Köttparadoxen del 5: Från kris till möjlighet i jordbruket

Politik, lokala initiativ och naturbaserade lösningar kan stärka Sveriges livsmedelsproduktion


Ett lantbruk i förändring

Tidigare brukade marker växer igen.

Utvecklingen speglar en nationell trend där antalet lantbrukare minskar och värdefull jordbruksmark går förlorad.

Svensk livsmedelsproduktion behöver stärkas, enligt flera debattörer. Regeringens utredare Elisabeth Nilsson varnar för att allt fler jordbruk försvinner.

Enligt Nilsson har antalet mjölkgårdar i Norrbotten minskat från omkring 600 till knappt 60 under de senaste decennierna – en minskning på cirka 90 procent.

Frågan lyfts fram även politiskt. Restaurering av igenväxta jordbruksmarker pekas i vårbudgeten 2024 ut som en viktig åtgärd för att stärka både naturvärden och livsmedelsproduktion. [1]

Att ta tidigare jordbruksmark i bruk igen kan därför bidra till både ökad självförsörjning och flera miljömål.


Figur 1. Stora delar av norra Sveriges tidigare betesmarker riskerar att växa igen när djurhållningen minskar. I Kantsjö nära Trehörningsjö i Västernorrland syns en hage som inte har betats på omkring 50 år och som gradvis tagits över av hallon, älgört och buskar. Nu ska marken åter tas i bruk för bete, vilket kan bidra till att öppna landskapet, gynna den biologiska mångfalden och skapa förutsättningar för lokal livsmedelsproduktion. Foto: Beren van Duijn


Hållbar matproduktion – en global fråga

FN:s livsmedelsorganisation FAO betonar att mer hållbara matsystem är viktiga för framtidens livsmedelsförsörjning.

Institute for Agriculture and Trade Policy (IATP) visar i en analys att en växande världsbefolkning kan försörjas med mat, men att det kräver förändringar i både produktion och konsumtion. Bland förslagen finns ökad självförsörjning, kortare transporter, minskat matsvinn, förändrade matvanor och mer hållbara jordbruksmetoder.

IATP:s rapport lyfter också fram bättre användning av gräsmarker och naturliga fodertillgångar, mindre beroende av spannmålsfoder, minskad användning av konstgödsel samt jordbruk som i större utsträckning bygger på naturens egna kretslopp. [2] [3]


Figur 2. Före-bild från en plats nära bäcken där älgörten tidigare stod manshög och dominerade marken. Med hjälp av bete omvandlas området gradvis till en öppen gräsmark. Djuren producerar näringsrik mat samtidigt som de bidrar till ett öppnare landskap och ökad biologisk mångfald. Foto: Beren van Duijn


Vägen mot ett mer lönsamt, hållbart och självförsörjande jordbruk

Att ställa om jordbruket är inte enkelt. Många lantbrukare har små marginaler och höga kostnader, vilket gör det svårt att investera i nya arbetssätt. Därför kan det behövas politiska beslut och ekonomiskt stöd för att underlätta omställningen.

En minskad användning av konstgödsel och andra insatsmedel kan påverka vissa företag, men också minska beroendet av import. Det kan göra svenskt jordbruk mer robust och stärka både självförsörjningen och livsmedelssäkerheten.


Figur 3. Efter-bild från samma plats vid bäcken. På kort tid har betesdjuren förändrat området från en tät vegetation av älgört till en öppnare och mer varierad gräsmark. Foto: Beren van Duijn


Nya initiativ inom EU

Inom EU ökar intresset för att belöna insatser som stärker natur och miljö. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit en marknad för naturvärden, inspirerad av utsläppshandeln.

Tanken är att det ska bli mer lönsamt att skydda och återställa natur. Ett sådant system skulle kunna ge lantbrukare nya intäkter för arbete som stärker biologisk mångfald, markhälsa och andra naturvärden. [4]


Klimatpolitik och kolinlagring

Sverige satsar 36 miljarder kronor från 2026 och under 20 år på att minska mängden koldioxid i atmosfären, främst genom bio-CCS där koldioxid fångas in och lagras efter energiproduktion från biomassa.

Kritiker menar att stödet borde vara mer teknikneutralt och att även naturbaserade lösningar, som kolinlagring i jordbruksmark, kan konkurrera.

36 milliarder skulle samtidigt kunna ställa om jordbruket, förbättra jordhälsan, öka den biologiska mångfalden och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Organisationen Svensk Kolinlagring har därför föreslagit att även naturbaserade lösningar ska omfattas av stödsystemet.


Figur 5. På gården i Kantsjö har årets första kalvar fötts. Alla är tjurkalvar och följer nu sina mödrar ute på betet. Där får de en naturlig uppväxt med gräs under klövarna, fri rörelse och närhet till flocken.


Brist på lantbrukare – men också nya möjligheter

Bristen på lantbrukare är en av de största utmaningarna för svenskt jordbruk. Detta märks särskilt i norra Sverige där stora arealer gräs- och betesmarker skulle kunna användas för livsmedelsproduktion, men i stället riskerar att växa igen.

Samtidigt finns de som ser möjligheterna. Våra vänner Beren och Stefanie van Duijn flyttade från Nederländerna till Kantsjö utanför Trehörningsjö i Västernorrland för att starta jordbruk och skapa ett nytt liv på landsbygden.

Genom sitt arbete bidrar de inte bara till lokal matproduktion utan också till att hålla marker öppna och stärka bygdens utveckling. Deras erfarenheter visar att marken, gräset och möjligheterna finns. Det som ofta saknas är människor med kunskap, drivkraft och vilja att ta vara på dem.

Framtidens livsmedelsproduktion handlar i många delar av Sverige inte bara om mark och resurser, utan också om att fler väljer att satsa på livet som lantbrukare.


Figur 91. Max och Sarah visar hur en ny generation lantbrukare med kunskap, entreprenörskap och framtidstro kan bidra till ökad svensk livsmedelsproduktion, fler arbetstillfällen på landsbygden och ett öppet, levande kulturlandskap. Genom att ta hand om mark, djur och naturresurser bygger de förutsättningar för ett långsiktigt hållbart jordbruk. Här en av årets kalvar på gården. Foto: Max Jamieson


En ny generation lantbrukare

Våra vänner Max och Sarah Jamieson som bor i St. Olof på Österlen bygger upp sin verksamhet på Grönfaldsgården steg för steg. Inkomsterna från gården räcker inte på egen hand, en erfarenhet de delar med många lantbrukare. Vid sidan av lantbruket arbetar Max som energirådgivare och konsult, och Sarah inom sjukvården.

Gården är relativt liten, men växer successivt. Här finns flera olika djurslag som bidrar till en varierad och levande verksamhet. Till familjens stora glädje växer även den unga familjen.

För att kunna utveckla gården arrenderar Max och Sarah mark från närliggande gårdar. Många markägare vill att deras marker ska fortsätta brukas och hållas öppna, men har inte längre möjlighet att sköta dem själva. Genom sådana samarbeten kan Grönfaldsgården växa samtidigt som fler betes- och jordbruksmarker betas traditionellt.

Deras resa visar hur en ny generation lantbrukare, med kunskap, entreprenörskap och långsiktighet, kan bidra till både ökad livsmedelsproduktion, levande landsbygder och ett öppet kulturlandskap.


Lokala initiativ visar vägen

Det finns flera lokala exempel på hur hållbar livsmedelsproduktion kan stärkas.

Flera kommuner har använt betesdjur för att hålla landskapet öppet samtidigt som djuren bidrar till lokal matproduktion för skola, vård och omsorg.

Ibland har sådana satsningar försvårats av regler och administration. Därför väljer många kommuner att samarbeta med lokala lantbrukare i stället.

Kristina Forsberg på Slaktarn’s gård i Grangärde är ett exempel på detta. Genom samarbete med kommunen har hon fått tillgång till betesmarker och kunnat utveckla sin verksamhet.


Betesföreningar – en möjlig lösning

Ett sätt att hålla marker öppna är att bilda betesföreningar. Genom att samarbeta kring djurhållning kan flera markägare tillsammans använda betesmarker som annars riskerar att växa igen.

Storholmens Naturbete Ekonomisk Förening i Sikeå Hamn utanför Robertsfors är ett exempel.

Med rätt stöd kan fler sådana initiativ bidra till både ett öppnare landskap och ökad lokal livsmedelsproduktion.


Teknik som kan förändra jordbruket

Nya lösningar för mer effektivt bete och bättre jordhälsa

Teknik kan spela en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart jordbruk. Ofta är de mest effektiva lösningarna enkla, praktiska och lätta att använda.


Flyttbara elstängsel – en enkel men kraftfull lösning

Ett av de viktigaste hjälpmedlen i modern djurhållning är flyttbara elstängsel. De gör det enkelt att flytta djur mellan olika betesytor, något som förr sköttes av vallpojkar och vallflickor.

När betesmarken delas upp i mindre fållor och djuren flyttas regelbundet får gräset tid att återhämta sig. Metoden kallas rotationsbete.

Rotationsbete kan ge bättre grästillväxt, naturlig gödsling, ökad biologisk mångfald och mer kol i marken. Djuren får tillgång till färskt bete, vilket ofta gynnar både hälsa och välbefinnande. När systemet fungerar väl kan det också förbättra gårdens lönsamhet.


Figur 7. För att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap och samtidigt stärka lantbrukets lönsamhet behövs nya lösningar för betesdrift. Virtuell stängselteknik som ett sätt att styra bete och naturvård på naturbetesmarker med hjälp av nötkreatur och får har testats i ett projekt. Foto: Frida Pettersson, RISE


Virtuella stängsel – nästa steg i betesteknik

Nu finns virtuella stängsel som gör det möjligt att styra betande djur utan fysiska stängsel. Djuren bär ett elektroniskt halsband kopplat till en digital karta över betesområdet.

När ett djur närmar sig gränsen får det först en ljudsignal. De flesta djur lär sig snabbt att vända tillbaka. Om de fortsätter kan systemet ge en mycket mild elektrisk impuls.

Tekniken gör det enkelt att flytta betesgränser digitalt och använda mer svåråtkomliga marker som skogsbete och marginalmarker som annars inte betas. [5]


Solenergi och jordbruk på samma mark

Två skördar från samma mark – när energi och livsmedelsproduktion samverkar

Att kombinera jordbruk och solenergi, så kallad agrivoltaik, är en annan möjlighet. Vertikala, dubbelsidiga solpaneler kan producera el samtidigt som marken fortsatt används för odling eller bete.

Panelerna skuggar marken lite och ger mycket el på morgon och kväll, när elpriserna ofta är som högst.


Figur 8. Teknik som gör det möjligt att kombinera produktion av solenergi med fortsatt användning av jordbruksmarken för odling av vall och djurhållning med rotationsbete. Foto: Next2Sun


Fungerar även vintertid

Eftersom panelerna står lodrätt täcks de sällan av snö. Snön kan dessutom reflektera ljus och bidra till elproduktionen under vintern.

Tekniken används redan i Sverige. I solparken Solvallen kombineras elproduktion med vallodling och bete. Marken kan alltså användas både för jordbruk och förnybar energi samtidigt. [6]


Figur 9. På en åker utanför Fellingsbro har Linde Energi byggt Solvallen i Vässlingby, Sveriges första storskaliga solpark av sitt slag. Namnet ”Solvallen” anspelar på den agrivoltaiska teknik som används i parken, där vertikala, dubbelsidiga solpaneler installeras. Foto: Linde Energi


Christers slutsats

Ett jordbruk som både är lönsamt för lantbrukaren och stärker Sveriges självförsörjning har brett stöd. Många vill också bevara och återställa det öppna odlingslandskap som präglade Sverige för hundra år sedan.

Rotationsbete, virtuella stängsel och agrivoltaik är lösningar som visar hur ny teknik kan bidra till ett mer lönsamt och hållbart jordbruk.

Lantbruket kan både stärka livsmedelsproduktionen och skapa nya intäkter genom att använda markens resurser smartare.


Förlovningsmiddag med smak av svenska råvaror

Vi bokade bord på Bar Agrikultur på Skånegatan på Södermalm för att fira vår förlovningsdag. Restaurangens syn på mat, råvaror och mathantverk stämmer väl överens med vår egen.


Figur 10. Förrätten med saltgurka, smetana och honung är en av restaurangens signaturrätter. Kombinationen av sälta, syra, sötma och krämighet är oväntad men välbalanserad. Med några få enkla råvaror visar köket hur traditionella nordiska smaker kan förvandlas till något både elegant och minnesvärt. En rätt som på ett fint sätt speglar restaurangens filosofi – att låta råvarornas kvalitet och naturliga smaker stå i centrum.


Säsongens svenska råvaror står i centrum. Menyn bygger på det som lokala producenter kan erbjuda för stunden och maten tillagas i ett öppet kök där hantverk, smak och råvarukvalitet får ta plats. Atmosfären är varm och social och upplevelsen handlar om mycket mer än vad som serveras på tallriken.

Vi väljer råbiff på kött från mjölkko, serverad med grönpeppar och libbsticka som ger rätten både kryddighet och örtiga toner. Till detta guiddillas, en grönsak som påminner om broccoli med mild smak och krispig konsistens. En rätt som lyfter fram hur enkla råvaror av hög kvalitet kan skapa stora smakupplevelser.


Figur 11. Efterrätten kombinerar glasrabarberns friska syra med de milda mandeltonerna från hägg. Tillsammans med krispig maräng och krämig glass skapas en välbalanserad avslutning på måltiden, där säsongens nordiska smaker står i centrum. En dessert som är både elegant, lätt och smakrik.


Namnet Agrikultur är inspirerat av jordbrukets grundläggande roll i samhället – att genom odling och djurhållning skapa mat och förutsättningar för liv. Restaurangen samarbetar med utvalda svenska gårdar, uppfödare och mejerier och lägger stor vikt vid färska, hållbart producerade råvaror.

Måltiden är en hyllning både till det svenska lantbruket och till det hantverk som förvandlar bra råvaror till minnesvärda matupplevelser.


Glasrabarber med hägg, maräng och vaniljglass

4 portioner

Ingredienser

Glasrabarber

  • 4–6 späda rabarberstjälkar
  • 2 dl vatten
  • 1 dl strösocker
  • 1 tsk citronjuice

Häggkräm

  • 2 msk häggmjöl (malda torkade häggbär)
  • 2 dl vispgrädde
  • 1 msk honung
  • 1 äggula

Maräng

  • 2 äggvitor
  • 1 dl strösocker

Servering

  • Vaniljglass eller gräddglass av hög kvalitet
  • Några färska ätbara blommor eller späda örter (valfritt)

Gör så här

1. Glasrabarber

  1. Skala rabarbern försiktigt om den är grov.
  2. Koka upp vatten, socker och citronjuice.
  3. Lägg ner rabarbern och sjud mycket försiktigt 2–4 minuter tills den är mjuk men fortfarande håller formen.
  4. Låt svalna i lagen. Rabarbern blir då lätt genomskinlig och “glasig”.

2. Häggkräm

  1. Värm grädden försiktigt tillsammans med häggmjöl och honung.
  2. Låt dra 15 minuter.
  3. Vispa samman äggulan och tillsätt lite av den varma grädden.
  4. Häll tillbaka i kastrullen och värm försiktigt under omrörning tills krämen tjocknar lätt.
  5. Sila och kyl.

Om du inte får tag på häggmjöl kan du ersätta med finmalda mandlar och några droppar bittermandelarom.

3. Maräng

  1. Vispa äggvitorna till fast skum.
  2. Tillsätt sockret lite i taget och vispa till en blank maräng.
  3. Klicka ut små maränger på bakplåtspapper.
  4. Grädda vid 90–100 °C i cirka 1,5 timme.
  5. Låt svalna helt.

Montering

  1. Lägg glasrabarbern på tallriken.
  2. Spritsa eller skeda ut häggkrämen runt om.
  3. Placera en kula vaniljglass bredvid.
  4. Bryt marängen i bitar och fördela över desserten.
  5. Garnera eventuellt med några blomblad eller späda örter.

Serveringstips

För en ännu mer nordisk känsla kan du toppa med lite rostad havre, några färska smultron eller ett lätt pudrat lager häggmjöl. Kombinationen av rabarberns syra, häggens mandelliknande arom, den krispiga marängen och den krämiga glassen ger en dessert som ligger mycket nära den typ av smaker som ofta serveras på Bar Agrikultur.


Referenser

[1]Regereringskansliet, ”Nya bestämmelser om statligt stöd till åtgärder för biologisk mångfald i odlingslandskapet,” [Online]. Available: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/nya-bestammelser-om-statligt-stod-till-atgarder-for-biologisk-mangfald-i-odlingslandskapet/.
[2]”https://tradgardenjorden.blogspot.com/2024/10/mat-i-forandrat-klimat.html?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR3JA3n2Gd0OWOdd93WmFI4x_3lVHNA3ZYnzQaxinBJPqkarxtDpRqevjBw_aem_VQo0RhxvY8oVaSME3sY0sA&m=1,” [Online].
[3]”https://www.iatp.org/event/climate-change-risks-and-cereals”.
[4]”https://miljo-utveckling.se/klimat-svensk-kolkredit-hyllar-eu-besked-om-naturkrediter-antligen/,” [Online].
[5]”https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/expertiser/virtuella-stangsel#:~:text=Halsband%20f%C3%B6r%20n%C3%B6tkreatur%20i%20ett%20virtuellt,” [Online].
[6]”https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/pa-akern-ska-det-produceras-bade-elektricitet-och-vall,” [Online].

Dela gärna inlägget

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa