Mättat fett – bra i riktig mat

I många decennier har vi fått höra att vi bör minska på mättat fett. Rådet har upprepats av myndigheter, vården och i media. Men, vad visar egentligen forskningen?

Studier med högst evidens, alltså stora randomiserade kontrollerade studier och systematiska genomgångar, visar en mer nyanserad bild.

Idag finns inga tydliga bevis för att en kost med mer mättat fett leder till kortare liv.

Många studier visar i stället att mättat fett verkar vara ganska neutralt när det gäller total dödlighet och hjärtdöd.

Det verkar i stället spela större roll vad man äter, hur den metabola hälsan ser ut och andra livsstilsfaktorer.

Vi går igenom forskningen bakom detta – och varför rådet att minska mättat fett kan vila på svagare vetenskapligt stöd än många tror.

Figur 1. Gräsängen är en naturlig och historiskt viktig del av det svenska landskapet. Under århundraden har slåtter och bete hållit markerna öppna och skapat en miljö där många arter kan leva tillsammans. Här finns en av våra rikaste biologiska mångfalder, med ett stort antal växter, insekter, fåglar och andra organismer som är beroende av ljusa och öppna marker. De blommande ängarna ger liv åt pollinerare som bin och fjärilar och är en viktig livsmiljö för många arter som annars har svårt att överleva i dagens mer artfattiga jordbrukslandskap. Bilden från det gamla hemmanet Viklundsgården på Holmön, Västerbotten.

Lottade interventionsstudier

Mättat fett har sedan 1970-talet pekats ut som en viktig orsak till hjärtsjukdom. Därför har rådet varit att minska intaget.

Problemet är att kostråden infördes innan det fanns bevis från randomiserade kontrollerade studier (RCT) – den typ av forskning som anses mest tillförlitlig.

År 2015 publicerade forskaren Zoë Harcombe flera analyser där hon undersökt vilket vetenskapligt stöd som fanns när kostråden infördes.

Slutsatsen var tydlig: underlaget var svagt.

När råden infördes var forskningen inte tillräcklig för att dra säkra slutsatser. Inte heller nyare studier har kunnat ge något starkt stöd för rådet att minska fett i kosten.

I analysen påpekas att kostråden redan från början var omdiskuterade och att kritiken ökat med tiden.

Kostrelaterade sjukdomar som fetma och typ 2-diabetes har samtidigt ökat kraftigt under de senaste decennierna. Enligt forskarna är detta ytterligare ett skäl att se över nuvarande kostråd. [1]

Kritiken uttrycks tydligt i en uppföljande studie:

”Kostrekommendationer infördes för 220 miljoner amerikaner och 56 miljoner britter fram till 1983 – trots att det saknades stöd från randomiserade kontrollerade studier”. [2]

De mest omfattande kostråden i modern tid infördes alltså utan det starka vetenskapliga underlag som normalt krävs när beslut påverkar hela befolkningar.

Sedan dess har bristerna bidragit till en växande diskussion om rådet att minska mättat fett och hur kostrekommendationer egentligen bör tas fram.

Nya studier – samma resultat

Cochrane Collaboration – 2020

Cochrane Collaboration gör systematiska översikter där man sammanställer resultat från randomiserade kontrollerade studier. Deras analyser av mättat fett och hjärt-kärlsjukdom anses metodologiskt mycket noggranna. Den mest citerade översikten publicerades 2020 och leddes av Lee Hooper.

Att ersätta mättat fett med fleromättat fett gav en liten minskning av hjärt-kärlhändelser, men ingen tydlig minskning av total dödlighet eller död i hjärt-kärlsjukdom.

Sammanvägning av både observations- och interventionsstudier

I en stor genomgång från 2022 analyserades både stora observationsstudier – bland annat globala PURE Study – och interventionsstudier. Slutsatsen var tydlig [3]:

”Konsumtion av mättat fett är inte tydligt kopplad till ökad risk, fler sjukdomar eller högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.”

Forskarna menade också att det saknas vetenskapligt stöd för att utpeka mättat fett som en huvudorsak till hjärt-kärlsjukdom.

I stället betonade studien helheten i kosten. Näringsrika livsmedel – även de som innehåller mättat fett – kan ingå i en hälsosam kost och bidra till god hjärthälsa.

Budskapet är att fokus bör ligga mindre på enskilda näringsämnen och mer på livsmedlens totala näringsinnehåll och den övergripande kosten.

Annals of Internal Medicine – 2025

I en ny sammanställning från december 2025, publicerad i Annals of Internal Medicine, har man gått igenom randomiserade kontrollerade studier där mättat fett har ersatts med andra näringsämnen. Syftet var att undersöka om detta minskar risken att dö i förtid eller att dö av hjärt-kärlsjukdom. [4]

Resultatet är enkelt att sammanfatta: det gjorde i princip ingen skillnad.

Att ersätta mättat fett med andra näringsämnen gav liten eller ingen effekt på vare sig den totala dödligheten eller dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. I studierna som analyserades kunde man alltså inte se någon tydlig hälsovinst av att byta ut mättat fett.

Lyon Diet Heart Study – 1999

Analysen 2025 inkluderade också Lyon Diet Heart Study, trots att denna egentligen inte var gjord för att undersöka effekten av att ersätta mättat fett. När Lyonstudien genomfördes fanns redan forskning som visade att en sådan strategi inte hade gett de resultat man hoppats på. [5]

Syftet med Lyonstudien var i stället att studera effekten av kostmönstret medelhavskost hos personer som redan haft en hjärtinfarkt. I studien syntes ingen skillnad i kolesterolnivåer mellan grupperna, trots att gruppen som åt medelhavskost fick betydligt färre hjärt-kärlhändelser. Det tyder på att båda grupperna åt ungefär lika mycket kolesterolsänkande linolsyra.

Forskarna drog därför slutsatsen att den positiva effekten troligen berodde på andra delar av kosten som mer fisk och naturlig olivolja, framför allt mer omega-3 och mer folat från mörkgröna bladgrönsaker.

Figur 2. Gräsmarkerna har under miljontals år samverkat med stora växtätande djur och bidragit till att bygga upp det matjordslager som vi odlar på och lever av idag. När gräset betas och växer upp igen förs ständigt nytt organiskt material ner i jorden. I processen spelar mikrolivet under marken – svampar, bakterier och andra små organismer – en avgörande roll. De står för den största delen av den biologiska mångfalden i marken och är den viktigaste orsaken till att matjorden kan lagra kol i form av mull.

Ister bättre för hjärtat än vegetabiliska oljor – mars 2026

I en ny långtidsstudie från Kina, mars 2026, med drygt fem tusen äldre deltagare undersöktes sambandet mellan vilken typ av matfett som användes i matlagningen och risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna jämförde personer som huvudsakligen lagade mat med ister (grisfett), som till stor del består av mättade och enkelomättade fetter, med personer som i stället använde raffinerade – huvudsakligen fleromättade – vegetabiliska oljor.

Resultaten visade att gruppen som använde ister hade en lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än gruppen som lagade mat med vegetabiliska oljor.

Fynden är intressanta eftersom de går emot den länge dominerande uppfattningen att mättade fetter generellt skulle vara skadliga för hjärt- och kärlhälsan. Under många decennier har kostråd i stora delar av världen i stället rekommenderat att naturliga animaliska fetter, som ister, talg och smör, bör ersättas med industriella vegetabiliska oljor. [6]

Resultaten från den kinesiska studien antyder att sambandet mellan olika typer av matfett och hjärt- och kärlsjukdom kan vara mer komplext än vad man tidigare trott.

Harvardstudierna

Före arbetet med Nordiska näringsrekommendationerna 2023 (NNR2023) publicerades en omfattande sammanställning från Harvard University.

Den bygger huvudsakligen på observationsstudier, vilket innebär en lägre evidensnivå än de randomiserade interventionsstudier som ingår i exempelvis en Cochrane-sammanvägningen från 2020. [7] [8]

Harvard gör regelbundet statistiska analyser av sina data. Många av studierna bygger på frågeformulär till amerikansk sjukvårdspersonal. Eftersom denna grupp ofta lever hälsosamt på många sätt är det svårt att avgöra vad som faktiskt påverkar resultaten – ett typiskt healthy person bias. Dessutom är sjukvårdspersonal kända för att följa kostråden extra noggrant. [9] [10]

Observationsstudier kan identifiera samband, men de kan inte fastställa orsak och verkan. Resultaten påverkas av livsstilsfaktorer, statistiska val, socioekonomi och självrapporterade kostdata, vilket gör tolkningen mer osäker. [11]

I Harvards sammanställning hävdas att risken för hjärtinfarkt ökar när andelen mättat fett i kosten överstiger ett tröskelvärde på cirka 10 energiprocent. Samtidigt visar även denna analys – i linje med tidigare forskning – att mättat fett inte är kopplat till ökad total dödlighet. [12]

Detta är en central punkt. Även när man lutar sig mot observationsdata med antaganden om risk vid högre intag, finns ingen evidens för att minskat intag av mättat fett leder till längre liv. [13]

Harvard-studien betonar att det avgörande inte är att minska mättat fett i sig, utan vad det ersätts med. När mättat fett ersätts med raffinerade kolhydrater förbättras inte risken för hjärtsjukdom och kan till och med försämras.

Det innebär att ett fettbyte i sig inte är skyddande om det leder till högre intag av socker, vitt mjöl och industriellt framställda produkter. [14]

När mättat fett däremot ersätts med icke-processade kolhydrater, som grönsaker, fullkorn och traditionellt bakat surdegsbröd, ses en minskad risk för hjärtsjukdom. Effekten tycks alltså bero på kostens kvalitet och helhet, snarare än på fettmängden isolerat. [15]. [16]

Studien gör en tydlig åtskillnad mellan olika typer av transfetter. Industriella transfetter var starkt kopplade till ökad dödlighet och kortare liv. Naturliga transfetter från idisslare, som de små mängder som finns i smör och mejeriprodukter, visade däremot ingen koppling till ökad risk. [17]

Figur 3. Under gräsmarkernas långa historia har idisslare betat i stora hjordar och sedan vandrat vidare, ofta drivna av rovdjur. Betet följs då av en period av vila då gräset får möjlighet att återhämta sig och växa upp igen. Detta naturliga mönster av intensivt bete och efterföljande vila skapar optimala förutsättningar för gräsets tillväxt och gynnar både växter och djur som lever av det. Organiskt material förs samtidigt ner i marken där mikrolivet omvandlar det till mull. På så sätt binds kol successivt i jorden och markens bördighet byggs upp – ett kretslopp som under lång tid har skapat allt bättre förutsättningar för livet på jorden.

Christers slutsats

Debatten om mättat fett idag:

Å ena sidan finns de som främst lutar sig mot observationsstudier, bland annat från Harvard. De menar att ett högt intag av mättat fett – över ett visst tröskelvärde – kan öka risken för hjärtinfarkt, men betonar samtidigt att vad fettet ersätts med är avgörande. Förespråkare för denna linje behöver dock förhålla sig till att dagens ersättning av mättat fett inte har visat sig leda till längre livslängd.

Å andra sidan finns de som främst utgår från randomiserade interventionsstudier, som har högre evidensvärde. Dessa studier visar att mättat fett i sig är i stort sett neutralt för hälsan, och i vissa sammanhang till och med kopplat till bättre överlevnad – förutsatt att kosten i övrigt består av naturliga, näringstäta råvaror.

Kostrådens huvudbudskap – att minska mättat fett – saknar bra vetenskaplig grund.

Det blir särskilt problematiskt när mättat fett ersätts med socker, snabba kolhydrater, raffinerade fetter och ultraprocessad mat, det vill säga de industriella produkter som ökar.

Senaste inläggen om kost, hälsa och långt liv:
Kostråden – mer hjärtsjukdom och diabetes – Kolesterolparadoxen
Kostråden – mer hjärtsjukdom och diabetes
Industriella fröoljor – raffinerade växtoljor i ultraprocessad mat
Mindre naturligt fett – kortare liv Hur industrin tog över matborden
Högre kolesterol, längre liv – Kolesterolparadoxen
Lägre insulin, längre hälsospann – Kolesterolparadoxen
Sverige – livslängdslandet? – Kolesterolparadoxen

Referenser

[1]	”Dietary fat guidelines have no evidence base: where next for public health nutritional advice?”.
[2]	”Evidence from randomised controlled trials did not support the introduction of dietary fat guidelines in 1977 and 1983: a systematic review and meta-analysis”.
[3]	”Saturated fat: villain and bogeyman in the development of cardiovascular disease?”.
[4]	”Effect of Interventions Aimed at Reducing or Modifying Saturated Fat Intake on Cholesterol, Mortality, and Major Cardiovascular Events: A Risk Stratified Systematic Review of Randomized,” [Online]. Available: https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/ANNALS-25-02229.
[5]	”Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study,” Circulation (AHA Journal), nr https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.CIR.99.6.779, 1999.
[6]	”Revisiting the associations between cooking oils and survival among older people in China: A nationwide, community-based, prospective cohort study,” [Online]. Available: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0344282.
[7]	”Dietary fat and cardiometabolic health: evidence, controversies, and consensus for guidance,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/361/bmj.k2139.
[8]	Livsmedelsverket, ”Mättat fett,” Livsmedelsverket, 2024. [Online]. Available: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/mattat-fett.
[9]	”Dietary Fat Intake and the Risk of Coronary Heart Disease in Women,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJM199711203372102.
[10]	”Report of the 1995 World Health Organization/International Society and Federation of Cardiology Task Force on the Definition and Classification of Cardiomyopathies,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJM199711203372102.
[11]	”The Challenge of Reforming Nutritional Epidemiologic Research,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/2698337.
[12]	”Intake of individual saturated fatty acids and risk of coronary heart disease in US men and women: two prospective longitudinal cohort studies,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/355/bmj.i5796.
[13]	”Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of observational studies,” nr https://www.bmj.com/content/351/bmj.h3978.
[14]	”Saturated Fats Compared With Unsaturated Fats and Sources of Carbohydrates in Relation to Risk of Coronary Heart Disease: A Prospective Cohort Study,” [Online]. Available: https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacc.2015.07.055.
[15]	”Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0002916523238034?via%3Dihub.
[16]	”Association of Specific Dietary Fats With Total and Cause-Specific Mortality,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/2530902.
[17]	”Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of observational studies”.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen

Mättat fett – bra i riktig mat

Lottade interventionsstudier