Upptäck mer från Kolesterolparadoxen
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.
USA:s enkla budskap – Ät riktig mat!
Efter 50 år av kostråd som gynnat livsmedelsindustri och andra mellanhänder, syns en kraftigt försämrad folkhälsa. Fetma och diabetes har ökat explosionsartat trots – eller kanske på grund av – råden. Även hjärt-kärlsjukdomar och cancer ökar igen. Dessutom har USA sjunkande medellivslängd.
USA – medellivslängd (cirka 2023–2024)
📌 Totalt: cirka 78,4 år
👨 Män: cirka 75,8 år
👩 Kvinnor: cirka 81,1 år
I Sverige är medellivslängden för män cirka 82,3 år, svenska män lever alltså i genomsnitt 6,5 år längre än män i USA.
I bloggserien om långt liv är USA ett exempel på ett land där livslängden minskar och man söker vägar tillbaka till hälsa.
Nu kommer en tydlig motreaktion mot de gamla kostråden från USA. De nya råden lämnar den teknokratiska matkemin och fokuserar i stället på det mest grundläggande: hälsa byggs av hela råvaror, inte av processade produkter. Råden stödjer sig på den idag mest robusta kostvetenskapen.
I centrum står riktig mat och de bönder som faktiskt producerar den.
Borta är tjocka dokument med svårbegripliga procentsatser, fett- och kolhydratkvoter och gamla näringspyramider. De nya rekommendationerna ryms på några få sidor och ska gå att förstå utan att ha en examen i nutrition.
Figur 1. De nya amerikanska kostråden illustreras med en upp-och-nedvänd pyramid som enbart innehåller hela, naturliga råvaror. Överst visas en jämn fördelning mellan animaliska livsmedel, hälsosamt fett samt grönsaker och frukt. I basen återfinns fullkornsprodukter. Socker, vitt mjöl, raffinerade fetter och ultraprocessad mat har helt uteslutits ur modellen.
Reaktionerna har varit starka. En del ser förändringen som ett viktigt steg framåt. Andra känner att gamla sanningar och utbildning ifrågasätts. Vissa aktörer som kan få sina affärsmodeller hotade försöker därför skapa tvivel.
Industrifinansierade organisationer fokuserar på kolesterol trots att metabol ohälsa är en mycket större risk för hjärt-kärlsjukdom och genererar stora samhällskostnader. Kolesterolparadoxen visar sig igen.
Därför väljer jag den kost och livsstil som bäst bevisat håller mig frisk.
Inlägget omfattar tre saker:
- Jag översätter och sammanfattar den amerikanska pressreleasen till svenska och länkar till källan.
- Jag återger och sammanfattar kommentarer från Zoë Harcombe, brittisk expert på folkhälsonutrition, med länk till originalet.
- Jag sammanfattar mina egna slutsatser, i linje med bloggens budskap.
För att minska förvirring fokuserar jag på sammanfattad fakta. Zoë Harcombe har gett tillåtelse att använda hennes material på svenska.
Nya amerikanska kostråd 2025–2030 i korthet
Den 7 januari 2026 presenterade USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och jordbruksminister Brooke Rollins nya nationella kostråd. De beskrivs som den största förändringen på decennier. [1]
Länk till pressreleasen: Kennedy, Rollins Unveil Historic Reset of U.S. Nutrition Policy, Put Real Food Back at Center of Health | HHS.gov
Länk till kostråden: kostråd
Huvudbudskapet
Ät riktig mat.
Varför behövs förändringen?
USA har en allvarlig hälsokris:
- Nästan 90 procent av sjukvårdskostnaderna går till kroniska sjukdomar. [2]
- Över 70 procent av vuxna är överviktiga eller har fetma. [3]
- Var tredje ungdom har förstadier till diabetes. [4]
- Dålig hälsa gör att många unga inte klarar militärtjänst. [5]
Vad ska de nya riktlinjerna åstadkomma?
