Köttparadoxen: Fokuserar vi på fel risk?

Rädsla för fett kan ha skymt de verkliga orsakerna till hjärtsjukdom och Alzheimers.

Trots årtionden av kolesterolsänkning är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den främsta dödsorsaken bland män.

Hos kvinnor har bilden förändrats: idag dominerar cancer, medan demenssjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom, snabbt seglat upp som en av de största orsakerna till död. [1] [2]

Våra kostråd har under lång tid påverkats inte bara av forskning utan också av industriella intressen. Att minska fett och sänka kolesterol har varit i fokus. Idag börjar fler forskare ifrågasätta om detta verkligen är rätt väg till god hälsa. [3] [4] [5]

Många studier har försökt visa att fettsnål, industriellt framställd mat, är bättre än naturlig mat. Målet har varit att sänka kolesterolet. Resultaten är otydliga – personer som följt råden har fått sämre hälsa. [6] [7]

Forskning visar även att traditionella kostmönster, som medelhavskost, kan förbättra hjärthälsan – oberoende av kolesterol. Det väcker en viktig fråga: Är kolesterol verkligen det viktigaste måttet? [8] [9] [10]

Liknande resultat syns för andra kostmönster baserade på naturliga råvaror; som lågkolhydratkost och ketogen kost. I vissa fall kan de förbättra eller till och med vända metabola sjukdomar, inklusive hjärtsjukdom. Ny forskning visar också att ketogen kost för metabolt friska inte ökar åderförkalkning, trots att kolesterolet ibland stiger. [11]

Det leder till det vi kan kalla köttparadoxen – rött kött innebär inte en risk, utan kan leda till längre liv.

Vi tittar på trenden mot allt mindre riktig mat och kött – och vilka oväntade konsekvenser det kan få.

Är kostråden på väg mot ”mindre kött” – eller tillbaka till ”riktig mat”?

USA:s kostråd 2025–2030: från ”fettsnålt” till “riktig mat”

Kostråden i USA för 2020–2025 handlade främst om att minska mättat fett, salt och socker. Fettsnåla mejeriprodukter och en varierad, växtbaserad kost rekommenderades. Det var mindre fokus på hur mycket maten var processad.

Kostråden från 1980-talet till januari 2026 har gått hand i hand med en kraftig ökning av ultraprocessad mat – från cirka 5 procent till nästan 60 procent av kosten.

Nära 135 miljoner amerikaner beräknas ha diabetes eller förstadier till diabetes. Drygt 40 procent av de vuxna och vart femte barn (20 procent) är feta. [12]

Den kraftigt försämrade folkhälsan i USA har nu lett till en tydlig motreaktion.

Kostråden för 2025–2030, som antogs i januari 2026, har fokus på mer “riktig mat” och att undvika ultraprocessad mat. De betonar ett högre proteinintag, även från animaliska källor, och öppnar för fullfeta mejeriprodukter och naturliga fetter. Råden är förenklade, mer övergripande och mindre detaljerade än tidigare.

Se även USA:s enkla budskap – Ät riktig mat! – Kolesterolparadoxen

Figur 1. Ramslöken planterades förra året men har redan etablerat sig så bra att den nu ger en fin första skörd. Plantan kommer ursprungligen från Österlen, men trivs utmärkt även i vårt bevattnade trädgårdsland. De späda, gröna bladen har en mild och aromatisk smak av vitlök och fungerar som en uppskattad krydda i vårens rätter – allt från sallader och omeletter till soppor och örtsåser. Ramslöken är dessutom ett av de tidigaste tecknen på odlingssäsongen och ger både smak och näring just när man längtar som mest efter färska gröna inslag i köket.

När experter inte är oberoende – intressekonflikter i kostråden

Tidigare amerikanska kostråd har fått hård kritik för att den expertkommitté som lett arbetet haft nära band till livsmedelsindustrin.

2015–2020 togs begränsningar av fett bort och råden om socker skärptes. Det ansågs rimligt eftersom typ 2-diabetes är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, vilken är den vanligaste dödsorsaken.

När kostråden för 2020–2025 kom, återinfördes delar av de tidigare rekommendationerna. Varför?

En nyligen publicerad analys visar att 19 av 20 experter i den rådgivande kommittén hade ekonomiska kopplingar till stora livsmedelsföretag. [13]

Flera av dessa företag hade dessutom använt marknadsföringsmetoder och personal från tobaksindustrin. [14] [15]

Nordiska kostråd – mot ”mindre kött”

I Norden, där de nya svenska kostråden kom våren 2025, är råden om socker, salt och mättat fett i stort sett oförändrade. De har länge liknat de amerikanska kostråden.

Nytt denna gång är att man vägt in matens klimatpåverkan. Råden betonar mer växtbaserad mat och mindre kött. Metan från industriell köttproduktion har vägts in. Utsläppen av ännu mer klimatskadlig lustgas från industriell växtodling tycks inte fått påverka.

👉 Rekommendationen är numera max 350 gram rött kött per vecka (tillagad vikt) vilket motsvarar en normal portion köttbullar två gånger i veckan.

De svenska kostråden är viktiga i praktiken eftersom de påverkar omkring tre miljoner måltider varje dag främst inom vård, skola och omsorg.

Därför finns det skäl att fråga hur bra råden fungerar i dag – särskilt när ultraprocessad mat blir allt vanligare.

👉 Vad ska egentligen ersätta köttet i de nya råden? Hur många kommer att äta mer baljväxter – och finns det en risk för att det i stället blir mer ultraprocessad mat?

Kan kostråden öka risken för kognitiv svikt?

Svenska kostråd riskerar att styra oss bort från naturlig mat och mot mer ultraprocessade livsmedel. Det saknas starka bevis för att denna utveckling är ofarlig. Vilka följder kan det få?

Många kostråd bygger på observationsstudier från Harvard, ofta baserat på stora grupper amerikansk sjukvårdspersonal. I den gruppen har man sett att växtbaserade kostmönster, med lite processad mat, är kopplade till lägre risk för kognitiv svikt och demens. [16]

Nya resultat från breda globala studier pekar intressant nog åt ett annat håll. En studie från april 2026 visar att vegetarianer – särskilt veganer – har en högre risk för kognitiv nedsättning jämfört med allätare. [17]

Risken var 28 procent högre för lakto-ovo-vegetarianer och 33 procent högre för veganer. Man såg också ett tydligt mönster: ju striktare kost, desto högre risk. Sambandet var särskilt tydligt på landsbygden.

Resultaten bekräftades även i europeiska studier och visade liknande trender i USA.

Figur 2. En trädgårdsdamm är mycket mer än en vacker detalj i trädgården. Det stilla vattnet blir snabbt en naturlig samlingsplats för liv – från surrande insekter till törstiga fåglar och groddjur. När fler pollinerare som bin och fjärilar lockas till platsen förbättras förutsättningarna för rikligare skördar. Samtidigt bidrar ett ökat djurliv till en naturlig balans där skadeinsekter hålls i schack. På så sätt blir dammen inte bara en källa till ro och skönhet, utan också en viktig del av ett levande och hållbart odlingssystem.

🧠 Kött, ApoE4 och Alzheimers – dags att ompröva gamla sanningar?

Svenska kostråd är samma för alla, men det finns lite forskning som stödjer att en och samma kost passar bäst för alla grupper. Mycket tyder på att barn, ungdomar, äldre och personer med metabola sjukdomar kan behöva andra råd. De nya amerikanska kostråden tar större hänsyn till detta.

Kommer vi i framtiden också att anpassa kostråd efter genetiska skillnader?

I en ny studie från Karolinska Institutet, mars 2026, visas ett intressant samband mellan kött och risken för Alzheimers sjukdom. Personer med genvarianten ApoE4 har normalt en högre risk att drabbas av Alzheimers, men i studien har de som åt mest kött en risk som låg nära det normala. De verkade också leva längre. [18] [19]

Resultatet går emot den etablerade bilden av att rött kött alltid är ohälsosamt.

Många av dagens kostråd bygger på samma typ av observationsstudier. Rådet att äta mindre än 350 gram rött kött per vecka baseras främst på sådana enkla samband från observationsstudier, till exempel mellan dagligt köttätande och en måttligt ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. [20]

Både kritik mot, och stöd för köttkonsumtion bygger till stor del på samma typ av forskning. Det gör det extra viktigt att tolka kostråden att minska kött samlat och kritiskt.

🧬 Möjliga mekanismer

1. Evolutionär anpassning
ApoE4 är en gammal genvariant som utvecklades när människor åt mer animalisk mat och mindre snabba kolhydrater. Den kan ha varit en fördel i en miljö med hög fysisk aktivitet och naturlig mat.

2. Skillnad mellan då och nu
I dagens miljö kan ApoE4 bli mer problematisk – särskilt tillsammans med ultraprocessad mat, mycket socker och raffinerade växtoljor. Detta kan bidra till inflammation, insulinresistens och ökad risk för hjärt- och hjärnsjukdomar.

Forskning pekar på att det viktigaste inte är enskilda livsmedel, utan kroppens metabola miljö – som påverkas av inflammation, blodsocker och oxidativ stress.

ApoE4 verkar göra kroppen mer känslig för socker och snabba kolhydrater. Fett stannar dessutom längre i blodet, vilket kan bli ett problem om fettet lätt oxiderar, som vid raffinerade växtoljor.

Alzheimers beskrivs därför allt oftare som en metabol sjukdom – ibland kallad “typ 3-diabetes”.

3. Näringsämnen i kött
Kött innehåller viktiga näringsämnen för hjärnan, som vitamin B12 och K2, samt järn, zink och aminosyror. Dessa kan stödja nervsystemet, förbättra den metabola hälsan och sänka homocystein – en riskfaktor för både Alzheimers och hjärtsjukdom.

Forskare lyfter också andra ämnen i kött, som kreatin, taurin och karnosin, som möjliga bidragande faktorer.

Kött är samtidigt mättande och håller tillbaka annan metabolt sämre mat.

🌱 Viktig fråga för dagens kostråd

Om resultaten bekräftas i framtida studier väcks en större fråga:

👉 Är kostråd som avråder från rött kött verkligen rätt för alla?

En kost kan fungera för vissa, men sämre för andra. Det pekar på behovet av mer individanpassade kostråd som tar hänsyn till genetiska skillnader.

Forskning pekar mot att framtidens nutrition blir mer personlig och anpassad efter individen.

👩 Svenska kvinnor med rötter från Norrland

Vilka kan ha mest nytta av de nya resultaten kring kött och möjliga biologiska förklaringar?

🧬 ApoE4 – en evolutionär missmatch?
ApoE4 är en gammal genvariant som troligen var fördelaktig under större delen av människans evolution. Forskare menar att det inte är en “defekt” gen, utan en variant som fungerade bra i en annan miljö.

I dagens samhälle, med ultraprocessad mat och mer stillasittande liv, kan dess negativa effekter bli tydligare.

👩 Kvinnor och ApoE4 – högre risk
Kvinnor som bär på genvarianten ApoE4 kan ha högre risk än män att utveckla kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Detta framkom i en studie från 2014 av Bruze Goldman. Den exakta orsaken är ännu inte klarlagd, men forskare misstänker att hormonella skillnader, ämnesomsättning och olika biologiska skyddsmekanismer kan spela in. [21]

Forskning från mars 2026 visar att kvinnor och män kan reagera olika på behandlingar, vilket tyder på att framtida förebyggande insatser och behandlingar kan behöva anpassas efter kön. [22]

🌍 Svensk relevans
Resultaten är särskilt intressanta för Norden. I Sverige bär cirka 25 procent av befolkningen på ApoE4, vilket är ungefär dubbelt så stor andel som i Medelhavsområdet. [23]

📍 Områden med högst andel
Andelen är ännu högre i vissa nordiska regioner, som norra Sverige, delar av Sápmi och östra Finland, särskilt Karelen och Savolax. Där är APOE4 vanligare än i södra Sverige. [24]

👩 Norrländska kvinnor med ApoE4 kan behöva särskild uppmärksamhet

För kvinnor i Norrland, där genvarianten ApoE4 är vanligare, kan det därför finnas extra skäl att vara försiktig med kostrådens köttbegränsning. Om man äter väldigt lite kött, fisk och ägg kan det bli svårare att få i sig viktiga näringsämnen som vitamin B12, järn, zink, kolin och omega-3.

Kvinnor som noggrant följer råd om att minska kött kan ibland vara de som istället skulle må bra av att säkerställa ett tillräckligt intag av näringstätt rött kött.

Det kan vara särskilt viktigt för personer med ApoE4, eftersom deras ämnesomsättning och riskprofil kan skilja sig från genomsnittet.

🧠 Kost och livsstil visar lovande resultat vid Alzheimers

Resultaten stämmer med globala observationsstudier som kopplar högre intag av fett och animaliska livsmedel till lägre dödlighet. De ligger också i linje med forskning som visar att kost baserad på hela råvaror och naturliga fetter är kopplad till bättre hälsa, medan hög konsumtion av ultraprocessad mat, socker och raffinerade kolhydrater är kopplad till ökad risk. [25] [26] [27]

Dale Bredesen har lett mindre studier som visat att personligt anpassade livsstilsförändringar kan bromsa och ibland förbättra tidig minnessvikt. Ofta ingår lågkolhydratkost eller ketogen kost som en del av behandlingen. Större studier pågår men är ännu inte publicerade.[28] [29]

I boken The End of Alzheimer’s (Slutet för alzheimer) berättar han att han under många år försökte hitta ett läkemedel mot Alzheimer’s sjukdom, men utan framgång, precis som många andra forskare.

Därför utvecklade han en annan metod. Först görs en noggrann utredning för att hitta möjliga orsaker, brister och obalanser som kan bidra till sjukdomen. Därefter sätts åtgärder in utifrån personens behov.

Hos patienter som fortfarande kan genomföra tydliga livsstilsförändringar kan detta enligt Bredesen förbättra minne och funktion. Åtgärderna sätts ofta in tillsammans med en partner till den sjuke. Traditionell vård fokuserar oftare på relativt vaga kostråd och att lindra symtom, än att påverka orsakerna.

Detta är anmärkningsvärt eftersom sjukdomen i dag saknar bot. Men forskningen är fortfarande begränsad och fler studier behövs. Läkemedlen som finns har marginell effekt och kan ge allvarliga biverkningar.

🌱 Produktionsperspektiv

Studien väcker också frågor om framtidens livsmedelsproduktion. I norra Sverige och Finland finns stora områden med tidigare betesmark och goda möjligheter för köttproduktion.

Många av dessa marker håller på att växa igen.

Figur 3. En len och smakrik jordärtskocksoppa. På toppen finhackad ramslök, purjolök och gräslök för extra fräschör och grön kraft. Som avslutning några bitar kryddig ölkorv från REKO-ringen som tillför sälta och sting. En rätt som speglar både säsong, enkelhet och glädjen i att laga mat av det man själv odlat.

APOE4 ökar risken för hjärtsjukdom – det här behöver du veta

Genvarianten ApoE4 är kopplad både till Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdom. Det kan bero på:

Sämre ämnesomsättning
Personer med ApoE4 har oftare svårare att hantera blodsocker, vilket ökar risken för typ 2-diabetes och insulinresistens – faktorer som belastar hjärtat.
Blodfetter stannar längre i blodet
ApoE4 påverkar hur fett transporteras och bryts ner, vilket kan göra att särskilt LDL-partiklar cirkulerar längre.
Ökad risk för skadliga förändringar
När fett finns kvar längre i blodet ökar risken att det oxiderar. Oxiderat LDL kan bidra till inflammation och inlagringar i blodkärlen.

De som har ApoE4 har därför skäl att vara extra noggranna med livsstilen:

Undvik ultraprocessad mat, särskilt socker och snabba kolhydrater
Begränsa industriella fröoljor som lätt oxiderar
Rör dig varje dag – det förbättrar både blodsocker och fettomsättning

ApoE4 ökar känsligheten för ohälsosamma vanor, men rätt livsstil kan göra stor skillnad.

Hur bör detta påverka svenska kostråden?

Det är viktigt att skilja mellan olika sjukdomar. Alzheimers sjukdom är en allvarlig och obotlig sjukdom som kraftigt påverkar livskvaliteten. Samtidigt överlever många idag både tarmcancer och hjärtinfarkt utan större bestående skador.

Det kan därför vara extra viktigt att minska risken för Alzheimers – särskilt i delar av Sverige där ApoE4 är vanligare.

Att införa kostråd utan tydliga studier, baserat på svaga samband från amerikanska observationsstudier, kan få oväntade konsekvenser – inte minst i norra Sverige.

Ett högre intag av kött kan i så fall bidra till längre liv – och minska risken för Alzheimers. Särskilt om köttet är en del av naturlig, riktig mat.

Omvärdering av äldre kostråd

Målet för kostråden som infördes för cirka 50 år sedan var att minska hjärtsjukdom. Man rekommenderade fettsnål kost och att naturliga fetter skulle ersättas med mer kolhydrater och industriella fetter.

Idag menar forskare att stödet för dessa råd inte är så starkt som man tidigare trodde.

En möjlig förklaring är att råden ledde till att mer processad mat ersatte naturliga råvaror. Det kan ha bidragit till fler metabola sjukdomar.

🧭 Christers slutsats

ApoE4 innebär ökad risk för både Alzheimers och hjärtsjukdom.

Den nya studien från Karolinska Institutet indikerar att hög köttkonsumtion kan vara kopplad till en neutraliserad riskökning för Alzheimers för de med ApoE4-genen. Sambandet är intressant, men bevisar inte orsak och verkan.

Resultaten kan, om de kan säkerställas, vara särskilt relevanta i norra Sverige och Finland.

Detta utmanar de svenska kostråden, som mestadels också bygger på observationsstudier, och pekar på att framtidens nutrition behöver bli mer individanpassad.

Det finns skäl att se över dagens kostråd och anpassa dem till det vi faktiskt vet idag.

🧠 Ingen svensk myndighet borde råda kvinnor från Norrland att minska på rött kött. Allt annat riskerar att vara ett allvarligt misstag.

✍️ Avslutning
Kanske har vi ställt fel fråga.

I stället för: ”Är kött farligt?”
borde vi fråga:

👉 ”För vem – och i vilket sammanhang?”

Figur 4. En len och smakrik jordärtskocksoppa, inspirerad av ett enkelt recept av Tina Nordström. Jordärtskockan är en fantastisk råvara för självhushållaren – den kan skördas både på hösten och tidigt på våren och gör det möjligt att njuta av egenodlad mat nästan året runt. I soppan samsas jordärtskockorna med vitlök, lök och palsternacka – allt från den egna trädgården – vilket ger en fyllig och naturligt söt smak.

🥣 Krämig jordärtskocksoppa (4 portioner)

Ingredienser

500 g jordärtskocka
1 stor gul lök
2–3 vitlöksklyftor
1–2 palsternackor
1 msk smör eller olivolja
7–8 dl grönsaksbuljong
1 dl grädde (valfritt, för extra krämighet)
Salt och nymalen svartpeppar

Gör så här

Förbered grönsakerna
Skala (vid behov) och skär jordärtskockor och palsternacka i mindre bitar. Hacka lök och vitlök.
Fräs basen
Smält smöret i en kastrull och fräs lök och vitlök på medelvärme tills de blir mjuka och doftar gott.
Tillsätt rotfrukterna
Lägg i jordärtskockor och palsternacka och låt fräsa några minuter för att utveckla smaken.
Koka soppan
Häll på buljongen och låt koka i cirka 15–20 minuter tills allt är mjukt.
Mixa slät
Mixa soppan med stavmixer till en len konsistens. Tillsätt grädde om du vill ha en rundare smak.
Smaka av
Salta och peppra efter smak.

Serveringstips

Toppa gärna med:

finhackad ramslök, purjolök eller gräslök
lite knaprigt (rostade frön eller små bitar ölkorv)
en skvätt god olivolja

🧑‍🌾 Tips från självhushållet

Jordärtskockan är en av de mest tacksamma grödorna i trädgården – låt några knölar stå kvar i jorden så kan du skörda både sent på hösten och tidigt på våren. Smaken blir ofta ännu sötare efter frost.

Referenser

[1]	”Statistik om dödsorsaker,” [Online]. Available: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/dodsorsaker/.
[2]	”Dödstalen halverade sedan 1960-talet,” [Online]. Available: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/dodstalen-halverade-sedan-1960-talet/.
[3]	”Diets to Prevent Coronary Heart Disease 1957-2013: What Have We Learned?,” nr https://www.amjmed.com/article/S0002-9343(13)01111-X/fulltext.
[4]	”Intake of individual saturated fatty acids and risk of coronary heart disease in US men and women: two prospective longitudinal cohort studies,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/355/bmj.i5796.
[5]	”Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(17)32252-3/abstract.
[6]	”Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from the Minnesota Coronary Experiment (1968-73).,” nr https://www.bmj.com/content/353/bmj.i1246.
[7]	”Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death: evaluation of recovered data from the Sydney Diet Heart Study and updated meta-analysis,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/346/bmj.e8707.
[8]	”Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study,” Circulation (AHA Journal), nr https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.CIR.99.6.779, 1999.
[9]	”Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet Supplemented with Extra-Virgin Olive Oil or Nuts,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1800389.
[10]	”Diet and overall survival in elderly people,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/311/7018/1457.
[11]	”The Ketogenic Diet and Cardiovascular Diseases,” [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2072-6643/15/15/3368.
[12]	”Ultra-processed food intake and risk of cardiovascular disease: prospective cohort study (NutriNet-Santé),” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/365/bmj.l1451.
[13]	”Saturated Fats and Health: A Reassessment and Proposal for Food-Based Recommendations: JACC State-of-the-Art Review”.
[14]	”Tobacco industry involvement in children’s sugary drinks market”.
[15]	”US tobacco companies selectively disseminated hyper-palatable foods into the US food system: Empirical evidence and current implications”.
[16]	”What is the relationship between dietary patterns consumed and risk of cognitive decline, dementia, Alzheimer’s disease, and mild cognitive impairment?,” [Online]. Available: https://nesr.usda.gov/2025-dietary-guidelines-advisory-committee-systematic-reviews/dietary-patterns_neurocognitive-health.
[17]	”A gradient risk of cognitive impairment with vegetarian diets in older adults: highest for vegan and potential benefit for pescatarian,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0963996926001298.
[18]	”Meat Consumption and Cognitive Health by APOE Genotype,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2846712.
[19]	”Högt köttintag kopplas till lägre demensrisk hos genetisk riskgrupp,” [Online]. Available: https://nyheter.ki.se/hogt-kottintag-kopplas-till-lagre-demensrisk-hos-genetisk-riskgrupp.
[20]	”Kött och chark,” [Online]. Available: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/kostrad-vuxna/kott-och-chark.
[21]	”Gene variant puts women at higher risk of Alzheimer’s than it does men,” [Online]. Available: https://neuroscience.stanford.edu/news/gene-variant-puts-women-higher-risk-alzheimer-s-it-does-men#:~:text=Carrying%20a%20copy%20of%20a%20gene%20variant%20called,researchers%20at%20the%20Stanford%20University%20School%20of%20Medicine..
[22]	”Sex-specific APOE4-dependent innate immunity regulates meningeal lymphatics, brain lipids, neuroinflammation, and cognition,” [Online]. Available: https://www.cell.com/neuron/fulltext/S0896-6273(26)00135-2.
[23]	”Decreased frequency of apolipoprotein E ε4 allele from Northern to Southern Europe in Alzheimer’s disease patients and centenarians,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0304394099008605?via%3Dihub.
[24]	”ApoE genotype: from geographic distribution to function and responsiveness to dietary factors,” [Online]. Available: https://www.cambridge.org/core/journals/proceedings-of-the-nutrition-society/article/apoe-genotype-from-geographic-distribution-to-function-and-responsiveness-to-dietary-factors/D9F35B3FFE46F48CAFE131E0E94CC62C.
[25]	”Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(17)32252-3/abstract.
[26]	”Association between consumption of ultra-processed foods and all cause mortality: SUN prospective cohort study,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/365/bmj.l1949.
[27]	”Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1200303.
[28]	”Reversal of cognitive decline: a novel therapeutic program,” [Online]. Available: https://www.aging-us.com/article/100690/text.
[29]	”The SCIENCE Of Reversing Cognitive Decline Through PreCODE and ReCODE,” [Online]. Available: https://www.apollohealthco.com/bredesen-protocol.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen

Köttparadoxen: Fokuserar vi på fel risk?