Kosten mot metabolt syndrom

Ny forskning utmanar gamla föreställningar om kolesterol. Hos de med frisk ämnesomsättning verkar höga kolesterolnivåer inte öka risken för inlagringar i blodkärlen. Däremot vet vi att blodsockret spelar en stor roll: ju mindre kroppen behöver utsättas för snabba kolhydrater och glukos-toppar, desto bättre för kärlen. Samtidigt finns stark evidens för att naturligt fett i maten inte är något att vara rädd för – tvärtom kan det till och med vara bra.

Kolhydrater och metabol hälsa

Att strikt minska intaget av kolhydrater kan förbättra – och i många fall helt normalisera – flera viktiga riskfaktorer för hälsa, inklusive blodsocker, insulin, triglycerider och blodtryck. För de flesta påverkas kolesterolvärdena inte nämnvärt av en sådan kostomläggning.

Det finns dock en liten grupp – ofta smala, fysiskt aktiva och i övrigt friska – som kan få en tydlig ökning av LDL vid strikt lågkolhydratkost. Det skrämmer många kardiologer och dietister.

Ett problem i vården

Oron kring kolesterol har lett till att vården ger generella, otydliga och ineffektiva råd. I praktiken avråder man från att använda livsstilsförändringar som annars skulle kunna förbättra – eller till och med vända – metabola problem.

Konsekvensen är att de metabola sjukdomarna har fortsatt att öka kraftigt. I Sverige lever idag omkring en halv miljon människor med typ 2-diabetes, och antalet växer stadigt. Det är en av vår tids största hälsokatastrofer.

Ny banbrytande studie

En studie som blev klar i augusti 2025, där man använde avancerad AI-baserad bildteknik för att mäta utvecklingen av plack i blodkärlen, visar något överraskande:

Personer som är metabolt friska, det vill säga som har låga triglycerider och högt HDL, utvecklar inte mer plack i kärlen även om deras LDL är mycket högt.
Tvärtom såg man mindre tillväxt av plack än normalt i denna grupp, inklusive den mjuka och instabila plack som anses mest riskfylld.

Resultatet motbevisar den traditionella synen på LDL som en universell riskfaktor. Det pekar i stället på att metabol hälsa – balansen mellan blodsocker, insulin, triglycerider och HDL – är avgörande för hur blodfetter påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Huvudstudien är klar och presenterad av Matthew Budoff (Lundquist Institute at Harbor-UCLA Medical Center) men inte ännu publicerad. Som tidig referens blev en delstudie publicerad 2024. [1]

Vår väg framåt

Nedan lyfter jag fram kostmönster som förebygger metabolt syndrom och insulinresistens – två av de mest centrala bakomliggande orsakerna till dagens epidemi av hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Först några ord om den kost som gjort metabolt syndrom så vanligt bland svenskar – och sist inspiration från Provence, där människor lever länge och friskt med få hjärtsjukdomar.

Socker och snabba kolhydrater

Flera studier visar att man genom att sänka glukos, med eller utan läkemedel, minskar risken för – eller till och med tjockleken på – inlagringarna i kärlväggarna. [2][3][4][5]

År 2022 kom 30 procent av energitillförseln i Sverige från bröd och spannmålsprodukter, 21 procent från socker, sirap, choklad och konfektyrvaror, glass, malt och läskedrycker med mera, 20 procent från mejeriprodukter, ägg och matfett, 11 procent från kött och köttvaror och 2 procent från fisk, kräft- och blötdjur. I stort följer alltså vi en kost där mer än hälften av det vi äter är i form av socker och snabba kolhydrater.

Figur 2. Kantareller förknippas med sensommar och höst och är en uppskattad delikatess i svensk natur. Svamp innehåller rikligt med mineraler och fibrer men mycket lite kolhydrater, vilket gör den näringstät. Här serveras de med en bit gräsuppfött kött, vars höga andel omega-3 och naturliga smak skiljer sig från konventionellt uppfött kött. Som tillbehör: varma tomater som förstärker smaken av umami samt fräsch gurka, selleri och rå kål som bidrar med krispighet, vitaminer och antioxidanter.

Jordbruksverket rapporterar att det totala antalet kalorier och förädlade livsmedel har ökat i Sverige mellan 1980–2020. Från 2015 har frukt och bär minskat och sockerkonsumtionen har varit relativt konstant sedan 2010.

Idag konsumerar vi mindre fritt socker men har kraftigt ökat konsumtionen av sötade produkter som choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider med mera (läskdrickande är det som är starkast kopplat till sjukdom). [6]

Livsmedelsverket om socker: ”Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från fritt socker, helst betydligt mindre.” [7]

WHO rekommenderade 2015: ”En ytterligare minskning till under 5 procent eller ungefär 25 gram (6 teskedar) per dag skulle ge ytterligare hälsofördelar.” [8]

Europas ledande organ inom kost och hälsa, EFSA, sammanfattar 2022 sin inställning: ”En säker intagsnivå (av socker) kunde inte fastställas. På grundval av tillgängliga uppgifter och relaterade osäkerheter bör intaget av tillsatt och fritt socker vara så lågt som möjligt inom ramen för en näringsmässigt adekvat kost.”[9]

Christers slutsats

Genom att främst fokusera på det intaget av fritt socker kan Livsmedelsverket ha missat den större betydelsen av den snabbt ökande konsumtionen av läsk och andra livsmedel med snabba kolhydrater.

Observations- och interventionsstudier

Observationsstudier

Vissa observationsstudier talar för att kostmönstret moderat lågkolhydratkost minimerar risken för hjärtsjukdom. Samtidigt finns andra som visar på ett u-format samband där lågfettkost respektive strikt lågkolhydratkost är associerat med förhöjd risk. [10]

Men, observationsstudier kan endast visa på en hypotes, inte bestämda slutsatser. Orsakerna till felaktiga resultat kan vara flera:

Observationsstudier kan bli självuppfyllande profetior där rådande uppfattning om vad som är hälsosamt följs bättre av mer hälsosamma människor. Detta kallas ”healthy user biaz”.
De senaste 10–15 åren har blivit vanligare att personer som insett att de är metabolt sjuka börjar begränsa kolhydrater. Observationsstudier kring kolhydratrestriktion kan därför påverkas av dessa redan metabolt skadade individer. Detta kallas omvänd kausalitet.

Eftersom healthy user biaz och omvänd kausalitet är nya fenomen kan man anta att observationsstudier inte kompenserar för dessa faktorer.

Observationsstudier kan därför inte användas för att dra bestämda slutsatser om kostrekommendationer. Ändå hänvisas återkommande till observationsstudier som bästa tillgängliga evidens, vilket inte stämmer.

Interventionsstudier

Det finns många välgjorda interventionsstudier som framgångsrikt analyserat både medelhavskost eller lågkolhydratkost. De utgör idag bästa tillgängliga evidens och bör ligga som grund för råd.

I de stora spanska interventionsstudierna PREDIMED och CORDIOPREV har medelhavskost jämförts med den idag vanliga lågfettkosten. Behandlingsgrupperna fick äta en kost där mer än 40 procent av energin kom från fett, varav hälften från olivolja, utan några restriktioner på fullfeta mejeriprodukter. Kontrollgrupperna fick i stället lågfettprodukter, fröoljor och en större andel snabba kolhydrater. Resultaten visade tydliga fördelar för behandlingsgruppen.

Figur 1. Skörd från vår trädgård – en korg med tomater och aubergine, inte bara vackra och goda utan också fulla av antioxidanter.

I en studie från 2021 av kostforskaren David Ludwig testades en kostfördelning med cirka 20 procent kolhydrater, 20 procent protein och 60% procent fett, varav en tredjedel mättat fett. Den balansen visade sig kunna vara optimal för hälsan, eftersom den lämnar gott om utrymme för bladgrönsaker, nötter, en mindre mängd fullkorn och lite frukt – ett mönster som ger både variation och näring. Måltiderna i studien var noggrant förberedda vilket ökade tillförlitligheten i resultaten.

För lågkolhydratgruppen förbättrades ett flertal hälsomarkörer. Några negativa konsekvenser på traditionella värden i blodfettprofilen (LDL) fanns inte. Tvärtom kunde han påvisa en signifikant minskning av Lp(a) med 15 procent med lågkolhydratkosten, det vill säga den farligaste av blodfetterna. Att minska Lp(a) är viktigt då fungerande läkemedel saknas idag. [11][12]

Fler, längre och större studier borde rimligen göras efter dessa mycket lovande resultat. Denna typ av välgjorda studier gör det allt svårare att hålla fast vid de förlegade råden som fortfarande grundar sig på hypotesen om att fett och då främst mättat fett är orsak till hjärtsjukdom.

Forskningsbakgrunden

Husläkare, dietister och kardiologer oroar sig ofta mer för ditt LDL än ditt blodsocker. Det kan bero på att flertalet kan ha föråldrad kunskap om de relativa storlekarna på riskfaktorerna.

Att välja ett kostmönster likt medelhavskost baserad på riktig mat är grundläggande och inte kontroversiellt idag. Men för att åtgärda metabolt syndrom behöver man vara strikt med att skära ner på kolhydraterna. Någon tydlig sådan rekommendation görs inte idag.

Figur 3. Tian, en klassisk grönsaksrätt från Provence, där skivade tomater och auberginer varvas i en ugnsform och tillagas långsamt för att framhäva grönsakernas naturliga sötma och arom. I den traditionella varianten ingår ofta även potatis, om man väljer en mindre mängd blir rätten både lättare och mer kolhydratsnål – samtidigt som den behåller sin mustiga smak och vackra färgspel.

Orsaken till oron för att ge tydliga råd kan vara att en liten tvåmånaders studie med 24 individer som redan 1980 prövade lågkolhydratkost. Studien fick stort genomslag under ”fettskräckens” 80-tal.

Studien konstaterade visserligen att vikt och triglycerider förbättrades väsentligt hos individerna, men LDL ökade i genomsnitt. Triglycerider har en högre riskfaktor på 2,14x än LDL, med en riskfaktor på 1,38x. Resultatet borde alltså idag lyftas fram som positivt.

1980 ansågs resultatet så illa att inga ytterligare studier genomfördes på över tjugo år fram till 2002 när Dr. Eric Westman publicerade sin första studie om strikt lågkolhydratkost och viktminskning.

2002 var slutsatsen ”Ett strikt lågkolhydratkostprogram ledde till ihållande viktminskning under en sexmånadersperiod.” Dr. Westman har med framgång sedan dess hjälpt ett mycket stort antal patienter vid Duke-universitetet i USA. [13] [14]

Vikt och blodtryck

Vad vet vi idag om vad som händer när man minskar på kolhydraterna?

När det gäller viktminskning (med en riskfaktor på 4,33x) och blodtryck (med en riskfaktor på 4,58x) är vetenskapen otvetydig och statistiskt signifikant.

En metastudie av 60 studier som jämfört lågkolhydratkost med lågfettkost visar att viktminskningen var större i lågkolhydratgrupperna i 53 av dem.

Figur 4. Grafen visar resultat från studier som jämfört viktminskning över lågkolhydratkost och lågfettkost. Den sammanvägda analysen visar att lågkolhydratkost leder till signifikant större viktminskning än lågfettkost. Bilden som är hämtad från en studie publicerad 2013 understryker att lågkolhydratkost kan vara mer effektiv för långsiktig viktminskning jämfört med lågfettalternativet. [15]

31 resultat var statistiskt signifikanta till lågkolhydratkostens fördel mot noll till lågfettkostens fördel. Om lågkolhydratkost hade varit en medicin hade detta varit tillräckligt underlag för läkemedelsgodkännande.

Figur 6. En smakfull crossover som förenar det norrländska med det sydfranska: saftiga renfärsbullar från Norrland serveras med en klassisk tian från Provence – långsamt ugnsbakade tomater och auberginer i färgrik kombination. Till detta läggs krispig kål och gurka direkt från vår egen trädgård i Mellansverige, vilket ger rätten en fräsch nordisk prägel och binder ihop smaker från olika delar av Europa.

Metastudien visar alltså att det redan 2013 fanns övertygande evidens som talar för strikt lågkolhydratkost för de med övervikt eller högt blodtryck. Att en åtgärd bara fungerar så länge den upprätthålls kan tyckas självklart. Det gäller till exempel även de nya GLP-1 medicinerna mot fetma. Slutar man med medicinen upphör nyttan.

Av någon anledning finns en tro att en kostförändring skulle vara annorlunda och det framförs som en nackdel att åtgärden bara fungerar så länge som man kan hålla den. Det är viktigt att samhället i stort tar till sig resultaten och slutar ifrågasätta det som bevisat fungerar.

Metastudien avslutar med att sammanfatta: ”Individer som tilldelas en strikt lågkolhydratkost uppnår en större viktminskning än de som tilldelas en lågfettkost på lång sikt.” [15]

Figur 5. Metastudien från 2013 visar att lågkolhydratkost inte bara gav bättre resultat för viktminskning, utan även ledde till ett lägre blodtryck jämfört med lågfettkost. Skillnaden i blodtryck var signifikant, vilket innebär att lågkolhydratkost hade en tydlig fördel även när det gäller blodtrycksreduktion. Detta tyder på att lågkolhydratkost kan vara mer effektiv än lågfettkost för att förbättra både vikt och blodtryck över tid. [15]

När man enligt min erfarenhet äter en välformulerad lågkolhydratkost och därmed undviker ultraprocessad mat äter man mindre salt och balansen mellan natrium och kalium förbättras. Då sjunker blodtrycket utan särskild ansträngning och vikten minskar.

En annan fördel med ett kostmönster som inkluderar mer örter och mörkgröna bladgrönsaker är en högre andel naturligt folat via kosten. Detta bidrar även till att sänka blodtrycket genom att produktionen av kväveoxid ökar, vilket i sin tur gör kärlväggarna flexibla.

Detsamma gäller Omega-3 genom mer fet fisk som också kunnat påvisa lägre blodtryck.

Läs mer om kost och hälsa:
Vägen till längre liv – Kolesterolparadoxen
Dagens kost – ett 100-årigt hälsoexperiment – Kolesterolparadoxen

Christers slutsats

Det finns stark evidens för att lågkolhydratkost effektivt kan motverka och i många fall vända flera komponenter av det metabola syndromet — särskilt övervikt och förhöjt blodtryck.

För fler inlägg i serien om risk och riskmätning se:
Oddskvot – risken för en hjärthändelse – Kolesterolparadoxen
Förlorade levnadsår och insulinresistens – Kolesterolparadoxen
Mät din risk del 1: Ta kontroll över ditt blodsocker – Kolesterolparadoxen
Mät din risk del 2: Det som mäts blir åtgärdat – Kolesterolparadoxen

Middag – den franska varianten av medelhavskost

När man talar om medelhavskost tänker de flesta på Grekland, Italien eller Spanien, men även i södra Frankrike – Provence, Languedoc, Korsika och delar av Rivieran – finns en lång tradition av en liknande kosthållning.

Den franska medelhavskosten delar många av de klassiska dragen: rik på grönsaker, baljväxter, fisk, olivolja, nötter och frukt. Men den har också några särdrag som skiljer den från den numera hos oss i norra Europa ofta marknadsförda medelhavskosten:
Mer ost och smör – Frankrike har en stark ostkultur, i södra delarna är lagrade ostar (som chèvre och comté) en viktig del av vardagskosten. Smör används mer än i Spanien och Italien, särskilt i matlagning norr om Provence.
Vin, särskilt rödvin – ett regelbundet, måttligt intag av rödvin till maten är djupt förankrat i kulturen.
Kött och charkuterier – även om mängderna inte är överdrivna, ingår anka (särskilt i sydväst, till exempel confit de canard), gåslever och olika typer av korvar.
En betoning på långsam måltidskultur – måltider är ofta längre, sociala och mer njutningsinriktade, vilket minskar risken för överätning.

🍷 Traditionell fransk medelhavsmiddag. Förslag på en traditionell fransk middagsmeny enligt den sydfranska medelhavskosten:

🥗 Förrätt
Salade Niçoise
Tonfisk (gärna färsk eller i olivolja)
Ägg, hårdkokta
Svarta oliver
Tomater, rädisor, sallad
Dressing på olivolja, dijonsenap, citron

🍖 Huvudrätt

Daube Niçoise är en klassisk fransk köttgryta från Nice och Provence-regionen. Rätten är en variant av den traditionella ”daube”, en långkokt gryta på nötkött, men med typiska sydfranska smaker som oliver, tomater, vitlök, örter (särskilt timjan och lagerblad) och ibland apelsinskal.

Köttet, ofta nötkind eller högrev, marineras först i rödvin med grönsaker och kryddor och kokas sedan långsamt tills det blir mört. Den skiljer sig från andra franska grytor genom sin medelhavskaraktär, olivolja används istället för smör och svarta oliver och ibland ansjovis ger en djup umamismak.

Daube Niçoise speglar det lokala köket i Nice – rustikt, aromatiskt och influerat av både franska och italienska traditioner.

🧀 Ost
Ett urval av getostar och fårostar från Provence (chèvre, tomme de brebis).
Serveras med oliver eller några valnötter.

🍐 Dessert
Fromage blanc med lavendel och citronzest
Krämig färskost eller yoghurtliknande ost.
Smaksatt med lite rivet citronskal, vanilj.
Dekorerad med lavendelblommor.

Figur 25. Daube Niçoise tillagad på mör, gräsbetad högrev från Resta gård, långkokt tillsammans med tomater, selleri, vitlök och provensalska örter – allt från min fru Christinas trädgård. Rätten avrundas med en fruktig olivolja från Sicilien, producerad av familjen Ricci, som säljer sina oljor via vår lokala REKO-ring.

Daube Niçoise

4–6 portioner
Ingredienser
1,2 kg nötkött (högrev, bringa eller ytterlår)i grova kuber
150 g rimmat sidfläsk eller pancetta, tärnat
1–2 morötter, gärna ekologiska
2 gula lökar, grovt hackade, gärna ekologiska
3 vitlöksklyftor, finhackade
3 selleristjälkar, skivade
1 apelsinskal från ekologiska apelsiner (endast det yttersta, ger friskhet)
3 dl rött vin (gärna Côtes du Rhône)
2 dl köttbuljong
2 msk tomatpuré
2 lagerblad
2–3 kvistar färsk timjan eller 1 tsk torkad
1 kvist rosmarin
1–2 dl svarta oliver (Niçoise- eller Kalamata), gärna ekologiska
1 nypa muskotnöt
Salt och svartpeppar
Olivolja

Serveringsförslag
Zucchinigratäng. Smörstekt spetskål eller savoykål som ett lättare alternativ
En grönsallad med olivolja för en fräsch kontrast.

Tillagning
Marinering (valfritt men klassiskt):
Lägg köttbitarna i en stor skål. Täck med vinet, tillsätt lite av vitlöken, en kvist timjan och ett lagerblad. Låt stå kallt över natten. Sila köttet och spara marinaden.
Bryn köttet:
Hetta upp olivolja i en gryta. Bryn sidfläsket först, ta upp. Bryn sedan köttet runtom i omgångar tills det fått fin färg. Lägg tillbaka sidfläsket.
Grunden:
Tillsätt lök, morötter, selleri och vitlök i grytan. Låt fräsa några minuter.
Smaksättning:
Rör ner tomatpuré, muskot, örter, apelsinskal och lagerblad. Häll i vin (från marinaden om du marinerat) och buljong så att det nästan täcker köttet. Salta och peppra.
Långsam tillagning:
Låt grytan sjuda på låg värme under lock 2,5–3 timmar, tills köttet är mycket mört. (Kan även göras i ugn på 150 °C.)
Avslutning:
När grytan nästan är klar, rör i oliverna och låt puttra ytterligare 10–15 minuter. Smaka av med salt, peppar och ev. lite mer vin eller buljong.

👉 Den här versionen blir mycket låg i kolhydrater eftersom potatis och bröd ersätts med ovanjordsgrönsaker som zuccini eller kål. Den som följer en strikt lågkolhydratkost kan även undvika morötterna i receptet. Smakerna från vin, oliver, apelsinskal och örter ger den klassiska provensalska karaktären. Genom att använda gräsbetat svenskt kött och ekologiska grönsaker minimeras klimatpåverkan.

Till Daube Niçoise passar ett vin från samma region allra bäst, eftersom rätten och vinet traditionellt är skapade för varandra.
🍷 Vin
Rött vin från Provence eller södra Rhône – till exempel Côtes du Rhône, Gigondas eller Châteauneuf-du-Pape. Dessa har fyllighet, örtiga toner och lite kryddighet som gifter sig med grytans smak av vin, örter, apelsinskal och oliver.

Figur 26. Daube Niçoise – en klassisk fransk gryta där köttet först får marinera i vin och örter och sedan långsamt koka i järngryta tills det blir mört och fylligt i smaken. Till grytan serveras en krämig zucchinigratäng, gjord på zucchini från vårt växthus och ägg och grädde från vår REKO-ring. Som pricken över i:et – vår egen paprika, odlad och skördad på hemmaplan. Till detta ett fylligt Côtes du Rhône Grande Réserve som lyfter fram smakerna i grytan.

Den franska paradoxen

Begreppet den franska paradoxen myntades på 1980- och 1990-talet, när forskare noterade att fransmännen hade mycket låga nivåer av hjärt-kärlsjukdom, trots att de åt en kost rik på mättat fett (som smör, ost och ankfett). Särskilt staden Toulouse i Provence gjorde sig känd för få hjärtinfarkter. Detta gick tvärtemot de dåvarande kostråden som pekade ut mättat fett som den främsta orsaken till hjärtsjukdom.

Christers slutsats

Den franska paradoxen visar att hjärthälsa inte handlar om att undvika fett, utan om hela kosten och livsstilen. Fransmännen åt mer naturligt fett – som ost, smör, grädde, olivolja och kött – men betydligt mindre ultraprocessad mat och industriellt fett än många andra länder. Ändå, eller kanske just därför, hade de en mycket låg förekomst av hjärtsjukdomar.

Läs mer om medelhavskost, långt liv, matproduktion och kostförändring:

Medelhavskost – bevisat bra – Kolesterolparadoxen
Det goda livet till över 100 – Kolesterolparadoxen
Långlivade svenskar – Kolesterolparadoxen
Regional kost – hållbart och hälsosamt – Kolesterolparadoxen.
Långsiktigt hållbar matproduktion – Kolesterolparadoxen
Kostförändring – Kolesterolparadoxen

Referenser

[1]	V. S. M. A. K. N. G. N. D. F. T. R. W. J. F. R. C. T. F. a. K. N. Matthew Budoff mbudoff@lundquist.org, ”Carbohydrate Restriction-Induced Elevations in LDL-Cholesterol and Atherosclerosis: The KETO Trial,” JACC Journals › JACC: Advances , 2024. [Online]. Available: https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacadv.2024.101109.
[2]	A. K. b. Zeinab Ghorbani a, ”Overall, plant-based, or animal-based low carbohydrate diets and all-cause and cause-specific mortality: A systematic review and dose-response meta-analysis of prospective cohort studies,” Zeinab Ghorbani a, Asma Kazemi b. [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1568163723001563.
[3]	D. Ludwig, ”In tightly controlled study, low-carb diet improves cardiometabolic risk profile,” 2020. [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S247529912308143X.
[4]	D. Ludwig, ”Effects of a low-carbohydrate diet on insulin-resistant dyslipoproteinemia—a randomized controlled feeding trial,” 2022. [Online]. Available: https://ajcn.nutrition.org/article/S0002-9165(22)00119-8/fulltext.
[5]	S. Emily B. Levitan, M. Yiqing Song och M. M. Earl S. Ford, ”Is Nondiabetic Hyperglycemia a Risk Factor for Cardiovascular Disease?,” JAMA Internal Medicine, 2004. [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/217549.
[6]	M. Feng Ning, M. P. Jaakko Tuomilehto, M. P. Kalevi Pyörälä, M. P. Altan Onat, M. P. Stefan Söderberg och M. P. Qing Qiao, ”Cardiovascular Disease Mortality in Europeans in Relation to Fasting and 2-h Plasma Glucose Levels Within a Normoglycemic Range,” Diabetes Care, 2010. [Online]. Available: https://diabetesjournals.org/care/article/33/10/2211/28374/Cardiovascular-Disease-Mortality-in-Europeans-in.
[7]	M. D. G. M. P. F. N. M. P. R. M. M. P. Katherine Esposito, ”Regression of Carotid Atherosclerosis by Control of Postprandial Hyperglycemia in Type 2 Diabetes Mellitus,” Circulation, 2004. [Online]. Available: https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.CIR.0000134501.57864.66.
[8]	M. Jean-Louis Chiasson, M. Robert G. Josse och M. Ramon Gomis, ”Acarbose treatment and the risk of cardiovascular disease and hypertension in patients with impaired glucose tolerance: the STOP-NIDDM trial,” JAMA, 2003. [Online]. Available: https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/196993.
[9]	Jordbruksverket, ”Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter till och med 2021”.
[10]	”Socker,” [Online]. Available: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/socker.
[11]	”WHO calls on countries to reduce sugars intake among adults and children,” WHO, [Online]. Available: https://wkc.who.int/resources/publications/i/item/9789241549028.
[12]	”Tolerable upper intake level for dietary sugars,” EFSA, 2022. [Online]. Available: https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/7074.
[13]	F. A. ,. M. R. ,. R. D. Larosa JC, ”Effects of high-protein, low-carbohydrate dieting on plasma lipoproteins and body weight,” 1980. [Online]. Available: https://europepmc.org/article/MED/7410754.
[14]	M. M. Eric C Westman, ”Effect of 6-month adherence to a very low carbohydrate diet program,” 2002. [Online]. Available: https://www.amjmed.com/article/S0002-9343(02)01129-4/abstract.
[15]	N. B. Bueno, ”Very-low-carbohydrate ketogenic diet v. low-fat diet for long-term weight loss: a meta-analysis of randomised controlled trials,” BJN, 2013. [Online]. Available: https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-nutrition/article/verylowcarbohydrate-ketogenic-diet-v-lowfat-diet-for-longterm-weight-loss-a-metaanalysis-of-randomised-controlled-trials/6FD9F975BAFF1D46F84C8BA9CE860783.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen