Spaniens hemligaste region

Galicien är Spaniens kanske mest orörda region – med ett lugnt landskap av kust, dalar och skogar där man kan vandra länge utan att möta någon annan än vinden och havet.

Historiskt var området landets fattigaste, runt en miljon galicier emigrerade i hopp om ett bättre liv. De bar med sig morrina – en djup, nästan fysisk form av hemlängtan.

Galicien ligger avskilt i Spaniens nordvästra hörn, skyddat av berg och Atlanten. Regionen har ett eget språk, en stark kultur och en tydlig stolthet. Romarna kallade kusten Finisterre – världens ände.

I dag är Galicien känt för sin mat: Europas kanske bästa skaldjur, bördig jord och kor som betar på smaragdgröna fält.

Det är en plats som förenar vild natur, historia och ett lugnt tempo – och som långsamt låter omvärlden upptäcka varför galicierna alltid velat återvända hem.

---

Ett steg från att bli den sjätte blå zonen

Galicien har väckt intresse hos demografen Michel Poulain, som tillsammans med Gianni Pes och senare Dan Buettner definierade begreppet blå zoner. Poulain använder en strikt vetenskaplig definition: områden där tillförlitliga register visar att ovanligt många blir 100 år och gör det med bibehållen hälsa.

Hittills uppfyller bara några få regioner kraven – Ogliastra på Sardinien, Okinawa, Nicoya-halvön, Ikaria och nyligen Martinique. Loma Linda ingår inte i Poulains lista eftersom dokumentationen enligt honom inte räcker.

Men listan kan växa. Just nu studeras Galicien som en möjlig ny blå zon. Regionen utmärker sig genom många långlivade invånare, en levande landsbygd och en livsstil där mat, rörelse och sociala band fortfarande följer naturens rytm.

---

Här lever människor nära familjen, äter lokal mat och rör sig dagligen – utan att kalla det träning. 

Kanske är det därför Galicien har så många hundraåringar. Landskapet uppmuntrar till ett långsamt liv genom ett milt klimat som minskar stressen och mat direkt från hav och jord.

Livsstilen är enkel och regelbunden och de sociala banden starka. Äldre fortsätter vara del av vardagen och känner sig behövda som bärare av minnen och traditioner. De gamla här blir inte bara äldre – de blir en del av platsens själ.

---

Figur 1. Caldo galego – en rustik och näringsrik soppa från Galicien. På bilden syns en variant kokad på egenodlad grönkål, tomater, rotselleri, lök och purjolök. Den har förhöjts med en mustig fond av renbuljong, ett litet tillskott av renkött samt korv från Slingkom gård. Det här är en enkel och mättande rätt som förenar odling, råvarukvalitet och tradition – precis så som den galiciska vardagsmaten ser ut: naturlig, smakrik och full av näring.

---

Det är denna stilla, envisa livskraft som nu fått forskarna att undra: har Galicien alla ingredienser som krävs för att bli Europas nästa blå zon? Om så är fallet – är kanske den största av alla galiciska hemligheter just är på väg att avslöjas?

Michel Polain har själv uttalat att regionen är ”ett steg från att bli den sjätte blå zonen i världen” och deltar i forsknings- och kartläggningsarbetet där vissa områden i Galicien (bland annat Covelo och Terra de Celanova) pekas ut som särskilt intressanta. [1][2][3][4][5]

---

Michel Polain menar att Terra de Celanova uppvisar de kriterier som krävs: homogen livsstil, naturlig miljö och dokumenterad hög koncentration av hundraåringar

Poulain betonar att Galicien först måste få sina siffror bekräftade genom officiella register och vetenskapliga analyser innan området kan kallas en blå zon.

I Galicien är medellivslängden 83,6 år. Regionen har runt 75,8 hundraåringar per 100 000 invånare.

I Ourense-provinsen är siffran högre: cirka 127 per 100 000.

