Upptäck mer från Kolesterolparadoxen
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.
Prenumerera för att få nästa artikel direkt i din inkorg.

I mitten av 1900-talet fick kolesterolhypotesen, idén om att sänkt kolesterol skulle rädda liv, stort genomslag. Sedan dess har rådet varit att undvika mättat fett för att minska risken för hjärtsjukdom. Grunden var en tidig studie på sju utvalda länder som visade en måttlig koppling mellan fett och hjärtdöd.
Senare forskning har gett en mer komplex bild. En global studie från 2010, baserad på data från 192 länder, visade att högre kolesterolnivåer kan vara kopplade till lägre hjärtdödlighet och längre liv.
Med dagens kunskap väcks frågor: Hur kunde en osäker hypotes forma kostråd och folkhälsopolitik i generationer? Vilka krafter bidrog till dess genomslag?
Kolesterolparadoxen innebär däremot att trots att lågt kolesterol kan ge mindre hjärtsjukdom kan samtidigt högre kolesterol leda till längre liv.
Det tycks allt tydligare idag.
Vi går vi tillbaka till kolesterolhypotesens ursprung, dess spridning och dess möjliga konsekvenser för vår hälsa.
Hjärtdöd ökade dramatiskt runt mitten av förra seklet från mycket låga nivåer, särskilt i USA. Detta kom att beskrivas som “1900-talets epidemi” och utlöste en intensiv jakt på förklaringar. [1]
Sjundedagsadventister hade vid denna tid stort inflytande på dietisterna i USA. Flera pionjärer bakom dietistutbildningar och American Dietetic Association kom från en miljö där vegetarisk kost sågs som både religiöst och hälsomässigt viktig. [2]
Stora livsmedelsföretag som Procter & Gamble marknadsförde växtbaserade industriella fetter som moderna och hälsosammare alternativ till animaliskt fett. I Sverige bidrog industrin, däribland Marabou, till att forma synen på socker under 1900-talet. [3][4]
Problemet var att dessa budskap saknade vetenskapligt stöd. Det blev allt tydligare att reklamen gick före forskningen.

Figur 1. Cilento ligger i ett grönt naturreservat mellan hav och berg. Ancel Keys bodde i lilla Pioppi, nära fiskebyn Acciaroli, där fiskare dagligen landade sin fångst. I dalen höll småbrukare höns och odlade grönsaker utan bekämpningsmedel. På sluttningarna växte citrus och olivlundar. Högre upp växte ätbara örter och där höll herdar får, getter och nötkreatur som betade gräs, örter och löv från buskar och träd.
I centrum för debatten stod den amerikanske forskaren Ancel Keys, tidigare känd för att ha utvecklat K-rationen – portabla fältransoner för amerikanska soldater under andra världskriget. [5]
Keys intresserade sig för kosten i Cilento i södra Italien, där hjärtsjukdom var ovanligare bland fattiga jordbrukare och fiskare än bland mer välbärgade grupper i Neapel. Observationerna bidrog till att han började dokumentera Medelhavskosten. [6]
I Keys beskrivningar kom fokus främst att ligga på kostens sammansättning, medan socioekonomiska faktorer och den enkla livsstilen i området fick mindre utrymme. [7]
Efter andra världskriget blev Keys en av de starkaste förespråkarna för idén att fett orsakar hjärtsjukdom – den så kallade Diet-Heart-hypotesen. Som stöd hänvisade han bland annat till Seven Countries Study, där han såg ett samband mellan fett och hjärtsjukdom. [8]
När det blev möjligt att mäta kolesterol mer systematiskt vidareutvecklade Keys sin teori och hävdade att mättat fett höjer blodets kolesterolnivåer och därigenom bidrar till hjärtsjukdom. [9]
Hypotesen fick stort genomslag, både inom forskningen och i offentliga kostråd. Den erbjöd en till synes enkel förklaring till en komplex sjukdom – och pekade ut en tydlig fiende i kosten.
Teorin byggde på ett begränsat och omstritt vetenskapligt underlag, men fick trots det ett stort inflytande. Redan från början fanns kritik mot tolkningar, urval av data och förbisedda förklaringar – invändningar som först långt senare fått betydelse för synen på hjärtsjukdom och kost. [10]
Keys slutsatser mötte tidigt kritik. Den brittiske läkaren och näringsprofessorn John Yudkin argumenterade i stället för att socker spelade en central roll i utvecklingen av hjärtsjukdom. [11]
Yudkins slutsatser gick rakt emot den dominerande uppfattningen och fick därför begränsat genomslag. Hans forskning kritiserades hårt och han kom att marginaliseras i den vetenskapliga debatten, medan fett-hypotesen gradvis etablerades som norm. [12]
Denna maktkamp har i efterhand granskats av journalisten Nina Teicholz. I boken The Big Fat Surprise beskriver hon hur vetenskaplig oenighet trängdes undan, hur industrins intressen påverkade debatten och hur kostråd infördes trots svagt vetenskapligt stöd. [13][14]

Figur 2. Kurs i pastatillverkning i Cilento. Enligt berättelserna hade Ancel Keys under lång tid samma hushållerska i Pioppi. Han beskrev den mat hon lagade åt honom. Centrala inslag i dåtidens vardagskost var olivolja, vilda örter, citrus med skal och lokala grönsaker. Dessutom åts bröd på fullkorn och måttliga portioner av andra långsamma kolhydrater, framställda av traditionella spannmål som odlades i området. Till det ett glas lokalt rödvin. Socker, andra ultraprocessade kolhydrater och raffinerat fett var ovanligt.
Keys så kallade Sjulandstudie har ifrågasatts. Kurvan han presenterade visade en statistisk korrelation på under 0,5 mellan fett och hjärtsjukdom – ett måttligt samband på populationsnivå. [15]
Forskare har också pekat på andra faktorer med starkare geografiska samband. Bland annat har studier visat att hjärtsjukdom varierar med latitud, vilket kopplats till klimat, årstider och solexponering. [16]
Andra kritiker menar att Keys diagram lika gärna kan tolkas som ett uttryck för skillnader i levnadsstandard och livsstil mellan länder. Seven Countries Study var en ekologisk jämförelse mellan populationer, vilket gör att faktorer som industrialisering, fysisk aktivitet och kostmönster kan samvariera. Japan låg exempelvis mycket lågt i hjärtsjukdom medan rika USA låg högst. [17]
Ytterligare kritik rör hur studien genomfördes. Vid tiden (1957) fanns tillgänglig statistik från 22 länder, men Keys valde att inkludera endast 7. När andra forskare analyserade samtliga 22 länder fann de en mindre tydlig koppling mellan intag av fett och död. Keys koppling visade sig bero på urvalet av länder. [18][19]
Talande exempel är Sverige, Norge och Danmark, som Keys valde bort. På 1950-talet hade de skandinaviska länderna ett lika högt intag av fett som USA, men samtidigt en tredjedel så mycket hjärtdöd. Att inkludera Sverige, Norge och Danmark – eller i ännu högre grad Frankrike – var tillräckligt för att ifrågasätta kolesterolhypotesen. [20]

Figur 3. Samband mellan fettkonsumtion och hjärtdöd i 22 länder. Sverige, Norge och Danmark syns nere till höger, med relativt hög fettkonsumtion men låg hjärtdödlighet. Figuren kommer från artikeln Fat in the diet and mortality from heart disease: A methodologic note (1957) av statistikerna Jacob Yerushalmy och Herman Hilleboe. [20]
Efter många decennier av forskning kan man tycka att kolesterolhypotesen borde vara väl bekräftad. Om högt kolesterol verkligen orsakar mer död borde sambandet vara tydligt och konsekvent i modern forskning – men så är det inte.
Stora befolkningsstudier och långsiktiga analyser visar ofta varierande eller ibland omvända samband. För stora grupper, särskilt äldre och kvinnor, har högre kolesterol till och med kopplats till bättre överlevnad.
Sammantaget ger dagens forskning inget entydigt stöd för en enkel kolesterolhypotes, utan pekar på en mer komplex bild.

Figur 4. Ko i en sluttning nära Cilento. Ancel Keys förespråkade en kost som i dag skulle kallas flexitariansk, med låg andel animaliska livsmedel. Keys uppfattning formades av tiden i Cilento. Där fanns fisk från havet, höns och ägg i dalen samtidigt som herdar i bergen höll får, getter och nötkreatur. Frågan är om Keys personliga övertygelse överskuggade verkligheten, och att han därför underskattade hur stort inslaget av animaliska livsmedel faktiskt var i den ursprungliga medelhavskosten.
Data från Världshälsoorganisationen (WHO), från 192 länder, visar ett samband som tydligt skiljer sig från de resultat Ancel Keys presenterade. [21]
I WHO:s nya data är högre kolesterolnivåer kopplade till lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och längre livslängd, särskilt bland kvinnor. Analysen omfattade både dödsfall i hjärt-kärlsjukdom (CVD) och total dödlighet, och resultaten granskades separat för män och kvinnor.
Detta gjorde det möjligt att ta fram fyra grafer som alla visade: ju högre genomsnittligt kolesterol, desto lägre dödstal.
Detta går emot den traditionella uppfattningen att högt kolesterol alltid innebär ökad risk för hjärtsjukdom. I stället antyder resultaten att kolesterol har en mer komplex roll i kroppen.
Andra faktorer, som inflammation, insulinkänslighet och oxidativ stress, kan idag ha större betydelse för risken för hjärtdöd än kolesterolnivån.
Datat tyder också på att högre kolesterol kan ha en skyddande effekt, särskilt hos kvinnor.


Figur 5. Figuren visar data från WHO (2010), baserad på statistik från 192 länder. Resultaten visar ett oväntat samband: högre kolesterolnivåer är kopplade till lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom hos både män och kvinnor. [21]


Figur 6. WHO-data från 2010, baserad på 192 länder, visar att högre kolesterolnivåer är kopplade till lägre total dödlighet hos både män och kvinnor. [21]
Graferna från 2010 är sammanställningarna av Zoë Harcombe, brittisk doktor i folkhälsonutrition och expert på att granska koststudier. Sambanden har senare bekräftats i en vetenskaplig publikation från 2020, vilket stärker slutsatsen att kolesterol inte har den entydigt skadliga roll som länge har antagits.[21]
Diabetesläkaren Fredrik Lindström i Linköping, en av Sveriges mest meriterade kostforskare, menar att även enkla observationsstudier har ett viktigt värde: om inget samband kan påvisas, kan det heller inte finnas något orsakssamband.
Med det argumentet borde kolesterolhypotesen ha avfärdats.

Figur 7. En klassisk rätt från Cilento är Coniglio alla Cilentana – kanin som långkokas rustikt med tomat, örter och olivolja. Den enkla tillagningen ger mycket smak och passar bra för den som vill hålla nere blodsockerpåslag. Här serverad med broccoli och rödkålssallad samt ett friskt vitt vin från Galicien.
Att en måttligt underbyggd hypotes på utvalt data formade kostråd och forskning i över ett halvt sekel är anmärkningsvärt. Kolesterol och mättat fett kom att dominera, medan andra avgörande faktorer för hjärthälsa – som insulinresistens, inflammation och livsstil – hamnade i bakgrunden.
I dag finns kunskap som ger en mer nyanserad bild, men många gamla antaganden lever fortfarande kvar i vård och rekommendationer. Samtidigt fortsätter fetma, typ 2-diabetes och multisjukdom att öka – trots decennier av råd som skulle förhindra den utvecklingen.
Kanske är det först nu vi på allvar börjar förstå hur komplext sambandet mellan kost och hälsa faktiskt är.
Detta kommer att få konsekvenser inom den redan tyngda vården – vi har bara sett början.
Till sist, vad kan egentligen legat bakom den kraftiga ökningen av hjärtdöd under 1950- och 1960-talen? Troligen var det flera faktorer som bidrog, bland annat utbredd rökning, luftföroreningar som bly i bensin samt ohälsosamma industriella transfetter.
När dessa riskfaktorer senare minskade – genom minskad rökning, renare miljö och förändringar i livsmedelsproduktionen – började också hjärtsjukdom att sjunka under andra halvan av 1900-talet.
Däremot är socker, vitt mjöl och raffinerade oljor faktorer som ökade kraftigt under hela 1900-talet – och som fortfarande fortsätter att öka.
Nyligen publicerat om långt liv:
Resan mot 100 år fortsätter – Kolesterolparadoxen
Weston A. Price och hans upptäckter – Kolesterolparadoxen
Kolesterolparadox och världens äldsta kvinna – Kolesterolparadoxen
Galicien – nästa blå zon? – Kolesterolparadoxen
Ogliastra – där männen blir äldre – Kolesterolparadoxen
Italien – tre regioner där man lever längst – Kolesterolparadoxen
USA:s enkla budskap – Ät riktig mat! – Kolesterolparadoxen
Okinawa – paradis eller förlorat arv? – Kolesterolparadoxen
Piemonte – Tryffel, Barolo och Slow food – Kolesterolparadoxen
San Marino – världsbäst i medellivslängd för män – Kolesterolparadoxen
Sverige – livslängdslandet? – Kolesterolparadoxen
Lägre insulin, längre hälsospann – Kolesterolparadoxen

Figur 8. Vi besökte Acciaroli några dagar i april 2024. Vid hamnen reser sig resterna av det normandiska tornet, det påminner än idag om den tid då normanderna etablerade sitt välde i södra Italien. Under 1000- och 1100-talen tog de gradvis kontroll över stora delar av regionen, inklusive området kring Neapel. Tornet i Acciaroli var uppfört för att bevaka kusten mot angrepp och kontrollera sjövägarna i Tyrrenska havet. Foto Alessandra Schiavo via ChatGPT.
Coniglio alla Cilentana (kanin i tomat, örter och olivolja) är en väldigt typisk rätt från Cilento. Den är rustik, enkel och passar bra om du vill hålla nere blodsockerpåslag.
I Acciaroli äts rätten med havet som närmaste granne. Acciaroli är en gammal fiskeby belägen vid ett av Italiens renaste hav, som under senare år också blivit en omtyckt badort i Cilento. Den lilla och charmiga historiska stadskärnan är en labyrint av smala gränder och små torg som tycks ha stannat i tiden.
Acciaroli räknas som en av de platser man bör uppleva i Cilento. Enligt traditionen blev Ernest Hemingway så förälskad i byn att den sägs ha inspirerat honom till romanen Den gamle och havet – en berättelse som på många sätt speglar byns nära relation till havet, fisket och det enkla livet.
Strax söderut ligger Pioppi, ännu en pärla längs Cilentos kust. Det är en liten by direkt vid stranden, internationellt känd som platsen där Ancel Keys formulerade grunderna för den medelhavskosten.
Rätten hör hemma i Cilento, ett område som länge studerats för:

Figur 9. I Cilento är Coniglio alla Cilentana en klassiker – kanin som långkokas rustikt med tomat, örter och olivolja. Här i en nordisk tolkning med svensk hare. Haren är köpt via vår lokala REKO-ring från Samstorps gård i Roslagen. Tomaterna kommer från vår egen odling och har frysts in i bitar, och olivoljan är från Ricci, som har egna odlingar på Sicilien.
Istället för bröd eller pasta (som ibland förekommer lokalt) kan du servera med:
1 kg tomat ger en mer syditaliensk “sugo”-gryta. I Cilento är det ofta betydligt mindre tomat – mer örter, vin och olivolja som bär smaken. En bra tumregel: 👉 ca ⅓–½ av köttets vikt i tomat
(800 g kött → 300–400 g tomat)
I Cilento används rå eller lätt uppvärmd extra jungfruolivolja:
I praktiken:
Olivoljan ersätter både socker, stärkelse och processade fetter – utan att driva insulin.
Smaksättningen är inte kosmetisk:
| Ingrediens | Funktion |
|---|---|
| Vitlök | NO-produktion, lätt blodtryckssänkande |
| Rosmarin, oregano, chili | Antioxidativ, antimikrobiell |
| Citron | Förbättrar mineralupptag, stimulerar matsmältning |
| [1] | ”The Epidemic of the 20th Century: Coronary Heart Disease,” [Online]. Available: https://www.amjmed.com/article/S0002-9343(14)00354-4/fulltext. |
| [2] | ”The Global Influence of the Seventh-Day Adventist Church on Diet,” [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2077-1444/9/9/251?utm_source=chatgpt.com. |
| [3] | ”The Battle Over Hydrogenation (1903-1920),” [Online]. Available: https://www.aocs.org/resource/the-battle-over-hydrogenation-1903-1920/. |
| [4] | ”Godisindustrin betalade forskarna – spred fettskräck,” [Online]. Available: https://www.svd.se/a/5mOE1/godisindustrin-betalade-forskarna-spred-fettskrack. |
| [5] | ”Ancel Keys,” [Online]. Available: https://en.wikipedia.org/wiki/Ancel_Keys. |
| [6] | ”The Seven Countries Study Turns 40: A Look At The Research That Introduced The Mediterranean Diet To The World,” [Online]. Available: https://www.aboutoliveoil.org/ancel-keys-mediterranean-diet?utm_source=chatgpt.com. |
| [7] | ”Ancel Keys, the Mediterranean Diet, and the Seven Countries Study: A Review,” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12027923/. |
| [8] | ”Ancel Keys and the lipid hypothesis: From early breakthroughs to current management of dyslipidemia,” [Online]. Available: https://bcmj.org/articles/ancel-keys-and-lipid-hypothesis-early-breakthroughs-current-management-dyslipidemia. |
| [9] | ”The Lipid–Heart Hypothesis and the Keys Equation Defined the Dietary Guidelines but Ignored the Impact of Trans-Fat and High Linoleic Acid Consumption,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/d41586-021-01455-4. |
| [10] | ”The Lipid–Heart Hypothesis and the Keys Equation Defined the Dietary Guidelines but Ignored the Impact of Trans-Fat and High Linoleic Acid Consumption,” [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2072-6643/16/10/1447. |
| [11] | ”John Yudkin’s hypothesis: sugar is a major dietary culprit in the development of cardiovascular disease,” [Online]. Available: https://www.frontiersin.org/journals/nutrition/articles/10.3389/fnut.2024.1407108/full. |
| [12] | ”The sugar conspiracy,” [Online]. Available: https://www.theguardian.com/society/2016/apr/07/the-sugar-conspiracy-robert-lustig-john-yudkin. |
| [13] | ”Big Fat Nutrition Policy | Nina Teicholz,” Youtube, [Online]. Available: https://www.youtube.com/watch?v=hzQAHITIUhg. |
| [14] | N. Teicholz, ”The Big Fat Surprise,” [Online]. Available: https://www.adlibris.com/se/bok/the-big-fat-surprise-9781925228106. |
| [15] | ”THE DIET AND ALL-CAUSES DEATH RATE IN THE SEVEN COUNTRIES STUDY,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0140673681904098. |
| [16] | ”Incidence of myocardial infarction and associated mortality varies by latitude and season: findings from a Swedish Registry Study,” [Online]. Available: https://academic.oup.com/jpubhealth/article-abstract/42/4/e440/5644331. |
| [17] | ”The Seven Countries Study,” [Online]. Available: https://academic.oup.com/eurheartj/article-abstract/38/42/3119/4600167?redirectedFrom=fulltext&login=false. |
| [18] | ”“Fat in the diet and mortality from heart disease: A methodologic note” (1957),” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4195930/?utm_source=chatgpt.com. |
| [19] | ”A short history of saturated fat: the making and unmaking of a scientific consensus,” [Online]. Available: https://journals.lww.com/co-endocrinology/fulltext/2023/02000/a_short_history_of_saturated_fat__the_making_and.10.aspx. |
| [20] | ”Ancel Keys and the Seven Countries Study: An Evidence-based Response to Revisionist Histories,” [Online]. Available: https://www.unisob.na.it/ateneo/c002/white_paper20170801.pdf. |
| [21] | R. e. al., ”The LDL Paradox: Higher LDL-Cholesterol is Associated with Greater Longevity.,” Annals of Epidemiology & Public Health ., nr https://www.meddocsonline.org/annals-of-epidemiology-and-public-health/the-LDL-paradox-higher-LDL-cholesterol-is-associated-with-greater-longevity.pdf, 2020. |
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.