- Göra mat – inte läkemedel – till grunden för hälsa.
- Återinföra näringspyramiden som ett enkelt pedagogiskt verktyg.
- Stötta amerikanska bönder och producenter av riktig mat.
De viktigaste råden
- Ät protein vid varje måltid.
- Välj fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker.
- Ät grönsaker och frukt – helst i hela former.
- Använd naturliga fetter från kött, fisk, ägg, nötter, frön, oliver och avokado.
- Fokusera på fullkorn – minska raffinerade kolhydrater.
- Begränsa ultraprocessad mat, socker och tillsatser.
- Ät lagom mycket utifrån ålder, kön, kroppsstorlek och aktivitetsnivå.
- Drick vatten och osötade drycker.
- Begränsa alkohol.
Anpassning för olika grupper
Särskilda råd ges för:
- Spädbarn och barn
- Ungdomar
- Gravida och ammande
- Äldre
- Personer med kroniska sjukdomar
- Vegetarianer och veganer
Syftet är att alla ska kunna täcka sina näringsbehov genom livets alla faser.
Nästa steg:
- Införa de nya riktlinjerna hos berörda myndigheter.
- Definiera tydligt vad som menas med ultraprocessad mat.
- Starta nya studier för att vetenskapligt besvara kvarstående frågor.
Figur 2. Saftig hamburgare med smält ost, knaperstekt bacon och krämig dressing gjord på ägggula av utegångshöns från Slingkom gård. Serveras med ratatouille på egenodlade grönsaker och svarta bönor samt en fräsch sallad på finstrimlad vitkål och egna tomater, lagrade i fönstret sedan hösten.
Sammanfattning av kommentarer från Zoë Harcombe
Hela inlägget finns här: The 2025-2030 Dietary Guidelines for Americans – Zoë Harcombe
Kostråden för amerikaner 2025–2030 – vad har hänt?
De nya amerikanska kostråden innebär ett historiskt skifte. Rapporten är nu bara nio sidor lång (tidigare 164) och överger mycket av det gamla tänkandet från 1980-talet.
De stora positiva förändringarna
De nya råden:
- Prioriterar protein av hög kvalitet – särskilt från:
- Ägg, fisk, fågel och rött kött
- Vegetabiliska källor nämns, men efter de animaliska.
- Rekommenderar fullfeta mejeriprodukter.
- Lyfter naturliga fetter:
- Olivolja, smör och talg nämns.
- Fröoljor nämns inte alls.
- Kraftigt minskat fokus på spannmål:
- 2–4 portioner per dag (i stället för 6–11).
- Uppmanar till att begränsa:
- Ultraprocessad mat
- Socker
- Raffinerade kolhydrater
- Alkohol
- Amning betonas.
- Vegetariska barnkostupplägg från tidigare versioner är borttagna.
- Lågkolhydratkost erkänns som alternativ.
- Avslutas med varningar för näringsbrister vid vegetarisk och vegansk kost.
- Den gamla regeln om max 30 procent fett är helt borttagen.
Det stora problemet – den kvarvarande regeln
Trots allt detta finns en gammal regel kvar:
Mättat fett ska vara högst tio procent av energiintaget.
Detta skapar en logisk motsägelse:
- Följer du råden att äta fet fisk, ägg, fågel, rött kött och fullfeta mejeriprodukter
→ då överskrider du tio procent mättat fett. - Följer du tioprocentsgränsen för mättat fett
→ då kan du inte äta den ”riktiga mat” som riktlinjerna förespråkar.
Zoës slutsats
De nya kostråden är nästan revolutionerande och tar äntligen avstånd från mycket gammalt näringsnonsens.
Zoë Harcombe är lika positivt överraskad av alla förbättringar som hon är förvånad över att en uppenbar konflikt har fått stå kvar.
Christers kommentarer
Att nya kostråd nu förespråkar näringstät mat baserad på hela råvaror i stället för socker, vitt mjöl, raffinerade fetter och ultraprocessad mat borde inte vara kontroversiellt – utan självklart.
Men ett stort problem finns kvar: regeln att mättat fett får vara högst tio procent. Det kan exempelvis fortsatt göra det omöjligt att ge barn helmjölk i amerikanska skolor.
Det är oklart varför denna formulering har behållits. Den mest sannolika förklaringen är att kommunikationsmaterialet, liksom vid tidigare kostråd, har tagits fram i efterhand på högre nivå utan insyn från de sakkunniga experterna. I detta skede kan observationsdata ha fått större tyngd än interventionsstudier, trots att detta inte stöds av den vetenskapliga rapporten.
Exempelvis, i de stora studierna PREDIMED och CORDIOPREV sattes ingen övre gräns för naturligt fett – varken totalt fett, mättat fett eller fullfeta mejeriprodukter – men raffinerade oljor som solrosolja uteslöts. Det verkar vara en viktig del av deras framgång. [6][7][8]
American Heart Association (AHA) har reagerat starkt. Organisationen har sedan 1950-talet haft nära band till livsmedelsindustrin, samtidigt som naturliga fetter började utmålas som farliga och lågfettprodukter som ”hjärtvänliga”. [9]
Nu säger AHA att de inte tänker följa de nya kostråden fullt ut. De vill minska socker och snabba kolhydrater, men fortsätter att rekommendera lågfettprodukter och ifrågasätter nyttan av naturliga fetter.
Oberoende forskaren dr Zoë Harcombe, som är expert på det vetenskapliga underlaget kring mättat fett, drar en annan slutsats – och hennes forskning är välgrundad.
En mycket omfattande mängd forskning – särskilt på personer med insulinresistens och hjärtsjukdom – visar att lågfettkost som syftar till att sänka kolesterol inte ger goda resultat. Ett stort antal interventionsstudier, metastudier och till och med paraplystudier av metastudier visar samstämmigt att rekommendationen att begränsa intaget av mättat fett saknar vetenskaplig grund.
Samtidigt är de flesta forskare överens om att det just nu viktigaste är att ta bort socker och snabba kolhydrater ur kosten.
Motsatsen till blå zonerna – Southern Diet och vägen mot för tidig sjukdom
Forskaren James DiNicolantonio beskriver i boken The Longevity Solution – Rediscovering Centuries-Old Secrets to a Healthy, Long Life hur forskare studerat både de så kallade blå zonerna – områden där människor lever ovanligt länge – och regioner i USA med särskilt dålig hjärt- och kärlhälsa. I analyserna framträder ett kostmönster som benämns “Southern Diet” som det mest skadliga. [10]
Kosten kännetecknas av ett mycket högt intag av friterad mat, där tillagningen nästan uteslutande sker i industriellt processade fröoljor. Den innehåller dessutom stora mängder processat kött som korv, bacon och charkprodukter, ofta med tillsatser som socker, nitriter och fosfater. Konsumtionen av läsk samt andra sötade och kolhydratrika drycker är hög, liksom intaget av raffinerade spannmålsprodukter, framför allt vitt bröd. Anmärkningsvärt är att den totala mängden kött i denna kost inte var särskilt hög.
Personer som följde detta kostmönster uppvisade betydligt högre förekomst av fetma, högt blodtryck och typ 2-diabetes än genomsnittet i USA. Samtidigt skilde sig denna grupp inte nämnvärt från andra när det gäller totalt kaloriintag eller den övergripande fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. Detta tyder på att det inte enbart är energimängd eller makronutrientfördelning som avgör hälsoutfallen, utan även råvarukvalitet, grad av processning och typ av fett och kolhydrater.
Studierna visar att detta kostmönster är starkt kopplat till allvarliga hälsorisker:
– 56 procent ökad risk för hjärtsjukdom
– 50 procent ökad risk för njursjukdom
– 30 procent ökad risk för stroke
Southern Diet framstår därmed som ett tydligt exempel på hur starkt processad mat, raffinerade kolhydrater och industriella fröoljor i kombination kan driva utvecklingen av metabola sjukdomar och hjärt-kärlproblem – även när kaloriintaget i sig inte är högre än i andra kostmönster.
Många blir förvånade när de upptäcker att de tidigare amerikanska kostråden i praktiken legitimerade ett högt intag av socker och raffinerat vitt mjöl, samtidigt som de aktivt uppmuntrade till ökad konsumtion av industriellt framställda fröoljor.
Christers slutsats
Intressemotsättningen är uppenbar. Industrifinansierade organisationer som American Heart Association fortsätter att sätta fokus på kolesterol, trots att metabol ohälsa är en betydligt större riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Metabol ohälsa driver idag både sjuklighet, förtida död och mycket stora samhällskostnader.
För mig är valet enkelt: jag prioriterar den kost och livsstil som, med starkast vetenskapligt stöd, ger mig störst chans att förbli frisk.
Jag tror att vi även i Sverige kommer att möta motstånd från myndigheter, organisationer och etablerade profiler. Det är helt väntat. I dessa sammanhang hänvisar man ofta till svaga observationsstudier, samtidigt som starkare interventionsstudier bortses från eller ignoreras.
De svenska kostråden har nyligen uppdaterats och bygger fortfarande på de gamla amerikanska råden. Därför är det osannolikt att något ändras snart. Till exempel finns rådet kvar i Sverige att äta mycket kolhydrater, varav hela tio procent får vara socker.
Kostråden styr ungefär 2 miljoner måltider i Sverige varje dag, till exempel för barn, äldre och sjuka. De flesta andra kan själva välja vad de äter och hur de handlar sin mat – och kan alltså själva följa de nya bättre råden.
Förändring kommer inte av sig själv – inte ens om målet är bättre folkhälsa eller starkare livsmedelsberedskap med mer lokal mat.
Det krävs mod och vilja att ifrågasätta decennier av gamla sanningar. När arbetet med nya nordiska kostråd inför 2030-talet börjar blir det avgörande hur tydliga direktiven vågar vara.
Och kommer Sverige då få resurser över för friskvård – inte bara sjukvård?
Nyligen publicerat om långt liv:
Resan mot 100 år fortsätter – Kolesterolparadoxen
Weston A. Price och hans upptäckter – Kolesterolparadoxen
Kolesterolparadox och världens äldsta kvinna – Kolesterolparadoxen
Galicien – nästa blå zon? – Kolesterolparadoxen
Ogliastra – där männen blir äldre – Kolesterolparadoxen
Italien – tre regioner där man lever längst – Kolesterolparadoxen
Tidigare inlägg inom samma område:
Vägen till längre liv – Kolesterolparadoxen
Dagens kost – ett 100-årigt hälsoexperiment – Kolesterolparadoxen
Medelhavskost – bevisat bra – Kolesterolparadoxen
En kort historia – Kolesterolparadoxen
Rött kött – hälsa, klimat och djurvälfärd – Kolesterolparadoxen
🇺🇸 All-American Bunless Bacon Cheeseburger Deluxe
Traditionell comfort food – utan det som saboterar blodsocker, insulin och kärlhälsa.
Ett klassiskt amerikanskt, men hjärtsmart och lågkolhydrat-anpassat recept som ligger i linje med de nya kostråden (mer fullvärdigt protein, mindre socker/stärkelse, bättre fettkvalitet och fokus på metabol hälsa):
En varm sensommarkväll på en träveranda i Mellanvästern. Solen håller precis på att gå ner bakom majsfälten, grillen knäpper fortfarande svagt och luften doftar av rökt bacon och nyklippt gräs. Du sitter i en sliten Adirondack-stol med tallriken i knät, cikadorna surrar i bakgrunden och någon har ställt fram ett glas iskallt kolsyrat vatten med en skiva citron.
Figur 3. Hamburgare på gräsbetad nötfärs från Häcklinge Gård med smält ost och knaperstekt bacon av utegångsgrisar från Martins Mat. Serveras med ratatouille på egenodlad squash, selleri, lök, vitlök, paprika och aubergine samt svarta bönor.
🥩 Ingredienser (2 portioner)
Burgare
- 300 g gräsbetad nötfärs (80/20)
- 1 tsk dijonsenap
- Vitlöksklyfta (pressad)
- ½ tsk rökt paprika
- Havssalt och svartpeppar
Topping
- 4 skivor sockerfri bacon
- 2 skivor lagrad cheddar eller raw cheese
- 1 liten avokado, skivad
- 2 stekta ägg (valfritt men mycket amerikanskt)
- Inlagd gurka utan socker
”Bun-ersättare”
- romansalladsblad eller smörsallad
Burger-dressing
- 2 msk majonnäs av avokado- eller olivolja
- 1 tsk dijonsenap
- 1 tsk äppelcidervinäger
- ½ tsk vitlökspulver
- Salt och peppar
🔥 Tillagning
- Blanda färsen med senap, kryddor, salt och peppar. Forma två stora burgare.
- Stek bacon krispigt. Lägg åt sidan.
- Stek burgarna i baconfettet 3–4 min per sida. Lägg på ost sista minuten.
- Stek äggen i samma panna.
- Blanda alla ingredienser till dressingen.
- Lägg sallad som ”bröd”, på med burgare, bacon, ägg, avokado, gurka och dressing.
📊 Näringsprofil (ca per portion)
| Makro | Mängd |
|---|---|
| Kolhydrater | 3–4 g netto |
| Protein | 40 g |
| Fett | 45 g |
| Blodsockersvar | Nära noll |
| Insulinpåslag | Minimalt |
| Omega-6 belastning | Låg |
❤️ Varför detta recept följer nya kostråden
Det:
- Undviker raffinerade kolhydrater och socker.
- Prioriterar mättande protein och naturligt fett.
- Ger stabilt blodsocker.
- Innehåller kväveoxid-stödjande näring (avokado, sallad och ägg).
- Undviker ultraprocessade komponenter.
Referenser
| [1] | ”Real Food Starts Here,” [Online]. Available: https://realfood.gov/. |
| [2] | ”Fast Facts: Health and Economic Costs of Chronic Conditions,” [Online]. Available: https://www.cdc.gov/chronic-disease/data-research/facts-stats/index.html. |
| [3] | ”Obesity and Overweight,” [Online]. Available: https://www.cdc.gov/nchs/fastats/obesity-overweight.htm. |
| [4] | ”Hotspot Analysis of Diagnosed Diabetes Prevalence,” [Online]. Available: https://gis.cdc.gov/grasp/diabetes/diabetesatlas-spotlight.html. |
| [5] | ”Unfit to Serve,” [Online]. Available: https://www.cdc.gov/physical-activity/php/military-readiness/unfit-to-serve.html. |
| [6] | ”PREDIMED STUDY MEDITERRANEAN DIET IN THE PRIMARY Research Protocol. Version 1.,” nr http://www.predimed.es/uploads/8/0/5/1/8051451/_1estr_protocol_olf.pdf. |
| [7] | ”Preventing repeat heart attacks: Mediterranean vs. low-fat diet,” [Online]. Available: https://www.health.harvard.edu/heart-health/preventing-repeat-heart-attacks-mediterranean-vs-low-fat-diet. |
| [8] | ”Long-term secondary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet and a low-fat diet (CORDIOPREV): a randomised controlled trial,” nr https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(22)00122-2/abstract. |
| [9] | ”New dietary guidelines underscore importance of healthy eating,” [Online]. Available: https://newsroom.heart.org/news/releases-20260107-6915862. |
| [10] | ”Southern Dietary Pattern Is Associated With Hazard of Acute Coronary Heart Disease in the Reasons for Geographic and Racial Differences in Stroke (REGARDS) Study,” nr https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.114.014421. |
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.