Mindre naturligt fett – kortare liv

Vi får i oss betydligt mer raffinerade växtoljor än tidigare. Oljorna innehåller höga halter fleromättade omega-6-fettsyror och växtsteroler. Traditionella, naturliga fetter har trängts undan från kosten.

Är det ett problem? En hypotes är att ett långvarigt högt intag av linolsyra från raffinerade växtoljor kan påverka oxidativ stress och hjärt-kärlhälsa. [1]

Allt fler experter och forskare bekräftar att oxidationsprodukter, som kan bildas när oljor utsätts för störning, kan vara en riskfaktor för hjärtsjukdom.

Kostråden sätter ingen gräns för fabriksfett. Följden är att vissa kan nå mycket höga nivåer linolsyra, långt över historiska intag. [2]

Linolsyrahalten i amerikansk fettvävnad kan idag vara nära 20 procent – ett tydligt exempel på att ”vi blir det vi äter”. [7]

Figur 1. Kraftig ökning av linolsyra i amerikansk underhudsfettvävnad (1960–2008). Andelen linolsyra mer än fördubblades – från cirka 8 procent år 1960 till omkring 18 procent runt 2010 – i takt med att industriella fröoljor blev vanligare i kosten. Konsumtionen av industriellt processat fett fortsätter öka. [7]

Många dietister och kostexperter menar att vi bör äta ännu mer fleromättade fetter. Argumenten för högre intag bygger på äldre observationsstudier, baserade på frågeformulär. Deltagarna kan vara amerikansk sjukvårdspersonal – med generellt bra hälsovanor – ett fenomen som i forskningen kallas “healthy user bias”. [4] [5]

Andra evidens bygger på korta, mindre interventionsstudier där man ofta har studerat rapsolja – en växtolja med väsentligt lägre linolsyrahalt än exempelvis solros- eller majsolja. [6]

Nedan mer om några stora, långvariga lottade interventionsstudier om höga intag av linolsyra och diskussion om vilka konsekvenser resultaten kan ha för hjärthälsa och livslängd.

Figur 2. Rädisor är bland det första som skördas på våren. De ger en krispig, frisk smak direkt från landet. De passar fint som enkelt tilltugg med lite havssalt eller tunt skivade i en sallad där de bidrar med både färg, struktur och en lätt pepprig ton som hör säsongen till.

Linolsyra ökade dödligheten

På 1960-talet startade flera lottade koststudier där traditionella fetter som smör och animaliskt fett ersattes med industriella växtoljor.

En av de största var Los Angeles Veterans Administration Trial, där naturligt mättat fett byttes mot majsolja rik på linolsyra. Kolesterolet sjönk och hjärtinfarkterna blev färre – men den totala dödligheten ökade.

Trots förbättrade kolesterolvärden dog alltså fler deltagare. En kost med omkring 15 procent energi från linolsyra kopplades till högre cancerförekomst och cancerdödlighet jämfört med mer mättat naturligt fett. [7] [3]

Studien visade tidigt att mindre naturligt fett och lägre kolesterol kan betyda kortare liv – en insikt som senare ignorerades när kostråden formulerades.

Redan på 1960-talet såg man alltså det mönster som långt senare kallades kolesterolparadoxen: färre hjärtinfarkter när kolesterolet sjönk, men sämre överlevnad.

Figur 3. Spetskål är en tålig och C-vitaminrik grönsak som trivs bra i vårt nordiska klimat och därför förtjänar en självklar plats i odlingen. Den växer snabbt, ger fina skördar och är lika god rå i krispiga sallader som lätt tillagad i enkla vardagsrätter. Med sin milda smak och goda lagringsförmåga blir den ett pålitligt inslag från tidig sommar långt in på hösten.

Kolesterolhypotesen motbevisas

I början av 1970-talet genomfördes två stora och noggrant kontrollerade koststudier med målet att bekräfta hypotesen att mättat fett borde ersättas med fleromättat fett och kolhydrater. Studierna genomfördes i Australien (Sydney Diet Heart Study) och i USA (Minnesota Coronary Experiment). [8] [9]

Båda studierna var välplanerade och metodologiskt starka, men trots det publicerades resultaten inte när studierna avslutades, utan först flera decennier senare. Varför de undanhölls är inte helt klarlagt. I en bevarad intervju med en av forskningsledarna framgår att resultaten uppfattades som en ”besvikelse” – något som sannolikt bidrog till att de då inte lyftes fram.

När resultaten väl analyserades visade de ett tydligt och oväntat mönster. I båda studierna sjönk kolesterolnivåerna kraftigt när mättat fett ersattes med fleromättat fett. Men samtidigt ökade risken för förtida död markant.

Den kost som förväntades förbättra hälsan visade sig i stället försämra den.

Minnesota Coronary Experiment

Minnesota-studien genomfördes på patienter inom psykiatrisk vård, vilket – liksom i den svenska Vipeholmsstudien – innebar att deltagarna inte kunde välja sin kost själva. Det gjorde studien särskilt strikt.

Vid analysen visade det sig att för varje 0,78 mmol/l sänkning av kolesterol ökade dödligheten med 22 procent. Effekten var tydligast hos personer över 65 år. [8]

Figur 4. Broccoli är en näringstät kolväxt som ger ett generöst tillskott av vitaminer och mineraler, bland annat C-, K- och A-vitamin. Den trivs bra i vårt klimat och passar fint i köksträdgården. Lika god lätt ångad som rå i sallader bidrar broccolin med både färg, struktur och ett rejält näringslyft i den dagliga maten.

Sydney Diet Heart Study

Även i Sydney-studien ersattes mättat naturligt fett med omega-6-fettsyror. Resultaten var ännu mer alarmerande: dödligheten i hjärt-kärlsjukdom ökade med 70 procent, och den totala dödligheten med 62 procent.

Analysen 40 år senare drog slutsatsen att utbyte av mättat fett mot omega-6-rika växtoljor ökade risken för både hjärt-kärlsjukdom och död i allmänhet. [9]

Dessa två stora interventionsstudierna visade att lägre kolesterol inte innebär bättre överlevnad, tvärt om.

Studierna stod i direkt konflikt med kolesterolhypotesen, den då gällande övertygelsen. Resultatet kom därför att ignoreras under lång tid.

Kritik mot studierna

När dessa äldre studier med högt bevisvärde till slut publicerades, flera decennier efter att de genomförts, förändrades grunden helt för de kostråd som länge rekommenderat minskat intag av naturligt mättat fett.

Resultaten ger starka skäl att ompröva råden om att ersätta mättat fett med fleromättade fetter. Trots detta har frågan förblivit kontroversiell.

Forskare som idag försvarar kolesterolhypotesen har kritiserat de äldre studierna. Ett återkommande argument är att transfetter kan ha smugit sig in av misstag, vilket i så fall skulle kunna förklara den ökade dödligheten.

Denna invändning har ifrågasatts. I Sydney Diet Heart Study användes margarin som enligt tillgängliga uppgifter från tiden inte innehöll transfetter. Deltagarna uppmanades dessutom att undvika kakor, bakverk och andra produkter som då ofta innehöll transfetter.

Ett ytterligare motargument är att industriella transfetter normalt höjer kolesterolnivåerna. I båda studierna sjönk kolesterolet kraftigt, vilket talar emot att transfetter skulle ha varit en dominerande del av kosten.

Huvudresultatet kvarstår: sänkta kolesterolnivåer genom utbyte av mättat fett mot fleromättat fett ledde inte till bättre överlevnad – utan till motsatsen.

Figur 5. Lokförare Bergfeldts jätteärt är en klassisk kultursort som är både lättodlad och generös i skörd. Den växer kraftigt, trivs fint i vårt klimat och ger söta, saftiga ärter som gärna äts direkt från plantan. Som en del av köksträdgården bidrar den inte bara med smak och näring utan också med odlingsglädje och en levande bit av vårt gröna kulturarv.

Kostråden införs

År 1977 hade kolesterolhypotesen fått starkt genomslag. Flera stora interventionsstudier hade inte publicerats och resultaten från de studier som fanns att tillgå var motsägelsefulla.

I vissa fall gick det dock sämre för interventionsgrupperna. I Rose Corn Oil Study (1965) och Oslo Heart Study (1970) sjönk kolesterolet, men både hjärt- och totaldödligheten var högre hos de som åt den fleromättade, fettsnåla kosten. [10]

När resultaten vägdes samman fanns det ingen säker evidens för att fleromättade fetter minskade dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller förtida död.

Trots det kom kolesterolhypotesen att dominera kostdebatten, medan total dödlighet och långsiktiga hälsoutfall fick mindre fokus. [10]

Åsikten att minska naturligt animaliskt fett blev norm.

