. För mig innebar det att nästan hela viktnedgången kom från fett och inte från muskler.

EgenskapFöreEfterEnhetÄndring
Vikt82,679,7kg-6 %
Muskelmassa13,413,4kg0 %
Kroppsfett14,411,2kg-22 %
Triglycerider1,20,98mmol/L-18 %
HDL1,21,5mmol/L+25%
Hs-CRP2,00,90mg/L-55%

Figur 2. Kroppssammansättning och utvalda blodmarkörer före och efter fyra veckor med strikt carnivorekost. Kroppssammansättningen mättes med InBody hos Funmed och blodproverna analyserades av Werlabs.

Jag tror att flera faktorer bidrog till resultatet. Den mycket låga kolhydratnivån gav sannolikt lägre insulinpåslag och minskad fettinlagring. Samtidigt blev jag betydligt mättare av den protein- och fettrika maten. Sötsuget försvann nästan helt och jag kunde gå många timmar mellan måltiderna utan att bli hungrig. Det gjorde att jag åt mindre, utan att försöka begränsa kalorierna.

Jag följde också mitt blodsocker kontinuerligt med en CGM-mätare. De flesta måltider gav knappt någon blodsockerhöjning alls. Ett tydligt undantag var när jag åt processade köttbullar på ett kafé. Blodsockret steg då till omkring 8 mmol/L, vilket visade att produkten sannolikt innehöll socker, potatismjöl eller andra kolhydratrika tillsatser.

Under två veckor mätte jag dessutom både blodsocker och ketoner dygnet runt. Mätningarna visade ett tydligt gryningsfenomen, där blodsockret steg på morgonen samtidigt som ketonnivåerna sjönk. Under natten ökade däremot ketonproduktionen när insulinet var lågt och kroppen främst använde fett som bränsle.

Det som överraskade mig mest var att ketonnivåerna ofta steg igen redan några timmar efter lunch. Trots ett högt proteinintag verkade kroppen snabbt återgå till fettförbränning, vilket kan tyda på en god metabol flexibilitet och en fortsatt hög förmåga att använda fett som energikälla.

Christers slutsats

Ett effektivt verktyg – men ingen kost för resten av livet

Veckorna med nära noll kolhydrater fungerade bättre än jag hade väntat mig. Jag gick ner i vikt, blodtrycket sjönk och flera viktiga blodmarkörer förbättrades. Under de åtta veckorna upplevde jag heller inga tydliga negativa effekter.

Samtidigt blev det tydligt att en kost som nästan enbart består av kött och fett är svår att följa under en längre tid. Jag saknade variationen i maten och den flexibilitet som behövs i vardagen, på resor och i sociala sammanhang. För mig är det viktigt att kunna njuta av en god måltid tillsammans med andra utan att känna mig alltför begränsad.

Det viktigaste jag tar med mig är därför inte att jag vill fortsätta äta på det här sättet, utan att jag vet att det fungerar när jag behöver det. Jag har fått ytterligare ett verktyg i min metabola verktygslåda för att snabbt minska vikt, sänka blodtrycket och förbättra min metabola hälsa – utan att uppleva hunger eller energibrist.

För egen del passar en välformulerad lågkolhydratkost eller en medelhavsinspirerad lågkolhydratkost bättre som långsiktig livsstil. Men om jag någon gång behöver återställa vikten eller förbättra mina metabola värden vet jag att en period med en mycket strikt kost kan vara ett effektivt alternativ.

Mitt experiment visar hur min kropp reagerade på en kost med nära noll kolhydrater. Hur andra påverkas kan variera beroende på hälsa, livsstil och individuella förutsättningar. Därför behöver varje kostupplägg anpassas till den enskilda personen.

Betande djur håller landskapet levande

När lantbrukare blir färre växer markerna igen.

I stora delar av norra Sverige finns gräs- och betesmarker som inte längre används. När antalet lantbrukare och betande djur minskar växer markerna snabbt igen med sly och skog. Det förändrar landskapet och gör att många växter, insekter och fåglar förlorar sina livsmiljöer.

Figur 3. Emma och Johan flyttade från Småland till Östansjö i Nordingrå, där de driver ett småskaligt jordbruk med Herefordkor. I stället för att leta efter betesmark blir de ofta kontaktade av markägare som vill ha hjälp att hålla igenväxande marker öppna.

Under en resa genom Norrland besöker vi Östansjö i Nordingrå i Västernorrland, där Emma och Johan visar att utvecklingen går att vända.

Figur 4. Östansjö är en plats med djupa rötter för min familj. Här växte min farfars morfar upp och här har generationer före honom levt och brukat jorden. I dag för Emma och Johan traditionen vidare genom ett småskaligt jordbruk där Herefordkor håller landskapet levande.

Emma, som kommer från gården, har tagit över familjejordbruket tillsammans med Johan. Med sina Herefordkor betar de naturbetesmarker, gamla hagar och igenväxande åkrar. Djuren håller landskapet öppet samtidigt som de skapar goda förutsättningar för blommande växter, pollinatörer och många andra arter.

– Här är det precis tvärtom mot vad vi var vana vid, berättar Johan. Tidigare fick vi kämpa för att hitta betesmark. Nu är det markägare som ringer och vill att våra kor ska beta deras marker.

Emma och Johans arbete visar hur betande djur kan skapa flera värden samtidigt. Gräset omvandlas till näringsrik mat, markerna hålls öppna och den biologiska mångfalden gynnas. Samtidigt bevaras ett kulturlandskap som formats av bete under hundratals år.

Sverige har goda naturliga förutsättningar för denna typ av produktion, särskilt i skogs- och mellanbygder där marken lämpar sig bättre för vall och bete än för spannmålsodling. Där kan betande djur bidra till både lokal livsmedelsproduktion, levande landsbygder och ett rikare odlingslandskap.

Referenser

[1]”Risk factors for small intestinal bacterial overgrowth in patients with acute ischaemic stroke”.
[2]”Small Intestinal Bacterial Overgrowth (SIBO) and Twelve Groups of Related Diseases—Current State of Knowledge”.
[3]”Subclinical atherosclerosis is linked to small intestinal bacterial overgrowth via vitamin K2-dependent mechanisms”.
[4]”A Zero Carbohydrate, Carnivore Diet can Normalize Hydrogen Positive Small Intestinal Bacterial Overgrowth Lactulose Breath Tests: A Case Report”.

Dela gärna inlägget

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa