Sverige ses ofta som ett mycket hälsosamt land, med god sjukvård, hög utbildningsnivå och bra levnadsvillkor. Trots detta ligger vi inte i topp när det gäller vare sig medellivslängd eller andelen mycket gamla människor.

---

I delar av Japan, Spanien och Italien finns nära dubbelt så många hundraåringar som i jämförbara svenska regioner. Länder som Schweiz, Hongkong och San Marino har en tydligt högre medellivslängd än Sverige.

---

Det väcker en viktig fråga:
Varför lever vi inte längre – trots våra fördelar?

Svaret är sannolikt flera samverkande faktorer. En orsak är den kraftiga försämringen av den svenska kosten.

Sverige tillhör i dag de länder som konsumerar mest socker, vitt mjöl, raffinerade fetter och ultraprocessad mat, vilket ökar risken för insulinresistens, kärlsjukdom och kronisk inflammation.

Därtill kommer livsstilsfaktorer som mindre dagsljus, minskad vardagsrörelse och ökad social isolering.

---

Sverige är idag, med tanke på våra goda förutsättningar, ett land med en relativt medelmåttig livslängd särskilt för kvinnor – snarare än ett föregångsland.

---

Sverige – bra men inte bäst

Svenskar lever länge och antalet personer som blir 100 år eller äldre ökar. År 2023 fanns cirka 2 750 hundraåringar i Sverige, vilket motsvarar 26 per 100 000 invånare.

---

Medellivslängd i Sverige (2023):

• Män: 81,6 år
• Kvinnor: 84,9 år

År 2022 låg Sverige på fjärde plats i världen när det gäller medellivslängd för män och på fjortonde plats för kvinnor.

---

Den relativt höga medellivslängden beror bland annat på:

• Bra och tillgänglig sjukvård
• God livskvalitet med ekonomisk och social trygghet
• Aktiv livsstil, även bland äldre
• Trygg miljö och starka sociala skyddsnät

---

➡ Sammantaget har Sverige goda förutsättningar för ett långt liv.

---

Figur 1. Kring Fryksås fäbodar, högt belägna ovanför Orsa med vidsträckt utsikt över Orsasjön, breder stora marker som tidigare användes som betesland ut sig. För omkring hundra år sedan var landskapet betydligt öppnare, med en rik och varierad växtlighet av gräs, örter och lövträd. I dag har betesmarkerna till stor del vuxit igen och domineras av tät granskog – en tydlig påminnelse om hur förändrad markanvändning påverkar både landskap och biologisk mångfald.

---

Fäboden – hälsokällan

Få känner i dag till att Sverige på 1950-talet konsumerade ungefär lika mycket mättat fett som USA – och vi hade avsevärt mindre hjärtsjukdomar. Mönstret delade vi med bland annat Frankrike. Det gällde trots att rökning var vanligt och att socker varit subventionerat. Vi hade en relativt god folkhälsa och var inte lika hårt drabbade av krigets stress som till exempel östra Finland.[1]

I bloggserien om långt liv framträder ett tydligt mönster: vissa livsvillkor och levnadssätt återkommer gång på gång hos människor som lever länge och håller sig friska högt upp i åren. Frågan blir då naturlig – var i Sverige har vi historiskt levt på ett sätt som liknar detta?

Ett tydligt exempel är fäboden.

I december 2025 besöker vi Orsa Grönklitt med de gamla fäbodarna i Fryksås, en plats vi ofta kommer tillbaka till för de vackra omgivningarna, den fina längdåkningen och den goda maten.

---

På fäboden fanns en livsstil och en kost som, i kombination med dagens moderna sjukvård och sociala trygghetssystem, borde vara ett recept för både långt liv och god hälsa.

Djuren betade på marginalmarker rika på gräs, örter och löv, vilket gav mjölk och kött med hög näringstäthet. Av detta producerades mat som smör, ost, mjölk och kött – livsmedel rika på fettlösliga vitaminer, mineraler och energi.

Till detta åt man långsamma och traditionella kolhydrater, som grovt bröd och gröt gjord på hela korn av äldre spannmålssorter – mat som gav stabil energi och mättnad över lång tid.

---

När man ser på livet på fäboden framträder fyra centrala faktorer som gång på gång återkommer i forskningen om lång livslängd och god metabol hälsa:

🚶 Daglig naturlig rörelse
Livet på fäboden innebar rörelse från morgon till kväll: att valla djur, bära vatten, hugga ved och förädla maten. Det var funktionell vardagsrörelse snarare än träning – något som visat sig särskilt gynnsamt för långsiktig hälsa.

🥛 En näringstät och hälsosam kost
Kosten bestod av lokalt producerade mejeriprodukter, animalier och traditionella kolhydrater. Maten var minimalt processad, rik på vitaminer, mineraler och naturliga fetter och fri från moderna tillsatser.

☀️ Solljus och utevistelse
Sveriges långa sommardagar innebar många timmar utomhus. Regelbunden solexponering gav naturlig D-vitaminproduktion, kärlhälsa och bidrog till en stabil dygnsrytm, bättre sömn och hormonell balans.

🤝 Social gemenskap och mening
Fäbodarna bildade små gemenskaper där barn och vuxna levde nära varandra och hjälptes åt. Social samhörighet, ansvar och en tydlig roll i sammanhanget gav både trygghet och mening – faktorer som idag är starkt kopplade till både psykisk och fysisk hälsa.

---

Fäboden kan ses som en svensk historisk motsvarighet till dagens “blå zoner” – en livsmiljö där kost, rörelse, ljus och gemenskap samverkade naturligt för att främja ett långt och friskt liv.

---

Figur 2. Smidsgården är en historisk fäbod i Fryksås där spåren av den traditionella fäbodkulturen fortfarande lever vidare. Idag serveras här mat lagad på klassiska råvaror och långsamma metoder. På bilden syns en långbakad oxkind, tillagad med rotsaker och löksås med fläskbitar, serverad med inlagd gurka och en enkel sallad – ett exempel på näringstät, mättande och tidlös husmanskost.

---

Nordisk diet utklassar kostråden

NAFLDiet-studien, en större lottad koststudie publicerad i Nature Communications i december 2025, visar att en traditionell nordisk kost kan minska fettlever hos hälften av deltagarna på ett år hos personer med typ 2-diabetes eller prediabetes.[2]

Fettlever är i dag en mycket vanlig metabol sjukdom som saknar effektiv läkemedelsbehandling, vilket gör kostens betydelse särskilt viktig.

Det mest anmärkningsvärda är att deltagarna förbättrade sin leverhälsa utan kaloriräkning eller viktfokus. Effekten tycks alltså bero på vad man äter, inte hur lite.

---

Stöd i tidigare forskning

Resultaten ligger i linje med en studie från Karolinska- Institutet och universitetssjukhuset från 2021, som visar att både strikt lågkolhydratkost och 5:2-fasta kraftigt minskade fettlever redan efter tre månader. Mat enligt kostråden gav betydligt sämre resultat. [3]

---

Vad innebar den nordiska kosten?

Kosten baserades på traditionella nordiska råvaror: mer fisk, långsamma kolhydrater och rotfrukter samt andra minimalt processade livsmedel. Socker uteslöts helt. Fettkällorna begränsades främst till rapsolja (mindre linolsyra), medan mer raffinerade fröoljor som solrosolja undveks. [4]

---

Fröoljor gav sämre resultat

Jämförelsegruppen åt också en sockerfri kost men baserad på industriellt processade fröoljor, främst solrosolja (mer linolsyra). Trots frånvaro av socker minskade fettlevern här endast bland 17 procent – avsevärt sämre än med nordisk kost.

---

Kostråden – återigen svag effekt

Även i denna studie gav den kost som följde officiella svenska kostråd, precis som i tidigare interventionsstudier, endast marginella förbättringar.

---

Forskning visar än en gång att en traditionell, näringstät kost med minimalt processade råvaror ger bättre metabol hälsa än dagens kostråd.

Resultaten ligger i linje med studierna på spansk medelhavskost, där hjärtsjukdom och andra metabola åkommor förbättrades.

---

Figur 3. Ungnötslever från gräsbetande djur är ett av de mest näringstäta livsmedel som finns, rikt på essentiella vitaminer och mineraler, med höga halter av biotillgängligt järn, vitamin A, B12, folat och flera viktiga spårämnen. I den traditionella nordiska kosten var det en självklarhet att ta tillvara hela djuret, inälvor som lever värderades högt för sitt näringsinnehåll.

---

Christers kommentar

Fokus på enskilda näringsämnen riskerar att dölja viktigare faktorer som livsmedlens näringstäthet och graden av bearbetning. [5]

---

Likt koststudien NORDIET från 2008 avviker NAFLDiet-studien 2025 från en traditionell nordisk kost genom att rekommendera minskat intag av naturliga mejeriprodukter till förmån för processade lågfettalternativ. [4]

Därmed går det inte att avgöra om en ännu mer traditionell nordisk kost – med naturligt smör, ost och animaliska fetter – hade kunnat ge lika bra eller bättre resultat.

---

Stora lottade interventionsstudier från 1960- och 70- och 2000-talen, där riktig traditionell mat med naturliga fetter ersattes med lågfettkost och industriellt framställda fleromättade fetter, visar att det ökade diabetes, hjärtsjukdom, total dödlighet och död i hjärt-kärlsjukdom.[6][7][8]

---

Vad kan Sverige göra bättre?

Sveriges medellivslängd planar ut och antalet hundraåringar är inte högst. Det hänger nära samman med hjärt–kärlsjukdom, typ 2-diabetes, fetma och kronisk inflammation. Orsakerna är välkända, men effektiva åtgärder saknas fortfarande.

Vissa riskfaktorer, som genetik kan vi inte påverka. Andra kräver långsiktiga samhällsinsatser. När det gäller kost och fysisk aktivitet finns däremot stora möjligheter att förbättra hälsan här och nu.

---

Sverige står inför ett vägval: att fortsätta behandla symtom eller ta itu med de grundorsaker som driver sjukdom. Bloggen utgår från att det senare är nödvändigt.

Tre särskilt viktiga områden:

---

1. Sätt metabol hälsa i fokus

Den svenska kosten har under lång tid förskjutits mot mer socker, snabba kolhydrater och ultraprocessad mat. Samtidigt har fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom ökat kraftigt. Forskningen visar tydligt att metabol ohälsa idag är den största orsaken till sjukdom och förkortat friskt liv.

Ny data från Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) visar att insulinresistens, höga triglycerider och inflammation har starkare koppling till åderförkalkning än LDL-kolesterol. Prevention bör därför fokusera mer på metabol hälsa och mindre på enskilda kolesterolvärden. [9]

---

2. Minska fixeringen vid kolesterol

Hjärt-kärlprevention har länge dominerats av LDL-kolesterol, trots att störd glukosreglering och inflammation är viktigare riskfaktorer. Detta har lett till omfattande läkemedelsanvändning, men begränsad effekt på den bakomliggande sjukdomsutvecklingen.

Studier som Apolipoprotein-related MOrtality RISk (AMORIS, 1985–1996) visar att hög ålder är kopplad till låg glukosnivå och god metabol hälsa – inte till lågt kolesterol. Även kolesterolparadoxen pekar i samma riktning. [10]

---

3. Prioritera nya riskgrupper

Ohälsa drabbar idag fler än tidigare: äldre kvinnor, yngre på landsbygden och socialt utsatta grupper. När kostens betydelse förbises och fokus ensidigt ligger på kolesterol riskerar skillnaderna i hälsa att öka.

Resultatet är att hälsa allt mer blivit en klassfråga – inte bara i hur länge vi lever, utan i hur många av dessa år som präglas av god livskvalitet.

---

Enligt väl dokumenterad forskning, finns ett U-format samband mellan LDL-nivåer och risken för hjärtdöd och död av alla orsaker. Det gäller för en idag metabolt ”normalsjuk” västerländsk befolkning. Minst risk har de med normala LDL-nivåer.[11]

Statiner kan ge en kortsiktig överlevnadsvinst efter hjärtinfarkt i vissa grupper, men nyttan är begränsad. På längre sikt finns kopplade biverkningar som påverkar livslängden negativt, som exempelvis minskad muskelmassa och försämrad blodsockerkontroll. [12][13]

---

Samtidigt är metabolt syndrom en ungefär 13 gånger större riskökning än LDL-kolesterol för hjärt-kärlsjukdom, vår vanligaste dödsorsak. Över en miljon svenskar beräknas ha typ 2-diabetes. Därför bör metabol hälsa vara den viktigaste vägledande faktorn.

---

Ett skifte i kostråd och ett större fokus på förebyggande vård är därför nödvändigt.

Forskningen visar också att långsiktiga livsstilsval är avgörande för ett långt och friskt liv – utan många år av lidande och stora samhällskostnader.

Läs vidare om risk: Oddskvot – risken för en hjärthändelse.

---

Figur 4. Längs Sveriges kuster och vid sjöar utgjorde fisk länge en självklar och viktig protein- och näringskälla. I dag behöver fisk väljas med omsorg, både ur miljö- och hälsoperspektiv. Här en krokfångad kolja tillsammans med ägg från gräsbetade höns, klassisk smörsås och vitkålssallad – en näringstät vinterrätt med stark koppling till traditionell nordisk kost.

---

Christers slutsats

Studier från olika länder visar att både medellivslängd och hundraåringar påverkas av flera samverkande faktorer, främst kost, livsstil, socioekonomiska villkor och tillgång till sjukvård. Erfarenheter visar att hög livslängd inte är statisk utan kan förändras över tid, särskilt när traditionella kost- och livsstilsmönster ersätts av mer västerländska vanor.

Okinawa är ett tydligt exempel där den tidigare långlivade befolkningen tappat sin fördel i takt med förändrade kostvanor. Länder som Hongkong, Schweiz och San Marino visar att en kombination av god sjukvård, ekonomisk trygghet, hälsosam kost och fysisk aktivitet kan bidra till en hög genomsnittlig livslängd.

Spanien, med regioner som Galicien med både hög medellivslängd och en hög andel hundraåringar, framstår som en ny stark kandidat bland långlivade områden, inte minst eftersom livsstilen liknar den i Sverige och därför är lätt att ta till sig. Dessutom stöds den spanska varianten av medelhavskostkost av stark vetenskaplig evidens.

Den framtida utmaningen är att enas om vilka faktorer som har störst betydelse för att hålla oss friska länge, och hur dessa bäst kan åtgärdas.

---

Nyligen publicerat om långt liv:
Resan mot 100 år fortsätter – Kolesterolparadoxen
Weston A. Price och hans upptäckter – Kolesterolparadoxen
Kolesterolparadox och världens äldsta kvinna – Kolesterolparadoxen
Galicien – nästa blå zon? – Kolesterolparadoxen
Ogliastra – där männen blir äldre – Kolesterolparadoxen
Italien – tre regioner där man lever längst – Kolesterolparadoxen
USA:s enkla budskap – Ät riktig mat! – Kolesterolparadoxen
Okinawa – paradis eller förlorat arv? – Kolesterolparadoxen
Piemonte – Tryffel, Barolo och Slow food – Kolesterolparadoxen
San Marino – världsbäst i medellivslängd för män – Kolesterolparadoxen

Tidigare inlägg inom samma område:
Vägen till längre liv – Kolesterolparadoxen
Dagens kost – ett 100-årigt hälsoexperiment – Kolesterolparadoxen
Medelhavskost – bevisat bra – Kolesterolparadoxen
En kort historia – Kolesterolparadoxen
Rött kött – hälsa, klimat och djurvälfärd – Kolesterolparadoxen

---

Krokfångad kolja med pocherat ägg och klassisk smörsås

Ett enkelt men elegant lågkolhydratrecept.

Ingredienser (2 portioner)

• 2 filéer krokfångad kolja (ca 150 g/st)
• 2–4 ägg av gräsbetade höns
• 100 g smör (gärna ekologiskt)
• 1 msk citronjuice eller lite äppelcidervinäger
• 1 liten schalottenlök (valfri)
• 1 msk vatten eller fiskfond (valfri)
• Havssalt
• Nymalen vitpeppar

Till servering (valfritt, lågkolhydrat):

• Smörslungad spenat, mangold eller sparris
• Färska örter (dill, persilja eller gräslök)

---

Figur 5. Koljafileer som sjudits försiktigt i lätt saltat vatten och toppats med persilja. En enkel, proteinrik och nordisk fiskrätt som bidrar med värdefull omega-3.

---

Tillagning

1. Koljan

• Salta koljafiléerna lätt.
• Sjud dem försiktigt i lättsaltat vatten eller ånga dem i 5–7 minuter tills de precis faller isär.
• Lyft upp och håll varma.

Alternativ: baka i ugn på 120–130 °C med en klick smör för extra saftighet.

---

2. Smörsås (klassisk, stabil och insulinneutral)

• Smält smöret långsamt i kastrull på låg värme.
• Tillsätt ev. finhackad schalottenlök och lite vatten/fond.
• Låt sjuda försiktigt några minuter.
• Ta av från värmen och tillsätt citronjuice.
• Smaka av med salt och vitpeppar.

Vill du ha extra NO-vänlig profil kan du tillsätta lite finhackad persilja eller dill mot slutet.

---

3. Pocherade ägg

• Koka upp vatten med en skvätt vinäger.
• Sänk värmen så vattnet knappt sjuder.
• Knäck i äggen och pochera i 2,5–3 minuter.
• Lyft upp med hålslev och låt rinna av.

---

Servering

• Lägg koljan på tallrik.
• Placera pocherat ägg ovanpå.
• Skeda rikligt med smörsås över.
• Avsluta med örter och ev. några droppar extra smör.

---

Näringsmässig kommentar

• Protein av hög kvalitet (kolja + ägg)
• Mättat och enkelomättat fett → stabilt blodsocker
• Mycket låg kolhydratbelastning
• Skonsam för insulin, inflammation och endotel

---

Referenser

[1]	”“Fat in the diet and mortality from heart disease: A methodologic note” (1957),” [Online]. Available: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4195930/?utm_source=chatgpt.com.
[2]	”Effects of an anti-lipogenic low-carbohydrate high polyunsaturated fat diet or a healthy Nordic diet versus usual care on liver fat and cardiometabolic disorders in type 2 diabetes or prediabetes: a randomized controlled trial (NAFLDiet),” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41467-025-65613-2?utm_source=chatgpt.com.
[3]	”Treatment of NAFLD with intermittent calorie restriction or low-carb high-fat diet – a randomised controlled trial,” [Online]. Available: https://www.jhep-reports.eu/article/S2589-5559(21)00032-X/fulltext.
[4]	”Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET),” [Online]. Available: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2796.2010.02290.x.
[5]	”Ultra-processed foods: what they are and how to identify them,” [Online]. Available: https://www.cambridge.org/core/journals/public-health-nutrition/article/ultraprocessed-foods-what-they-are-and-how-to-identify-them/E6D744D714B1FF09D5BCA3E74D53A185.
[6]	”Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from the Minnesota Coronary Experiment (1968-73).,” nr https://www.bmj.com/content/353/bmj.i1246.
[7]	”Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death: evaluation of recovered data from the Sydney Diet Heart Study and updated meta-analysis,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/346/bmj.e8707.
[8]	”Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women’s Health Initiative randomized controlled Dietary Modification Trial data from the Norwegian HUNT 2 study,” [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/202339.
[9]	”Lipoproteins and lipoprotein lipid composition are associated with stages of dysglycemia and subclinical coronary atherosclerosis,” nr https://www.internationaljournalofcardiology.com/article/S0167-5273(24)01320-2/fulltext.
[10]	”Blood biomarker profiles and exceptional longevity: comparison of centenarians and non-centenarians in a 35-year follow-up of the Swedish AMORIS cohort,” PMC, nr https://link.springer.com/article/10.1007/s11357-023-00936-w, 2024.
[11]	”Association between low density lipoprotein and all cause and cause specific mortality in Denmark: prospective cohort study,” [Online]. Available: https://www.bmj.com/content/371/bmj.m4266.
[12]	”Statin Use Is Associated With a Decline in Muscle Function and Mass Over Time, Irrespective of Statin Pharmacogenomic Score,” [Online]. Available: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jcsm.70132.
[13]	”Statins aggravate insulin resistance through reduced blood glucagon-like peptide-1 levels in a microbiota-dependent manner,” [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413123005053?utm_source=chatgpt.com.