Dagens jordbruks- och livsmedelspolitik har skapat ett system där produktion prioriteras före kvalitet. Resultatet påverkar hälsa, biologisk mångfald och Sveriges långsiktiga livsmedelsberedskap.

Många tycker att hälsosam mat är dyr. Samtidigt lägger vi stora gemensamma pengar på ett matsystem som kan bidra till att göra oss sjuka. Texten nedan förklarar hur.

---

Jordbrukssubventioner – Billiga råvaror, dyr hälsa

Politiken bakom dagens matsystem har gynnat produktionen av spannmål, socker och vegetabiliska oljor. Resultatet blev billig mat, men också nya utmaningar för folkhälsa, biologisk mångfald och livsmedelsberedskap.

---

Från småbruk till storskalig produktion

Sverige har, liksom många andra länder i EU och västvärlden, länge fört en jordbrukspolitik som gynnat större och mer storskaliga gårdar. Målet har varit att öka produktionen, sänka kostnaderna och stärka konkurrenskraften. Därför har många mindre jordbruk lagts ner eller slagits samman.

Norge valde en annan väg. Där har politiken i högre grad stött små familjejordbruk för att bevara en levande landsbygd och stärka livsmedelsberedskapen. Små gårdar kunde få särskilda stöd för att fortsätta sin verksamhet även i områden där jordbruket är svårt att bedriva.

Inom EU får jordbrukare ekonomiskt stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Syftet är att säkra livsmedelsförsörjningen, ge lantbrukare en stabil inkomst och hålla jordbruket levande i hela unionen. Även USA ger omfattande stöd, framför allt till produktion av majs, vete och soja.

---

Billiga råvaror formar matsystemet

Följden har blivit att spannmål, oljeväxter och socker produceras i stora mängder och till låga priser. Dessa råvaror utgör grunden för mycket av dagens industriella livsmedelsproduktion och används bland annat i ultraprocessad mat som stärkelse, socker, vegetabiliska oljor och djurfoder.

Sverige har som mål att producera betydligt mer spannmål än landet själv behöver. Samtidigt importeras stora mängder frukt, grönsaker, baljväxter och fisk. Det skapar en obalans i livsmedelssystemet. Stöden gynnar framför allt grödor som lämpar sig för storskalig produktion, snarare än de som bäst bidrar till folkhälsa eller ökad självförsörjning.

---

När jordbruket förändrar kost och landskap

Övergången till ett mer industriellt och subventionerat jordbruk har sammanfallit med flera andra förändringar som kan ha påverkat både hälsa och miljö:

• Mer processad mat – Konsumtionen av vitt mjöl, socker och industriellt framställda fetter har ökat kraftigt. Dessa livsmedel innehåller mycket energi men ofta mindre näring.
• Mer spannmål till djurfoder – Stora mängder spannmål används idag för att föda upp kycklingar, grisar och i ökande grad även nötkreatur. Det kan förändra köttets näringsinnehåll och fettsammansättning.
• Färre djur på bete – När jordbruket blivit mer storskaligt hålls fler djur inomhus och utfodras med kraftfoder i stället för att beta gräs.
• Igenväxande betesmarker – Trots goda förutsättningar för bete växer många gräsmarker igen. Samtidigt minskar mjölkproduktionen, särskilt i norra Sverige, vilket kan försvaga livsmedelsberedskapen.
• Minskad biologisk mångfald – Intensivt jordbruk med konstgödsel, bekämpningsmedel och andra kemikalier kan påverka växter, insekter och ekosystem negativt.
• Beroende av fossila bränslen – Jordbruket är fortfarande starkt beroende av diesel. Den sänkta skatten på jordbruksdiesel är ett av de största statliga stöden till sektorn

---

Västerländsk mat sprider sig över världen

Överproduktionen av billiga råvaror som spannmål, socker och vegetabiliska oljor påverkar inte bara hälsan i västvärlden. Även i områden som Kilimanjaros sluttningar i Afrika sprids västerländska matvanor snabbt. Traditionell mat ersätts allt oftare av billiga, industriproducerade livsmedel, samtidigt som fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ökar. [1]

---

Två veckor som förändrade hälsomarkörerna

En studie från 2025 jämförde människor som åt traditionell afrikansk mat med personer som åt en mer västerländsk kost. När deltagarna bytte kost under bara två veckor förändrades deras hälsomarkörer tydligt. De som gick över till västerländsk mat fick ökad inflammation i kroppen, medan de som bytte till traditionell mat fick minskad inflammation. [2]

Studien visar hur snabbt kosten kan påverka hälsan och hur traditionella samhällen påverkas när industriproducerad mat ersätter lokala matvanor.

---

Se mer om långt liv i Det goda livet till över 100 – Kolesterolparadoxen, Långlivade svenskar – Kolesterolparadoxen och En kort historia – Kolesterolparadoxen.

---

Fokus på produktion i svensk livsmedelsstrategi

Mer mat – men inte nödvändigtvis större självförsörjning

---

Sveriges självförsörjning av livsmedel har minskat över tid. I början av 1990-talet producerade Sverige omkring 75 procent av den mat vi konsumerade. Idag är siffran cirka 50 procent, jämfört med omkring 80 procent i Finland.

Den livsmedelsstrategi som presenterades 2025 fokuserar främst på att öka produktionen. Samtidigt är Sverige fortfarande beroende av import av många livsmedel, särskilt frukt, grönsaker, ost och kött.

---

Gunnar Rundgren har i sin analys av Livsmedelsstrategin 2.0 pekat på att de föreslagna ökningarna av både spannmåls- och köttproduktionen kan bli svåra att genomföra utan att mer mark tas i anspråk. Samtidigt lyfter han fram ökad robusthet i livsmedelskedjan, satsningar på svensk matkultur och stöd till regionala initiativ som positiva delar av strategin. [3]

Sveriges livsmedelsproduktion är dessutom beroende av importerade insatsvaror, som konstgödsel. Det gör att en snabb omställning vid en kris kan bli svår. Därför diskuteras nu möjligheterna att öka den inhemska produktionen av viktiga insatsvaror.

---

Figur 1. På Esters Café och Vattrångs konsthall kan du unna dig en härlig fika med nybakad ostfralla gjord på dinkelmjöl med krämig hummus tillsammans med en klassisk kopp kaffe. Sommaren är äntligen här, kör du E4:an strax norr om Hudiksvall är detta ett perfekt tillfälle att ta en paus. Oavsett om du är sugen på konst, vill bläddra i vinylskivor, njuta av en glass eller bara andas in den friska luften så är Vattrång en liten oas att svänga av till. Stanna för en stunds avkoppling eller för att upptäcka något nytt.

---

Små positiva signaler

Samtidigt finns tecken på en bredare syn på mat. Regeringen betonar att mat inte bara ska ge näring utan också bidra till njutning och matupplevelser.

Organisationen Eldrimner i Jämtland får fortsatt stöd. Eldrimner arbetar för småskalig livsmedelsförädling och traditionellt mathantverk och spelar en viktig roll för att bevara kunskap om svensk matkultur..

---

LiKlarar Sverige en livsmedelskris?

Sverige producerar tillräckligt med kalorier för att mätta befolkningen, men beroendet av importerade insatsvaror och långa transporter skapar sårbarheter.

---

En rapport från Jordbruksverket och Livsmedelsverket 2025 visar att Sverige sannolikt skulle kunna undvika svält även vid en allvarlig kris. Det produceras redan idag tillräckligt med kalorier inom landet för att mätta befolkningen. [4]

Däremot skulle många av de livsmedel vi är vana vid bli svåra att få tag på. Vi skulle behöva äta mer av det som produceras i Sverige, framför allt spannmål och andra baslivsmedel.

Rapporten pekar också på flera sårbarheter. En viktig utmaning är beroendet av importerad konstgödsel. Om tillgången till gödsel störs av exempelvis konflikter, handelsstopp eller energibrist kan skördarna minska kraftigt.

---

En annan svaghet är att en stor del av livsmedelsproduktionen finns i södra Sverige. Vid en kris kan långa transporter bli ett problem, särskilt för norra Sverige. Om transporterna inte fungerar riskerar vissa regioner att få brist på mat trots att det finns tillräckligt med livsmedel i landet som helhet.

Sammantaget visar rapporten att Sverige har goda förutsättningar att klara en livsmedelskris, men att det krävs planering, ökad robusthet och i vissa fall förändrade matvanor.

Det har ibland sagts att Sverige främst är självförsörjande på ingredienserna till en morotskaka: socker, vete, ägg och morötter. Även om det är en förenkling illustrerar det hur ensidigt det svenska livsmedelssystemet har blivit.

---

Figur 2. Under vistelsen bodde vi på vandrarhemmet vid den gamla fyrplatsen. På kvällen åt vi middag på det lilla caféet intill fyren med utsikt över Bottenhavet.

---

Högbonden – unik utpost i Höga Kusten

Från kustfiske till odlad lax – en berättelse om maten vid havet

---

Högbonden, Sveriges näst högsta fyrplats, reser sig ur havet mitt i Världsarvet Höga Kusten. Den lilla ön kan bara nås med båt och bjuder på klippor, vindpinade tallar, grottor och storslagna vyer. Vi besökte ön sommaren 2025.

Fyren har varit i drift sedan 1909 och området är idag naturreservat. Det gamla fyrvaktarbostället fungerar som vandrarhem där besökare kan övernatta, njuta av stillheten och vakna till utsikten över havet.

---

Figur 3. Maten var enkel men vällagad. Huvudrätten var norskodlad lax med tillbehör. Det mest lokala på tallriken var potatisen och Mjälloms klassiska tunnbröd.

---

Längs Höga Kusten finns idag nästan ingen lokal fisk kvar att köpa. Det småskaliga kustfisket har i stort sett upphört. Elias, som arbetar på vandrarhemmet, beskriver utvecklingen så här:

”För 15 år sedan fanns det gott om fisk här. För fem år sedan kunde en yrkesfiskare fortfarande få en hygglig fångst. I dag är fisken i stort sett borta.”

I stället serveras ofta odlad lax från Norge. Laxen föds upp på foder som bland annat innehåller spannmål och fiskmjöl. Samtidigt är många fiskbestånd i Östersjön hårt pressade. Det finns en tydlig kontrast i att odlad lax rekommenderas i kostråden, medan gräsbetat nötkött ofta avråds från trots att det kan produceras lokalt och i samspel med landskapet.

---

Mjösjö Fårgård – ett stopp med smak av Nordingrå

Från betesmark till tallrik i hjärtat av Höga Kusten

---

På vägen tillbaka från Högbonden stannade vi vid Mjösjö Fårgård, en småskalig gård strax ovanför fiskebyn Bönhamn i Nordingrå. Här driver Annica och Anders Nordlander ett jordbruk med får, fjällkor, linderödsgrisar och frigående höns.

Gården är ett exempel på småskaligt lantbruk där djuren betar i det kuperade landskapet som är typiskt för Höga Kusten. Hönsen går fritt utomhus och äter gräs och småkryp, vilket bidrar till de djupt gula äggulorna.

---

Figur 4. Biff av fjällko från Mjösjö Fårgård serverad med ekologiskt kryddsmör, hemodlad sparris och nyskördad ruccola från den egna trädgården.

---

I gårdsbutiken säljs kött, lamm, korv och ägg från den egna gården. Fårkorven är särskilt uppskattad. Allt produceras med omsorg om både djur, natur och matkvalitet.

Mjösjö Fårgård och Högbonden är två av många pärlor i Höga Kusten som väl är värda ett besök..

---

Mer om riktig svensk mat i Långlivade svenskar – Kolesterolparadoxen, Regional kost – hållbart och hälsosamt – Kolesterolparadoxen och Långsiktigt hållbar matproduktion – Kolesterolparadoxen

---

Referenser

[1]	”Global Impacts of Western Diet and Its Effects on Metabolism and Health: A Narrative Review,” [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2072-6643/15/12/2749.
[2]	”Immune and metabolic effects of African heritage diets versus Western diets in men: a randomized controlled trial,” [Online]. Available: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03602-0.
[3]	”Mycket skrik för lite ull,” [Online]. Available: https://tradgardenjorden.substack.com/p/mycket-skrik-for-lite-ull?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR3M1vBhz6_GK3dSdJli7um2CVRBTaB0Y9v_UEUZwWLkptEmq4rJ0kpCf34_aem_8an8E6dvE8QGHH4PPhGGaA.
[4]	”Livsmedelsförsörjningen i siffror,” [Online]. Available: https://www.livsmedelsverket.se/4a813d/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/2025—livsmedelsforsorjningen-i-siffror.pdf.