Trots invändningar från forskare som ansåg att underlaget var svagt fattades ett avgörande politiskt beslut. Under ledning av senatorn George McGovern infördes nya federala kostråd som omfattade omkring 220 miljoner amerikaner.

Därmed blev en ännu otillräckligt prövad hypotes grunden för officiella rekommendationer – med konsekvenser som visade sig först långt senare. [11]

Kort efter att de nya kostråden infördes i USA spreds liknande rekommendationer även till Sverige.

Även här kom fokus att ligga på att undvika det som beskrevs som det ”farliga fettet”, framför allt naturligt mättat fett. [12] [13]

Livsmedelsindustrin anpassade sig snabbt till de nya råden. Hjärtvänliga margariner, fettsnåla produkter och sockerhaltiga livsmedel med låg fetthalt lanserades brett.

Även glass och färdigmat kunde marknadsföras som hälsosamma och få Nyckelhålet trots mycket socker och raffinerade kolhydrater. Budskapet till konsumenterna blev att fett var farligt, medan socker och stärkelse sågs som ofarliga. [14] [15]

Utvecklingen skedde samtidigt som fetmaepidemin startade globalt, tillsammans med mer fetma, typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar. [16]

Först 2026 – femtio år senare – syns en förändring i kostråden. De nya amerikanska rekommendationerna betonar riktig mat och mindre processade kolhydrater. [17]

Rådet att begränsa mättat fett till under tio procent finns dock kvar. Frågan är nu om nästa version i stället kommer att begränsa det mycket höga intaget av linolsyra – och hur i så fall det kan påverka kostråd i resten av världen.

Christer slutsats

Under en period fanns en öppen diskussion om att högt intag av linolsyra kunde vara kopplat till ökad cancerrisk. Trots detta valde man att prioritera linolsyrans kolesterolsänkande effekt – och därmed att tona ner andra möjliga konsekvenser. I dag börjar bilden bli svårare att ignorera.

Forkning talar också för att de lättoxiderade fabriksfetterna kan bidra till Alzheimers, särskilt för de med riskgener. En antinflammatorisk kost med mer stabilt naturligt fett som olivolja – men även Omega-3 – och en kost som stödjer en allmänt god metabol hälsa kan motverka.

Den nu kända forskningen pekar dessutom på att mycket höga nivåer av linolsyra kan hänga samman med ökad total dödlighet, och dessa nivåer är inte längre teoretiska. De syns redan i verkliga befolkningar, inte minst i USA där ultraprocessad mat och industriella fröoljor dominerar kosten.

Frågan är inte längre om exponeringen ökar – utan hur länge vi har råd att blunda för följderna.

Forskningen visar att sambandet mellan kolesterol och dödlighet inte är enkelt. Höga nivåer kan vara kopplade till ökad risk för hjärtsjukdom, men inte till högre total dödlighet – något vi känner som kolesterolparadoxen.

Därför räcker det inte att se kolesterol isolerat; faktorer som inflammation, insulinresistens, oxidativ stress och livsstil spelar sannolikt en större roll för hälsa och överlevnad.

Senaste inläggen om kost, hälsa och långt liv:
Sverige – livslängdslandet? – Kolesterolparadoxen Hur industrin tog över matborden – Kolesterolparadoxen
Lägre insulin, längre hälsospann – Kolesterolparadoxen
Högre kolesterol, längre liv – Kolesterolparadoxen
Hur industrin tog över matborden – Kolesterolparadoxen

🥣 Traditionellt dillkött

Dillkött äts ofta i en lugn, hemtrevlig miljö där enkelhet och närhet till naturen märks. Ett rustikt träbord, linnehanddukar och kanske ett fönster med mjukt nordiskt ljus som faller över tallriken. Doften av dill och varm buljong blandas med ljudet av bestick och lågmälda samtal.

Rätten är förknippad med långsam matlagning och gemenskap – söndagsmiddag, lantkök eller ett stillsamt vardagsrum där maten får ta tid. Atmosfären är varm och jordnära, mer fokus på råvaror och sällskap än på perfektion.

Här en variant som behåller smaken av klassiskt dillkött, men utan mjölredning och socker.

Ingredienser (cirka 4 portioner)

700–800 g gräsbetat kalv- eller nötkött i bitar
1 gul lök, grovhackad
2 lagerblad
8–10 vitpepparkorn
3 dl vatten eller buljong
2–3 dl grädde
1 kruka färsk dill, hackad
1–2 msk smör
Salt efter smak
Ev. lite pressad citron eller äppelcidervinäger för syra

Så gör du

Koka köttet mjukt i vatten/buljong med lök, lagerblad och vitpeppar (cirka 60–90 min).
Sila av och spara buljongen.
Smält smör i en gryta, häll i grädde och lite av buljongen. Låt sjuda till en krämig sås – ingen mjölredning behövs.
Lägg tillbaka köttet, tillsätt dill och smaka av med salt och lite syra.

Lågkolhydrat-tillbehör

Blomkålsmos med smör
Smörstekt spetskål
Rostad rotselleri i ugn

Referenser

[1]	”Omega-6 vegetable oils as a driver of coronary heart disease: the oxidized linoleic acid hypothesis,” [Online]. Available: https://openheart.bmj.com/content/5/2/e000898.
[2]	”https://www.mdpi.com/2227-9032/5/2/25,” [Online]. Available: Linoleic Acid: A Nutritional Quandary.
[3]	”A Controlled Clinical Trial of a Diet High in Unsaturated Fat in Preventing Complications of Atherosclerosis,” [Online]. Available: https://www.ovid.com/journals/circ/abstract/00003017-196907001-00001~a-controlled-clinical-trial-of-a-diet-high-in-unsaturated?redirectionsource=fulltextview.
[4]	”Healthy User and Related Biases in Observational Studies of Preventive Interventions: A Primer for Physicians,” [Online]. Available: https://link.springer.com/article/10.1007/s11606-010-1609-1.
[5]	”Diet, Lifestyle, Biomarkers, Genetic Factors, and Risk of Cardiovascular Disease in the Nurses’ Health Studies,” [Online]. Available: https://ajph.aphapublications.org/doi/full/10.2105/AJPH.2016.303316.
[6]	”Evidence of health benefits of canola oil,” [Online]. Available: https://academic.oup.com/nutritionreviews/article-abstract/71/6/370/1882361?redirectedFrom=fulltext.
[7]	”Historical rise of cancer and dietary linoleic acid: Mechanisms and therapeutic strategies,” nr https://www.wjgnet.com/2218-4333/full/v16/i9/110686.htm?utm_source=chatgpt.com&appgw_azwaf_jsc=cEohOos9I60Nv0WwbmSXL_U3EZlVakbdWjDGcq9yoB0xkvbqblfjRGJdGUz8Xt7wXhcSPWcifPuP5wUpCtDvWYucIvjOtTaktWqPKKV5QdoeWeF_dRMzunJvJquCCspAb7tOAwExJ7esFIWxG-pWxSrRvce9LLdD.
[8]	”Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from the Minnesota Coronary Experiment (1968-73).,” nr https://www.bmj.com/content/353/bmj.i1246.
[9]	”Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death: evaluation of recovered data from the Sydney Diet Heart Study and updated meta-analysis,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/346/bmj.e8707.
[10]	”Evidence from randomised controlled trials did not support the introduction of dietary fat guidelines in 1977 and 1983: a systematic review and meta-analysis,” [Online]. Available: https://openheart.bmj.com/content/2/1/e000196.
[11]	”US and UK dietary advice on fats “should not have been introduced”,” [Online]. Available: https://www.zoeharcombe.com/2015/02/us-and-uk-dietary-advice-on-fats-should-not-have-been-introduced.
[12]	”Från Linné till brödkampanj – kostrådens historia,” [Online]. Available: https://www.sverigesradio.se/artikel/3783362.
[13]	”Äldre fettstudie gömdes – ger en ny bild av faran,” [Online]. Available: https://www.svd.se/a/P6ep0/aldre-fettstudie-gomdes-ger-en-ny-bild-av-faran.
[14]	”Godisindustrin betalade forskarna – spred fettskräck,” [Online]. Available: https://www.svd.se/a/5mOE1/godisindustrin-betalade-forskarna-spred-fettskrack.
[15]	”Minns du den nyckelhålsmärkta glassen?,” [Online]. Available: https://www.dietdoctor.com/se/minns-du-den-nyckelhalsmarkta-glassen.
[16]	”Obesity and overweight,” [Online]. Available: https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight.
[17]	”Kennedy, Rollins Unveil Historic Reset of U.S. Nutrition Policy, Put Real Food Back at Center of Health,” [Online]. Available: https://www.hhs.gov/press-room/historic-reset-federal-nutrition-policy.html.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen