Det är lika många med lågt som med högt kolesterol som får hjärtinfarkt. Mitt eget exempel visar att vårdens kolesteroltester kan ge en falsk trygghet. Andra med högre kolesterol får läkemedel utskrivna och kan drabbas av biverkningar i onödan.

---

Forskning visar att kolesterol ger en mycket begränsad bild av risken för hjärt-kärlsjukdom. Många med låga värden får ändå hjärtinfarkt, medan andra med höga värden förblir friska hela livet. I Sverige förskrivs läkemedel baserat på mätt kolesterol.

I Storbritannien används verktyget QRISK3 för att bedöma risken för hjärthändelser, flera faktorer vägs in, men LDL finns inte ens med. Förutom att en gång i livet kontrollera om man har genetiskt höga värden, kan de återkommande blodproven mest vara slöseri med resurser.

---

Det är därför klokt att titta på andra markörer som bättre speglar metabol hälsa, kärlfunktion och graden av inflammation i kroppen. Här beskrivs fyra markörer som ger en djupare riskbedömning än kolesterol:

• Kvoten mellan triglycerider och HDL – en enkel men kraftfull markör för insulinresistens och metabolt syndrom.
• Blodtryck – en varningssignal för stela kärlväggar och obalans i kroppens reglering.
• Inflammation – visar på låggradig kronisk inflammation, en av de främsta drivkrafterna bakom hjärt-kärlsjukdom.
• Homocystein – en ofta förbisedd aminosyra som skadar kärlväggarna om nivåerna blir höga.

---

Tillsammans ger dessa markörer en mer praktisk bild av risken för en framtida hjärthändelse – och de kan påverkas positivt genom enkla livsstilsförändringar. Dessutom ett förslag på en medelhavsinspirerad lunch.

---

Kvoten mellan triglycerider och HDL

I en stor studie analyserades 177 860 patienter, med en genomsnittsålder på 61,1 år och en uppföljningstid på 6,1 år. Sambandet mellan LDL-nivåer och dödlighet var inte tydligt. Däremot gav kvoter mellan HDL och andra blodfetter en bättre möjlighet att bedöma den verkliga risken. [1]

Höga HDL-nivåer är väl erkända som en skyddande faktor mot hjärtsjukdomar. Oxidativ stress och inflammation spelar en central roll vid hjärtsjukdom och HDL hjälper till att förhindra oxidationen av LDL, vilket är en viktig process i utvecklingen av hjärtsjukdom. Studier visar att en lägre kvot mellan totalkolesterol och HDL, samt mellan triglycerider och HDL, är starkt kopplad till en lägre risk för dödlighet. Däremot har LDL-nivåer, när de mäts enskilt, begränsat eller inget förutsägande värde för hjärtsjukdom och dödlighet. [1]

---

Figur 1. Diagrammet visar sambandet mellan olika blodfettsmarkörer och den relativa risken att dö, där varje kategori representeras av fyllda cirklar. Överst visas LDL-kolesterol, där framgår inget tydligt samband med ökad dödsrisk. I mitten illustreras förhållandet mellan totalt kolesterol och HDL-kolesterol, där kan en svag korrelation anas. Nederst kvoten mellan triglycerider och HDL-kolesterol, som visar en tydlig linjär ökning i risk: ju högre kvoten är, desto större är dödsrisken. Detta tyder på att triglycerid/HDL-kvoten kan vara en starkare riskindikator för dödlighet än de andra två markörerna [1].

---

I stället för att fokusera på LDL-nivåer bör man lägga större vikt vid kvoterna mellan främst triglycerider/HDL, tillsammans med andra kända riskfaktorer för hjärtsjukdom, som högt blodtryck, rökning och fysisk inaktivitet. Eftersom både triglycerider (TG) och HDL ofta mäts vid vanliga läkarundersökningar, finns det ofta tillgång till historiska mätvärden för att spåra förändringar över tid. [1]

---

I en annan studie undersöktes olika förhållanden mellan dessa blodfetter och identifierade värden på den kvot som bäst förutspår metabolt syndrom. Kvoten mellan triglycerider och HDL är ett enkelt sätt att bedöma risken för metabolt syndrom och kan dessutom användas som ett behandlingsmål vid livsstilsförändringar. Studien visade att ”TG/HDL-kvoten var en bättre markör för att identifiera individer med metabolt syndrom än andra kvoter som totalkolesterol/HDL och LDL/HDL.” Forskarna fann också optimala gränsvärden för TG/HDL-kvoten för att skilja mellan personer med och utan metabolt syndrom: 1,62 för män och 1,18 för kvinnor. [2]

---

En kvot mellan triglycerider och HDL på under 1,0 anses generellt vara bra och indikerar låg risk för hjärt-kärlsjukdom. Här är några generella riktlinjer:

• Under 1,0 – låg risk för hjärt-kärlsjukdom och inflammation, samt god insulinkänslighet.
• 1,0 till 2,0 – acceptabel nivå men kan förbättras, särskilt för personer med andra riskfaktorer.
• Över 2,0 – ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och insulinresistens.

Kvoten mellan triglycerider och HDL är särskilt tillförlitlig för att förutsäga risken för hjärtsjukdom, eftersom höga triglyceridnivåer och lågt HDL är typiska tecken på metabolt syndrom. Dessutom kan denna kvot användas för att följa effekten av livsstilsförändringar eftersom dessa positivt påverkar både triglycerider och HDL.

---

Christers värde:

När jag drabbades av min första hjärtinfarkt låg min kvot mellan triglycerider och HDL på 1,9. Det är ett värde som signalerar förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom och ofta hänger samman med insulinresistens och ogynnsam fettomsättning i kroppen.

Idag har jag lyckats förbättra detta avsevärt. Min nuvarande kvot är 0,59, vilket betraktas som ett utmärkt värde. En låg kvot visar att balansen mellan blodfetter är mycket gynnsam: triglyceriderna hålls nere samtidigt som HDL – det så kallade ”goda kolesterolet” – är på en hög nivå. Kombinationen innebär att risken för åderförfettning, plackbildning och nya hjärtinfarkter blir betydligt mindre.

Det som gör resultatet extra starkt är att kvoten inte bara förbättrats isolerat, utan att den också går hand i hand med andra hälsofrämjande förändringar jag har genomfört och som jag beskriver i bloggen. Tillsammans ger dessa faktorer en stabil grund för långsiktig hjärt- och kärlhälsa.

---

Blodtryck

Blodtryck är en av de mest grundläggande hälsomarkörerna och därför mäts det nästan alltid inom vården. Det är bra, eftersom avvikande blodtryck ofta ger en tidig indikation på underliggande problem som metabolt syndrom och minskad elasticitet i kärlväggarna.

Ett förhöjt blodtryck kan fungera som en tidig varningssignal – en ”kanariefågel i gruvan” – som visar att kroppen är på väg in i en negativ utveckling med insulinresistens, metabolt syndrom och i förlängningen hjärt-kärlsjukdom.

---

Figur 2. Tomater är en grundpelare i kosten i hela Medelhavsområdet. De bidrar både med fyllighet och en naturlig sötma till traditionella rätter, samtidigt som de är rika på vitaminer, mineraler och antioxidanter. En av de mest betydelsefulla är lykopen, ett ämne som kopplats till positiva effekter på hjärt- och kärlhälsan. Upptaget av lykopen ökar när tomaterna tillagas, särskilt i kombination med olivolja, vilket gör varma tomaträtter som såser och grytor extra näringsrika.

---

Problemet är att man ofta begränsar behandlingen till att enbart sänka blodtrycket med läkemedel. Även om det kortsiktigt kan minska risken för akuta komplikationer, så kan det också bli kontraproduktivt om man inte samtidigt identifierar och adresserar grundorsaken. Läkemedlet kan ge en känsla av trygghet, där både patient och vårdpersonal tror att problemet är under kontroll, trots att den underliggande störningen – ofta kopplad till livsstil, kost och insulinresistens – fortsätter att utvecklas i det tysta.

Ett mer hållbart angreppssätt är därför att se blodtrycket som en signal om kroppens metabola status och använda det som utgångspunkt för att utreda och åtgärda livsstilsrelaterade orsaker i tid, snarare än att enbart behandla symptomet.

---

Christers värde:

Vid första hjärtinfarkten hade jag haft högt blodtryck och ätit två blodtrycksmediciner under flera år. Dosen läkemedel ökade sakta för att kontrollera trycket, men jag insåg aldrig att det på riktigt kunde leda till hjärtinfarkt. Än mindre förstod jag då att det är möjligt att minska blodtrycket igen med enkla men strikta och konsekventa livsstilsförändringar.

Mitt blodtryck varierar fortfarande lite under dygnet. På morgonen ligger det ofta runt 130/88 mmHg. Det är inte ett optimalt värde, men det ligger heller inte på en nivå som anses direkt farlig. För att hålla trycket under kontroll tar jag ibland en låg dos blodtryckssänkande läkemedel.

Jag har också märkt att mitt blodtryck sjunker efter fysisk aktivitet. En trolig förklaring är att de stora muskelgrupperna aktiveras och börjar producera kväveoxid (NO) i kärlväggarna. Kväveoxid fungerar som en signalsubstans som får blodkärlen att slappna av och vidga sig, vilket gör dem mer flexibla och minskar motståndet för blodflödet. Effekten blir att blodtrycket sänks på ett naturligt sätt.

Detta visar på en viktig mekanism: regelbunden träning bidrar inte bara till starkare muskler och bättre kondition, utan också till en förbättrad kärlhälsa. Genom att träna regelbundet kan man stärka kroppens egen förmåga att reglera blodtrycket och på sikt minska beroendet av läkemedel.

---

Inflammation (hs-CRP)

Idag finns möjlighet att mäta graden av inflammation i kroppen med hög precision genom ett blodprov som kallas högkänsligt CRP (hs-CRP). Till skillnad från ett vanligt CRP-test, som främst används för att upptäcka akuta infektioner eller kraftig inflammation, är hs-CRP känsligt nog att fånga upp även låga nivåer av kronisk, låggradig inflammation – den typ som ofta ligger bakom hjärt-kärlsjukdom och andra långsiktiga hälsoproblem.

---

Figur 3. Varför inte starta dagen med ett morgondopp? Hösten bjuder ofta på klara, friska mornar och vattnet kan fortfarande vara behagligt nog för ett uppfriskande bad. Efteråt fylls kroppen av energi, man känner sig både pigg, fräsch och redo att ta sig an dagens alla uppgifter.

---

Om din läkare inte erbjuder hs-CRP kan du själv beställa testet via exempelvis Funmed eller Werlabs.

---

Testet utvecklades ursprungligen för att ge en enkel men tillförlitlig markör för riskbedömning av hjärtsjukdom. Studier har visat att:

• Ett hs-CRP under 0,6 mg/L anses mycket lågt och indikerar att risken för hjärt-kärlsjukdom är minimal.
• Värden mellan 0,6 och 3 mg/L betraktas som en gråzon, där risken är förhöjd men inte alarmerande.
• Värden över 3 mg/L tyder på en högre risk, ofta kopplat till kronisk inflammation som bör utredas vidare.

Att regelbundet följa sitt hs-CRP kan därför vara ett värdefullt sätt att få insikt i den egna inflammationsstatusen och se hur livsstil, kost och andra åtgärder påverkar kroppens långsiktiga hälsa.

---

Christers värden

Mina egna värden på hs-CRP har varierat något över tid, men de ligger oftast under 1,0 mg/L, vilket anses vara en bra nivå. Mitt lägsta uppmätta värde har varit 0,57 mg/L – ett resultat som tyder på att min kropp numera har en låg grad av kronisk inflammation.

Det är just sådana låga värden man eftersträvar, eftersom de hänger samman med en betydligt minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och andra inflammationsrelaterade sjukdomar. Att hålla hs-CRP nära denna nivå över tid är därför en stark indikator på att de livsstilsförändringar och åtgärder jag har genomfört faktiskt fungerar i praktiken och bidrar till att hålla kroppen i balans.

---

Homocystein

Homocystein är en aminosyra som bildas naturligt i kroppen som en del av ämnesomsättningen. Förhöjda nivåer i blodet har visat sig vara en oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, stroke och kognitiv svikt, eftersom de kan bidra till inflammation och skador på blodkärlens väggar. Genetiska avvikelser som höjer homocystein är vanliga och påverkar ungefär hälften av oss.

---

Trots detta mäts homocystein sällan inom den ordinarie vården, där fokus ofta ligger på blodfetter och annat som kan påverkas med läkemedel. Vill man själv ta reda på sina nivåer går det däremot enkelt att beställa testet via aktörer som Funmed eller Werlabs.

---

Att känna till sitt homocysteinvärde kan vara värdefullt, särskilt om man har svårt att dricka kaffe på kvällen eller känner av vin dagen efter – något som många upplever i medelåldern.

Eftersom nivåerna påverkas av bland annat B-vitaminerna folat (B9), B6 och B12, går det ofta att sänka ett förhöjt homocystein med relativt enkla kost- eller tillskottsåtgärder.

---

Christers värde:

När jag mätte mitt homocystein för första gången år 2018 låg värdet över 20 µmol/L, en nivå som innebär en klart förhöjd risk för kärlskador och hjärt-kärlsjukdom. Sedan dess har mina värden oftast legat under 15 µmol/L, vilket fortfarande är högre än önskvärt men en tydlig förbättring jämfört med ursprungsnivån.

Kostmönster med mer folatrika bladgrönsaker har visat sig framgångsrika och leder till mindre hjärtsjukdom. Redan LYON-studien från 1999 hänvisar till folat och bladgrönsaker i medelhavskosten som en framgångsfaktor. [3] [4]

Vid ett tillfälle lyckades jag få ned homocysteinet till under 10 µmol/L. Efter att ha slutat med kaffe och dragit ner på vin har jag arbetat systematiskt med tillskott av B-vitaminer (främst B6, B12 och folat/5-MTHF) samt aminosyran glycin, som stödjer kroppens metyleringsprocesser. Ett värde under 10 betraktas som betydligt mer gynnsamt och indikerar en avsevärt minskad risk.

Vården hänvisar ofta till studier som använt syntetisk folsyra och som inte varit framgångsrika. Det kan därför vara viktigt att välja naturligt folat eller methylfolat. Exempelvis har jag en genetisk avvikelse som gör mig känslig för syntetisk folsyla. Det tycks inte heller finnas större studier som undersökt en kombination av flera kosttillskott.

Statiner kan höja homocystein vilket jag kunde konstatera när jag i omgångar blev övertygad att äta en hög dos. Med statiner var höjningen tydligt mätbar.

Min erfarenhet visar att homocystein är en påverkbar markör, där relativt små men konsekventa förändringar i näringsintag kan ge påtagliga förbättringar över tid.

---

Läs mer om kost och kosttillskott som sänker homocystein i inlägget:
Lägre relativ risk – Kondroitin, K2 och B-vitaminer – Kolesterolparadoxen

För fler inlägg i serien om risk och riskmätning se:
Oddskvot – risken för en hjärthändelse – Kolesterolparadoxen
Förlorade levnadsår och insulinresistens – Kolesterolparadoxen
Mät din risk del 1: Ta kontroll över ditt blodsocker – Kolesterolparadoxen

---

Lunch – en spansk variant som är både hälsosam och lätt att följa

När man talar om medelhavskost tänker många på den klassiska modellen från Grekland eller södra Italien: rik på grönsaker, baljväxter, fullkorn, olivolja och fisk, men mer sparsam med kött, ägg och mejeriprodukter.

---

Figur 4. Pollo en pepitoria – en av Spaniens äldsta och mest traditionsrika kycklinggrytor från Andalusien. Med sin fylliga sås baserad på mandel, äggula och saffran bjuder den på en smakresa genom spansk matkultur.

---

Den spanska medelhavskosten har samma grundprinciper – mycket färska råvaror, hög användning av olivolja och fokus på naturlig, oprocessad mat – men den skiljer sig på några viktiga sätt som gör den både mer lättillgänglig och mer hållbar i längden. Den spanska medelhavskosten kännetecknas av:

1. Mer fullfeta mejeriprodukter och ost

I Spanien spelar ost, yoghurt och andra fullfeta mejeriprodukter en större roll än i andra delar av Medelhavet. Framför allt är lagrade ostar som manchego en naturlig del av vardagskosten. Fullfeta mejeriprodukter mättar bättre, har rik smak och bidrar med viktiga näringsämnen som kalcium, protein och fettlösliga vitaminer.

2. Kött och ägg i lagom mängd

Den spanska varianten innehåller också lite mer kött och ägg än den klassiska italienska eller grekiska modellen. Det handlar inte om stora mängder rött kött, utan snarare om kyckling, kanin, lamm och rätter med ägg (till exempel tortilla española). Detta gör kosten enklare att följa för många, eftersom den känns mer varierad och flexibel.

3. Balansen med grönsaker och baljväxter

Trots en större andel animaliska livsmedel är basen fortfarande grönsaker, frukt och baljväxter. Spanien har en stark tradition av lins- och kikärtsgrytor, ofta kombinerade med grönsaker och en mindre mängd kött för smak. Denna balans gör att kosten både är näringstät och mättande utan att bli ensidig.

4. Rik på enkelhet och smak

En annan styrka med den spanska medelhavskosten är att den bygger på enkla råvaror och smaker. Rätter som grillad fisk med olivolja, grönsallader med ägg och tonfisk eller en skiva manchego med tomat och bröd är snabba att tillaga och lätta att uppskatta. Detta gör att kosten är realistisk att följa i vardagen, även för människor som inte har tid eller intresse av avancerad matlagning.

---

Varför är den mer hälsosam och lätt att följa?

Den spanska medelhavskosten kombinerar alla de dokumenterade hälsofördelarna från den klassiska medelhavslivsstilen – skydd mot hjärt-kärlsjukdom, diabetes och övervikt – med en ökad praktisk hållbarhet tack vare den större variationen och användningen av mättande livsmedel som ost, kött och ägg.

Det betyder att fler människor kan hitta en balans som fungerar i längden utan att känna sig begränsade eller gå runt hungriga. Just denna kombination av hälsosam och realistisk gör att den spanska medelhavskosten för många är den mest hållbara varianten att leva med över tid.

---

En spansk studie visade att vuxna som följde en medelhavskost hade lägre risk för metabolt syndrom, färre biologiska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och lägre dödlighet – både totalt och i hjärtrelaterade sjukdomar – under nästan nio års uppföljning [5].

Även de stora spanska interventionsstudierna PREDIMED och CORDIOPREV visar att den spanska medelhavskosten förbättrar hälsan, minskar risken för hjärtinfarkt och hjärtdöd samt kan minska tjockleken på inlagringar i halsartären. [6] [7] [8]

---

Här en lunchmeny på förslag från vår spanska hyresgäst, Maira:

🥗 Förrätt

• Gazpacho andaluz – en kall tomatsoppa med gurka, paprika, lök och lite vitlök, serverad i små glas.
• Tillbehör: några tunna skivor jamón ibérico och queso manchego.

🍗 Huvudrätt

• Pollo en pepitoria – långsamt tillagad kyckling i sås av mald mandel, äggula, saffran, vitt vin och buljong.
• Servera med:
  • Grillade grönsaker (paprika, zucchini, aubergine)
  • Bönor med olivolja och citron eller smörstekt spenat.

🍮 Efterrätt

• Vispad grädde, hackade valnötter, bitar av hel ekologisk apelsin med skal, granatäpplekärnor.

---

Här ett klassiskt spanskt recept på Pollo en pepitoria – en av Spaniens äldsta och mest traditionella kycklingrätter med rötter i det andalusiska köket. Rätten som anses ha uppkommit under 1500–1600-talet är ett exempel på hur spanska kokkonsten influerades av både det moriska arvet och den europeiska hovkulturen. Den kännetecknas av en sammetslen sås baserad på malda mandlar, äggula och saffran, vilket ger både en gyllene färg och en djup, nötig smak. Pollo en pepitoria var länge populär i spanska adelskretsar och serverades vid festliga tillfällen, men är i dag en uppskattad husmansrätt som lagas i många hem, särskilt i Madrid och södra Spanien.

---

Figur 18. Pollo en pepitoria – en mustig kycklinggryta som passar perfekt till en lång höstmiddag. Här serverad med ugnsrostade tomater, en fräsch sallad på grönkål och gurka och ett glas friskt rött vin för att runda av smakerna.

---

🍗 Pollo en pepitoria (4 portioner)

Ingredienser

• 1 hel kyckling (ca 1,5 kg), styckad i bitar
• 2 hårdkokta ägg (använd äggulorna till såsen, spara vitan till garnering)
• 50 g skållade mandlar
• 2 vitlöksklyftor
• 1 gul lök, finhackad
• 1 lagerblad
• 1 dl vitt vin (torrt)
• 3 dl kycklingbuljong
• Några trådar saffran (eller ½ tsk saffranstrådar mortlade med lite salt)
• Olivolja
• 1 msk färsk persilja, hackad
• Salt och svartpeppar

---

Tillagning

1. Bryn kycklingen
2. Salta och peppra kycklingbitarna.
3. Hetta upp olivolja i en gryta och bryn kycklingen runt om. Ta upp och lägg åt sidan.
4. Fräs basen
5. I samma gryta: fräs lök och vitlök tills de är mjuka och lätt gyllene.
6. Tillsätt lagerblad.
7. Sjud kycklingen
8. Häll på vinet och låt alkoholen koka bort 1–2 minuter.
9. Lägg tillbaka kycklingen, häll i buljong så att det nästan täcker, och låt sjuda under lock ca 35–40 min tills kycklingen är mör.
10. Gör pepitoria-såsen
11. Rosta mandlarna lätt i en torr panna.
12. Mixa/mortla mandlar, äggulor, saffran och lite av buljongen från grytan till en pasta.
13. Red såsen
14. Rör ner mandel- och äggulepastan i grytan.
15. Låt sjuda ytterligare 5–10 min så att såsen tjocknar och blir krämig. Smaka av med salt och peppar.
16. Servering
17. Strö över hackad persilja.
18. Garnera med de hackade hårdkokta äggvitorna.

---

Läs mer om medelhavskost, långt liv, matproduktion och kostförändring:

Medelhavskost – bevisat bra – Kolesterolparadoxen
Det goda livet till över 100 – Kolesterolparadoxen
Långlivade svenskar – Kolesterolparadoxen
Regional kost – hållbart och hälsosamt – Kolesterolparadoxen.
Långsiktigt hållbar matproduktion – Kolesterolparadoxen
Kostförändring – Kolesterolparadoxen

---

Referenser

[1]	”Is LDL cholesterol associated with long-term mortality among primary prevention adults? A retrospective cohort study from a large healthcare system”.
[2]	”Clinical usefulness of lipid ratios to identify men and women with metabolic syndrome: a cross-sectional study”.
[3]	”Mediterranean Diet Reduces Atherosclerosis Progression in Coronary Heart Disease: An Analysis of the CORDIOPREV Randomized Controlled Trial”.
[4]	”Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study,” Circulation (AHA Journal), 1999.
[5]	”Association between the Mediterranean lifestyle, metabolic syndrome and mortality: a whole-country cohort in Spain”.
[6]	”Preventing repeat heart attacks: Mediterranean vs. low-fat diet,” [Online]. Available: https://www.health.harvard.edu/heart-health/preventing-repeat-heart-attacks-mediterranean-vs-low-fat-diet.
[7]	”PREDIMED STUDY MEDITERRANEAN DIET IN THE PRIMARY Research Protocol. Version 1.”
[8]	”Long-term secondary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet and a low-fat diet (CORDIOPREV): a randomised controlled trial”.