I Terras de Celanova är den mycket hög: cirka 321 per 100 000 (55 av 17 108 invånare enligt El País).

---

Ourense ligger i samma nivå som Martinique, som har 110–115 hundraåringar per 100 000 invånare.

Även Terras de Celanova kan jämföras med långlivade områden som ett kluster byar i Ogliastra på Sardinien och byn Ōgimi på Okinawa – med ungefär 500 per 100 000 invånare vardera.

Om siffrorna 127 för Ourense och 321 för Terras de Celanova bekräftas officiellt, placerar de området väl inom spannet för kända blå zoner.

---

Varför lever så många länge i Terras de Celanova och Ourense?

Kost och näring
Den atlantiska kosten – mycket fisk, skaldjur – tillsammans med inlandets gräsbetade djur, naturligt feta mejerier, olivolja, baljväxter, grönsaker och kålväxter – ger gott om omega-3, vitaminer och antioxidanter. Hundraåringar i området har låg förekomst av diabetes och högt blodtryck.

Livsstil och miljö
Liv på landsbygden innebär daglig rörelse genom jordbruk av lokala livsmedel och promenader. Ren luft, kuperad natur och lite urban stress bidrar till bättre hälsa och längre liv.

Sociala faktorer
Starka familjeband, nära gemenskap och en kultur som värderar äldre stödjer både psykisk och fysisk hälsa. Intaget av raffinerad och ultraprocessad mat är lågt.

Geografi och befolkning
Glesa byar och små samhällen ger en lugnare livsrytm och mindre stress än i städer.

---

Pilgrimsvandring – ett modernt fenomen med gamla rötter

En intressant parallell till livet i blå zoner är den växande traditionen med pilgrimsvandring, framför allt den klassiska leden till Santiago de Compostela i Galicien. Varje år vandrar hundratusentals människor över långa sträckor genom landsbygd och byar, ofta i flera veckor.

Vandringen kombinerar det som kännetecknar långlivade miljöer: daglig fysisk aktivitet, natur, enkel kost, gemenskap och en tydlig känsla av syfte.

Många upplever förbättrad hälsa, lägre stress och djupare livstillfredsställelse – även om syftet inte alltid är religiöst. Pilgrimsvandringen visar att de livsstilsfaktorer som skapar ett långt liv går att återupptäcka i vår tid.

---

Medelhavslivsstilen och blå zoner

Om Ourense och i synnerhet Terras de Celanova studeras framträder många typiska drag från blå zoner – platser där människor lever ovanligt länge och friska. Makoto Suzukis kriterier från Okinawa passar väl in här:

Maten – ät lite men bra
Små portioner med rena, lokala råvaror.

Motion – naturlig rörelse
Ingen gymkultur, utan dagligt fysiskt arbete, promenader och bärande.

Sociala nätverk – stark gemenskap
Familj och vänner står nära och man är del av ett sammanhang.

Mening – ikigai
Ett tydligt syfte i vardagen, ofta kopplat till familj, tradition eller tro.

Blå zoner har ofta varit relativt fattiga men utan långvarig svält, samtidigt som sjukvården förhindrat tidig död.

Livsstilen – mycket rörelse, naturlig mat, lite socker och starka sociala band – minskar risken för kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och fetma.

I dessa områden är sådana sjukdomar ovanliga även hos mycket gamla och både kropp och hjärna fungerar ofta väl långt upp i åldrarna.

---

Fler mönster i långlivade områden

Bland de blå zonerna och andra områden där människor lever länge syns ytterligare fyra återkommande faktorer:

1. Klimatet

Soligt och milt väder gör det lätt att vara ute året runt. Det ger mer rörelse, dagsljus, vitamin D och kväveoxid – alla viktiga för hälsan.

2. Självhushållning och småskaligt jordbruk

Många odlar och producerar sin egen mat. Det innebär daglig fysisk aktivitet, tid utomhus och täta sociala kontakter. Råvarorna är färska, lokala och lite processade.

3. Naturliga fetter och lite socker

Kosten bygger på traditionell mat:

• fullfeta mejerier, olivolja, smör och ister
• bladgrönsaker, bönor, kål – med få kolhydrater
• mycket lite socker, vitt mjöl och ultraprocessad mat.

4. Kolesterol – ett oväntat mönster

Många mycket gamla personer har högt kolesterol, särskilt LDL, men är ändå friska. Kolesterol kan vara viktigt för immunförsvar, cellmembran och hormonproduktion.

Hos äldre ses ofta att lågt kolesterol kan kopplas till ökad dödlighet. Sambandet är inte helt klarlagt, men återkommer i flera studier.

---

Smakerna i Galicien – från hav till berg

Galicien är känt för sitt fantastiska kök, format av mötet mellan Atlanten och de gröna gräsklädda bergen.

Kusten ger skaldjur i världsklass – musslor, räkor, ostron och den berömda percebes. Havet präglar både maten och kulturen.

Inlandet erbjuder lika mycket: grönsaker som trivs i det fuktiga klimatet och djur som betar fritt på gröna kullar. Köttet och mejerierna får sin smak och näring från småskaligt jordbruk och naturligt bete.

Det galiciska köket är enkelt men omsorgsfullt, baserat på lokala råvaror och säsongens mat. Måltiderna som är sociala och långsamma är en viktig del av livet.

👉 Tetilla är generellt sett den mest omtalade galiciska osten (inklusive i området kring Ourense) och representerar regionens ostkultur allra tydligast. Lacón Gallego (saltat och torkat griskött) är den mest omtalade och representativa köttprodukten från Ourense och Galicien, särskilt i traditionell gastronomi, följt av regionens erkända nötkött och charkuterier.

👉 Godello från Valdeorras (i Ourense) räknas ofta som det mest omtalade eget vin från Ourense-området, medan Albariño-viner från Galicien är de mest kända globalt och ofta nämns i samband med vin från nordvästra Spanien.

Här är maten en del av kulturen – och av hälsan.

---

Christers slutsats

Forskningen har länge lyft fram rörelse och växtbaserad medelhavskost som nycklar till ett långt liv. Men detta fokus kan ha gjort att man underskattat andra viktiga faktorer – som soligt klimat, självhushållning, naturliga fetter och till och med högre kolesterolnivåer hos äldre.

Poängen är att ingen enskild faktor förklarar lång livslängd. Det handlar om ett samspel av livsstil, miljö och kultur som byggts upp under generationer.

Terrass de Celanova visar hur hela sättet att leva – inte bara maten – formar ett långlivat samhälle.

---

Nyligen publicerat om långt liv:
Resan mot 100 år fortsätter – Kolesterolparadoxen
Weston A. Price och hans upptäckter – Kolesterolparadoxen
Kolesterolparadox och världens äldsta kvinna – Kolesterolparadoxen

För att läsa mer om vägen till längre liv se:
Vägen till längre liv – Kolesterolparadoxen
Dagens kost – ett 100-årigt hälsoexperiment – Kolesterolparadoxen
Medelhavskost – bevisat bra – Kolesterolparadoxen
Det goda livet till över 100 – Kolesterolparadoxen
Långlivade svenskar – Kolesterolparadoxen
Regional kost – hållbart och hälsosamt – Kolesterolparadoxen
Långsiktigt hållbar matproduktion – Kolesterolparadoxen

---

🥣 Caldo galego

En lågkolhydratversion av Caldo galego – så nära originalet som möjligt i smak och känsla, men med klart lägre kolhydratbelastning.

---

Figur 2. Rykande varm Caldo galego – en höstsoppa med rötter i Galicien. Den mustiga soppan är ett utmärkt exempel på galicisk matlagning: enkel, rustik och gjord av det som finns nära. Grönkål, lök, purjolök och andra grönsaker från trädgården får sjuda långsamt tillsammans och utveckla sina smaker. Resultatet blir en värmande, näringsrik rätt som passar perfekt när kvällarna blir kyligare och naturen går in i höstskrud.

---

I de dimmiga, kuperade byarna i Terras de Celanova ligger granithus runt små torg där vardagen går långsamt. I ett litet värdshus med vedeldad spis serveras Caldo galego i tunga keramikskålar. Doften av buljong, kål och chorizo fyller rummet medan gästerna samtalar lågmält på galiciska. Det är varmt och enkelt, som att sitta hemma hos någon snarare än på en restaurang. Utanför passerar traktorer och höns över gårdsplanen, inne vid bordet känns tiden stilla och maten bär landskapet med sig.

🧾 Ingredienser (4 portioner)

• 300–400 g grelos, grönkål eller savojkål
• 300 g sellerirot eller kålrot (tärnat)
• 150–200 g chorizo eller småbitar av sidfläsk
  (kan vara kombination)
• 1 gul lök, hackad
• 2–3 vitlöksklyftor
• 1–1,5 liter hemlagad köttbuljong (eller god buljong)
• Olivolja eller ister
• Salt, peppar, ev. paprikapulver
• Ev. lagerblad

---

👩‍🍳 Tillagning

1. Fräs basen

• Hetta upp fett i en gryta.
• Fräs lök och vitlök tills mjukt.
• Tillsätt chorizo/sidfläsk och låt få färg.

2. Rotfrukter

• Lägg i kålrot/sellerirot i grytan.
• Fräs 1–2 minuter.

3. Buljong

• Tillsätt buljong och lagerblad.
• Sjud 20–25 minuter tills rotdelar är mjuka.

4. Grönsaker

• Lägg i kål/grelos.
• Sjud ytterligare 10–15 minuter.

5. Smak

• Smaka av med salt, peppar, ev. paprika.
• Ta bort lagerblad.

Servera het i djupa skålar.

🍷 Serveringsförslag (lokal känsla)

• Ett glas Albariño eller god torr cider
• Ostchips om du vill ha krisp

---

Christers tips

Vinet Joaquín Rebolledo Godello från Valdeorras i Orense, Galicien, finns att köpa på Systembolaget. Det är ett elegant och matvänligt vin som speglar den spanska Atlantkustens särprägel. Med sin friska syra, rena frukt och tydliga mineralitet passar det utmärkt till rätter med havsnära karaktär – som fisk, skaldjur och lättare medelhavsinspirerade rätter – men fungerar lika bra till enkla, rena smaker där råvaran får stå i centrum. Vinet förmedlar en känsla av Atlantens svala vindar, granitjordar och Galiciens gastronomiska tradition.

---

Referenser

[1]	”A Narrative Review Exploring the Similarities between Cilento and the Already Defined ”Blue Zones” in Terms of Environment, Nutrition, and Lifestyle: Can Cilento Be Considered an Undefined ”Blue Zone”?,” [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2072-6643/16/5/729.
[2]	”Michel Poulain: “Galicia está a un paso de convertirse en la sexta blue zone del mundo”,” [Online]. Available: https://sgxx.org/michel-poulain-galicia-esta-a-un-paso-de-convertirse-en-la-sexta-blue-zone-del-mundo/.
[3]	”STUDY OF THE CENTENNIAL PHENOMENON CARRIED OUT BY THE DEPUTATION OF OURENSE AND OURENSIVIDAD.,” [Online]. Available: https://ourensividad.com/en/study-of-the-centennial-phenomenon-carried-out-by-the-deputation-of-ourense-and-ourensividad/?utm_source=chatgpt.com.
[4]	”Michel Poulain, world reference in longevity, shares in Salamanca the keys to the Blue Zones,” [Online]. Available: https://cenie.eu/en/michel-poulain-world-reference-longevity-shares-salamanca-keys-blue-zones?utm_source=chatgpt.com.
[5]	”Blue Zone, a Demographic Concept and Beyond,” [Online]. Available: https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/15598276251342502.