Kostmönstret som kan vända metabol ohälsa

Sjukdomar som metabolt syndrom och typ 2-diabetes behöver inte vara livslånga. Tvärtom kan de i många fall vändas – sättas i remission – med rätt kost och livsstil.

Två metoder med starkast vetenskapligt stöd:

Extrem kalorirestriktion med hjälp av näringsdrycker. Under en kort period intas mycket få kalorier vilket kan ge snabba resultat. Metoden är dock svår att genomföra och ännu svårare att hålla i längden.
Strikt lågkolhydratkost, baserad på riktig mat från hela råvaror. Denna metod är betydligt mer hållbar för de flesta och har visat sig kunna normalisera blodsocker, förbättra blodfetter och minska behovet av läkemedel.

Forskning på strikt lågkolhydratkost visar att vikt, blodtryck och andra hälsomarkörer förbättras. Mätningar visar att inlagringar i blodkärlen kan minska i tjocklek – ett tydligt bevis på mindre risk för hjärthändelser.

För personer med metabol ohälsa borde lågkolhydratost vara ett självklart val.

Trots den starka evidensen lever föråldrade föreställningar kvar inom vården. Rädslan för kolesterol påverkar fortfarande kostråden. Patienter får rekommendationer som saknar vetenskapligt stöd – samtidigt som de behandlas med läkemedel som inte angriper grundorsaken. Resultatet är att hundratusentals svenskar försämras i onödan, drabbas av hjärtinfarkter och dör flera år tidigare än de skulle behöva.

Det finns ett alternativ. Personer med metabol sjukdom kan välja en väg som faktiskt leder mot återställd hälsa – och i många fall ett liv utan sjukdomssymptom.

Till sist granskas också den nya EAT-Lancet-rapporten – och frågan ställs: Håller den måttet den här gången?

Metabolt sjuka

Vilka råd finns för de som har utvecklat metabol sjukdom, insulinresistens, prediabetes eller diabetes?

Råden borde tydligt hjälpa dem att förändra sin livsstil. Tyvärr erbjuder svenska officiella sidor samma kostråd som för friska med generella rekommendationer som ökad motion, fullkorn och fisk. För att hitta mer konkreta kostråd får vi vända oss till USA och American Diabetes Association (ADA), en ideell organisation för diabetiker.

Figur 1. Lunch med sydfransk känsla: rester från gårdagens Daube Niçoise – en mustig, långkokt köttgryta från Provence, serverad med varma tomater och zucchini toppade med krämig buffelmozzarella. Till det en fräsch kålsallad med en skvätt fruktig olivolja. En rustik och balanserad måltid som förenar värme och friskhet.

ADA rekommenderar sedan 2019 lågkolhydrat- och strikt lågkolhydratkost som alternativ för behandling av diabetes 2 och pre-diabetes. ADA beskriver två kostmönster för behandling av diabetes: [1]

Lågkolhydratkost ”Betonar grönsaker med låg kolhydrathalt (till exempel salladsgrönsaker, broccoli, blomkål, gurka, kål och andra); fett från animaliska livsmedel, oljor, smör och avokado; och protein i form av kött, fågel, fisk, skaldjur, ägg, ost, nötter och frön. Vissa planer inkluderar frukt (till exempel bär) och ett större utbud av grönsaker som inte är stärkelserika. Undviker stärkelserika och sockerhaltiga livsmedel som pasta, ris, potatis, bröd och godis.” ADA definierar lågkolhydratkost som att minska kolhydrater till 26–45 procent av de totala kalorierna.
Strikt lågkolhydratkost kallas ofta ketogen kost. Det beskrivs av ADA som att den ”Liknar lågkolhydratmönstret, men begränsar ytterligare kolhydrathaltiga livsmedel, och måltider får vanligtvis mer än hälften av kalorierna från fett. Har ofta ett mål på 20–50 g icke-fiberkolhydrat per dag för att inducera ketos.” ADA definierar kostmönstret strikt lågkolhydratkost som att minska kolhydrater till mindre än 26 procent av de totala kalorierna.

Strikt lågkolhydratkost

Vilket stöd finns för dessa råd?

Gardner-teamet på Stanford genomförde KETO-MED-studien 2022, en liten och relativt kort men välgjord interventionsstudie som jämför en lågkolhydratvariant av medelhavskost med strikt lågkolhydratkost. Den randomiserade studien omfattade 40 personer (33 fullföljde den).

Deltagarna hade borderline eller diagnostiserad typ 2-diabetes. Två tolvveckorsdieter – båda med riktig mat gjord på hela livsmedel och båda med lågkolhydratkost jämfördes. Det ena kostmönstret var en strikt lågkolhydratdiet (WFKD). Den andra en lågkolhydratversion av medelhavskost (Med-Plus). En skillnad var att strikt lågkolhydratkost, som den formulerades av studien, hade lägre fiberintag genom att undvika baljväxter, frukt och fullkorn. Grupperna bytte diet i mitten av studien. Tyvärr saknades en mellanperiod för att separerar effekterna av respektive diet, ett vid tiden vanligt misstag som numera uppmärksammas av kostexperter. [2]

Figur 2. Viktförändring från baslinjen mätt efter olika faser i studien, beroende på vilken dietordning deltagarna följde. Resultaten visar hur deltagarnas vikt har förändrats från startpunkten (baslinjen) i varje fas av studien, vilket ger insikt i hur olika dieter påverkar vikten över tid och under olika omständigheter. Genom att analysera viktförändringen efter varje fas och beroende på dietordningen kan forskarna avgöra vilken koststrategi som är mest effektiv för att uppnå och upprätthålla viktminskning. [2]

Båda kostmönstren resulterade i viktminskning samt en betydande minskning av triglyceridnivåerna. Skillnaden i triglycerider var -16 procent för den strikta lågkolhydratdieten och -5 procent för medelhavsvarianten.

Långtidsblodsocker (HbA1c) efter varje diet var det viktigaste resultatet. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan HbA1c-nivåerna i slutet av de två dieterna. Under den strikta lågkolhydratdieten avslutades all användning av glukossänkande mediciner, medan doserna halverades under medelhavsdieten. Keto-dieten presterade alltså bättre när man tog hänsyn till läkemedelsfaktorn. [2]

En sammanställning från 2023 påvisar nyttan med en strikt (ketogen) lågkolhydratkost ur flera aspekter. ”Den ketogena kosten har en gynnsam effekt på blodtrycket och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, bland annat genom viktminskning. De bevis som citeras är ofta överlägsna de för standarddieter, vilket gör det troligt att den ketogena kosten visar fördelar jämfört med andra kostmodeller när det gäller att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns ett legitimt behov av ytterligare forskning på detta område.” [3]

Virta Health visar att diabetes kan reverseras

Med kunskap om att metabolt syndrom (riskfaktor 6,09x för en hjärthändelse) är ett förstadium för att utveckla pre-diabetes och senare diabetes 2 (riskfaktor 10,71x) bör förebyggande åtgärder innefatta kolhydratrestriktion.

Diabetes typ 2 är ett exempel på hur även avancerade fall av metabolt syndrom kan förbättras. Särskilt svårt är det att åtgärda den för patienter som haft sjukdomen länge. Virta Health, ett företag baserat i Kalifornien, specialiserar sig på att uppnå remission hos patienter med långvarig typ 2-diabetes. Detta sker genom strikt lågkolhydratkost, kontinuerlig mätning av blodsocker (CGM) och ketoner samt stöd via app och telemedicin till patienterna. [4]

Företaget har nu fem års uppföljningsdata. Resultaten är fortsatt goda med ihållande viktförbättringar från 116 till 108 kg och HOMA-IR från 9,1 till 6,6. Diabetesläkemedel minskade med 46,6 procent, eller 59,9 procent om man bortser från Metmorfin. Efter fem år visade studien signifikant viktminskning och stabil glykemisk kontroll med minskat läkemedelsberoende. [5]

Figur 3. Grafen visar förbättringar av metabola riskmarkörer hos patienter som följde en strikt lågkolhydratkost (blå staplar, ”Virta”) jämfört med en referensgrupp som fick sedvanlig diabetesvård (grå staplar, ”Usual care”). Patienter i lågkolhydratgruppen sänkte sitt HbA1c (långtidsblodsocker) med i genomsnitt strax under 8 mmol/mol efter ett år och deras insulinresistens förbättrades markant. Vid slutet av året hade 60 procent av dessa patienter uppnått ett normalt HbA1c-värde under 39 mmol/mol utan att använda andra diabetesläkemedel än Metformin. Däremot försämrades alla riskmarkörer i referensgruppen, vilket visar på fördelarna med lågkolhydratkost för att hantera och förbättra metabola riskfaktorer hos diabetespatienter.

Studien undersökte också effekten av strikt lågkolhydratkost på riskparametrar för hjärtsjukdom. Strikt lågkolhydratkost minskade antalet små LDL-partiklar som ofta ökar vid typ 2-diabetes. Större LDL-partiklar ökade och bidrog till högre LDL men lägre ApoB.

Även CIMT (CIMT=Carotid Intima Media Thickness test), det vill säga tjockleken på inlagringarna i halsartären, minskade. Att ApoB och CIMT minskade bekräftar att kosten inte ökade hjärt-kärlsjukdomsrisken. [6]

Christers slutsats

Man bör se ett resultat där inlagringar slutat växa, eller till och med minska, som en stor framgång.

I en studie av Bhanpuri et al. från 2018 sammanställs olika biomarkörer för att visa hur de förändras när man strikt minskar sitt intag av kolhydrater. Alla markörer förbättras förutom LDL, som ökade något. I genomsnitt minskar ApoB och små LDL-partiklar, medan stora LDL-partiklar ökar. Notera även ökningen av ApoA och HDL.

Genom denna kombination av förbättringar minskade tioårsrisken för hjärtinfarkt (10-year ASCVD risk). [7]

Figur 4. Studien av Bhanpuri et al. från 2018 undersökte hur biomarkörer förändrades hos patienter som följde en strikt lågkolhydratkost. Resultaten visade betydande förbättringar i flera centrala hälsomarkörer. HbA1c (långtidsblodsocker) minskade avsevärt, vilket indikerar bättre blodsockerkontroll. Insulinresistensen minskade också, vilket bidrog till förbättrad metabol hälsa. Dessutom noterades positiva förändringar i blodtryck, triglycerider och HDL-kolesterol. Dessa förbättringar antyder att lågkolhydratkost kan vara effektiv för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förbättra metabola tillstånd, särskilt hos personer med typ 2-diabetes eller insulinresistens. [7]

Trots uppenbara framgångar med en kost bestående av riktig mat och lite processade snabba kolhydrater som i studie efter studie leder till viktminskning är oron kring lågkolhydratkost vanlig. Detta är olyckligt då det gäller möjligheten att reversera allvarliga sjukdomar som pre-diabetes, diabetes 2 och fettlever, men även fler andra sjukdomar som epilepsi och numera även IBS. [8]

En vanlig uppfattning är att lågkolhydratkost är ”farligt – på lång sikt”. Den i Sverige etablerade uppfattningen att nyttan med lågkolhydratkost bara gäller på kort sikt kan hänföras till en svensk sammanställning genomförd 2012, dvs för 13 år sedan. Där förekommer följande sammanfattning ”lågkolhydratkost visades ha gynnsamma effekter på kroppsvikt och stora kardiovaskulära riskfaktorer; effekterna på långvarig hälsa är dock okända.”

Över 20 000 personer får årligen hjärtinfarkt varav cirka 4 700 dör med hjärtinfarkt, enbart i Sverige. Vi använder fortsatt våra gemensamma samhällsresurser för att främst följa upp och åtgärda faktorer med de lägsta riskerna. Som individ är det då viktigare än någonsin att skaffa sig en egen åsikt.

Christers slutsats

Det är ett eget val att försöka stoppa tillväxten i kärlen genom riktig mat gjord på hela råvaror, likt en lågkolhydratversion av medelhavskost eller med en mer strikt kolhydratbegränsning.

För fler inlägg i serien om risk och riskmätning se:
Oddskvot – risken för en hjärthändelse – Kolesterolparadoxen
Förlorade levnadsår och insulinresistens – Kolesterolparadoxen
Mät din risk del 1: Ta kontroll över ditt blodsocker – Kolesterolparadoxen
Mät din risk del 2: Det som mäts blir åtgärdat – Kolesterolparadoxen
Kosten mot metabolt syndrom – Kolesterolparadoxen

EAT-Lancet 2.0 – håller vetenskapen den här gången?

Gruppen bakom den så kallade EAT-Lancet-dieten lanserade en ny version av sin rapport i oktober 2025. Med profiler som Johan Rockström, Walter Willett och Gunhild Stordalen i spetsen presenterades rapporten vid ett stort medialt evenemang som fick omfattande uppmärksamhet i både press och TV.

EAT-Lancet-rapporten är i grunden ett teoretiskt tankeexperiment – ett försök att formulera hur mänskligheten kan äta på ett sätt som både minskar klimatpåverkan och förbättrar folkhälsan. Målet är ambitiöst: att halvera livsmedelssystemets klimatavtryck samtidigt som man löser dagens globala hälsokris.

Figur 5. Buljongkok på renben från Gillis Ren i Funäsdalen är ett sätt att minska matsvinn. En hemlagad buljong är en näringstät kraftkälla rik på vitaminer, mineraler, kollagen och kondroitin. När benen kommer från djur som fått beta fritt på fjällens gröna gräs och örter blir näringsinnehållet extra värdefullt. Att laga riktig mat från grunden på sådana naturliga råvaror ger inte bara djup smak och näring, utan bidrar också till mindre matsvinn och större respekt för råvaran.

Den första EAT-Lancet-rapporten, som publicerades 2019, fick omfattande kritik på flera punkter – både vad gäller dess vetenskapliga grund och dess praktiska genomförbarhet. Därför var min nyfikenhet stor inför den nya upplagan. Har de tagit till sig av kritiken? Har de stärkt evidensen bakom sina hälsopåståenden? Och kvarstår det närmast religiösa fokuset på budskapet ”ät mindre kött”?

Gunhild Stordalen är på flera sätt engagerad i och har visat att hon förstår betydelsen av regenerativt lantbruk. Johan Rockström pratade tidigt om jordbruk 2.0 och lyfte nyligen i en intervju i The Guardian fram betydelsen av baljväxter och kikärtor. Även Walter Willet har gjort ett kort uttalande i den ikoniska filmen om regenerativt lantbruk, Kiss the ground. Hur har det påverkat rapporten?

Styrkor i den nya rapporten

Efter att ha gått igenom delar av den nya versionen är jag faktiskt positivt överraskad, även om råden om kött halverats till nästan ingenting. Mycket har förbättrats och flera av de nya inslagen är värda att lyfta fram:

Regional anpassning: Dieten erkänner nu att olika regioner har olika förutsättningar och att vissa lokala och kulturella kostmönster kan vara både hälsosamma och hållbara. Det är ett viktigt steg bort från den tidigare ”one size fits all”-modellen.
Matsvinn i fokus: Rapporten lyfter fram minskat matsvinn som en av de mest effektiva åtgärderna för att minska klimatpåverkan – helt rätt prioritering.
Riktig mat gjord på hela råvaror framför ultraprocessad: Betoningen på hela, oprocessade råvaror som en del av riktig mat är genomgående och välgrundad.
Fullkorn och baljväxter framför vitt mjöl: En tydlig och välkommen rekommendation som stöds av god evidens.
Mindre socker: Förslaget att minimera socker och sötade produkter är självklart men viktigt.
Regenerativt lantbruk: Rapporten uppmuntrar ekologisk produktion, conservation agriculture och regenerativt lantbruk – en insikt om att jordbruket kan vara en del av lösningen snarare än problemet. Det innebär mindre kemikalier, konstgödsel och fossila drivmedel men även en möjlighet till mer kol som mull i marken.

Svagheter och kvarstående problem

Trots framstegen finns flera centrala brister som borde ge författarna anledning till eftertanke – och kanske en tredje utgåva inom några år:

Näringsbristerna kvarstår
Precis som tidigare uppfyller dieten inte människans näringsbehov med hjälp av riktig mat från hela råvaror. Brist kommer att uppstå för vitaminer som A, B12, D, K2, kalium, zink, järn, kalcium och Omega-3. Rapporten bekräftar detta. I stället föreslås kosttillskott med exempelvis B-vitaminer och järn – något som är särskilt problematiskt ur ett globalt perspektiv. Det är svårt att se hur det skulle vara hållbart att stora delar av världens befolkning ska köpa piller för att kompensera en bristfällig kost. Att dessutom föreslå järntillskott i stället för järnrika livsmedel är, uppriktigt sagt, ett hån mot världens kvinnor.[9]
Löser inte metabola hälsokrisen
Kolhydrater och industriella oljor utgör fortfarande den övervägande delen av energiintaget. Den typen av kost har enligt Willetts egen forskargrupp på Harvard – i den stora interventionsstudien Women’s Health Initiative – till och med visat sig öka risken för sjukdom bland de med metabola problem, vilket omfattar stora delar av jordens medelålders befolkning. Dieten misslyckas därför troligt med att adressera en av vår tids största hälsoutmaningar: den globala metabola krisen.
Svag evidensbas
Rapportens hälsopåståenden vilar i stor utsträckning på observationsstudier – ofta amerikanska med låga riskreduktioner och med begränsad möjlighet att visa orsakssamband. Interventionsstudier, som har om betydligt högre evidensvärde, lyser med sin frånvaro eller ges mycket begränsat utrymme – särskilt när resultaten inte stöder rapportens hypoteser. Detta är en allvarlig brist för ett projekt som gör anspråk på vetenskaplig trovärdighet.
Inte för Norden
Tyvärr omfattar dieten inte en långsiktigt hållbar kost anpassad till nordiska förhållanden och lokala livsmedel, som den traditionella kost som åts av hundraåringarna på det småländska höglandet. Nordens utmaning är en halverad klimatpåverkan med ökad självförsörjningsgrad, inte med mer sojaprotein från Brasilien. Här kommer regenerativt lantbruk med djur in i bilden.[10]
Fortsatt fossilberoende.
Den femte och kanske allvarligaste invändningen är att förslaget kan cementera vårt beroende av fossila bränslen och stora lustgasutsläpp. Lustgas, främst orsakade av spannmålsproduktion, är idag ett större klimatproblem än metan i EU. Växtjordbruket står för 70–75 procent av lustgasutsläppen. Rapporten antar att fossila bränslen ska fasas ut till 2050, men analyserar inte vilka konsekvenser det får för livsmedelssystemet. Dessa bränslen har format dagens globala kost med mycket fågel, fläsk, fröoljor och spannmål som ska öka enligt rapporten. De är också avgörande för jordbrukets maskiner, transporter och produktionen av konstgödsel. Om de fossila bränslena avvecklas påverkas alla dessa områden – långt mer än vad förändrade kostvanor skulle göra. Exempelvis saknar rapporten ett rimligt svar på hur konstgödsel ska ersättas om man inte återintegrerar fler djur i produktionen.

Två expertkommentarer

Fredrik Nyström, överläkare i internmedicin som forskat om hälsa i över 30 år, tycker inte att forskningen har kommit tillräckligt långt för rekommendationer av det här slaget:

– Som forskare och läkare som arbetar med kost tycker jag inte det finns någon som helst anledning att, utan att ha gjort riktiga studier, rekommendera att man plötsligt ska minska så radikalt på en så livsnödvändig näringsrik produkt som kött bara för att man tror att det kommer att bli bra för miljön genom att minska koldioxidproduktionen, säger han.

– Det är väldigt tydligt att de som äter strikt vegansk mat ofta får till exempel vitaminbrist av allvarligt slag om de inte äter vitamintillskott. Och studier som anses visa på risker med att äta mycket kött bygger ofta på rena statistiska samband där man räknar in dåligt kött av olika slag, såsom rökta korvar och korv med mycket salt i köttkonsumtionen. Det räcker ofta för att förklara de risksamband som man menar sig ha hittat.

Figur 6 . Kål – en näringstät kraftgrönsak. Den är rik på vitaminer, mineraler och folat och blir som mest näringsrik när den odlas ekologiskt i en levande jord, fri från kemikalier, gifter och konstgödsel men berikad med naturligt hästgödsel. Här hos oss växer kålen genom hela vintern i min fru Christinas permakulturträdgård – ett resurssnålt och klimatvänligt kretslopp där varje blad är ett bevis på hur hållbar odling och god näring kan gå hand i hand.

Gunnar Rundgren, småbrukare och expert inom klimat- och livsmedelsproduktion, har analyserat rapporten och skriver i ett inlägg på Facebook:

– I beräkningarna (vilka jag i och för sig har rätt litet förtroende för) över hur dödsfall som skulle kunna förhindras av den så kallade EAT Lancet-kosten framgår det att det som media drar fram mest, köttkonsumtionen, utgör en väldigt liten del jämfört med de andra förändringarna. Den största effekten är helt enkelt att de som äter för mycket inte längre skall göra det och de som får för litet mat skall kunna äta sig mätta. Bra så.

– Det är knappast raketforskning att detta också leder till avsevärda miljöfördelar, särskilt som man också räknar med kraftigt minskat matsvinn.

Figur 7. Beräknad minskning av dödlighet (i miljoner dödsfall) per riskfaktor vid övergång till en planetär hälsokost. Störst påverkan på hälsan har över- eller undervikt följt av mer fullkorn. Mindre rött kött och processat kött utgör de minsta delarna av hälsovinsten.

Gunnar Rundgren sammanfattar i sitt veckobrev Trädgården Jorden:

– Att man har kvar den planetära kosten med sina anvisningar i hur många gram per dag som man skall äta av olika livsmedel är olyckligt eftersom det mesta som rapporten talar om inte är avhängigt denna kost, utan kan genomföras ändå. Media har, förstås, lagt hela fokus på den eftersom den är både kontroversiell och nära människors vardag.

Den röda tråden – eller det röda köttet

Har rapporten lyckats bredda sitt fokus bortom den gamla parollen ”ät mindre kött”? Svaret är både ja och nej.

Visst, texten är något mer nyanserad än tidigare, men man kan inte undgå att märka hur uttrycket ”rött kött” återkommer gång på gång. I rapporten skrivs ofta rött kött när evidensen man hänför till inkluderar processat kött. Rapporten påstår även med hänvisning till svaga kopplingar i observationsstudier att rött kött orsakar diabetes, något få forskare på metabol hälsa håller med om. Sambandet är ungefär lika sannolikt som att glassätande orsakar drunkningsolyckor.

Att återkommande nämna rött kött i texten kan fungera för att komma igenom i mediabruset men här får det nästan en rituell karaktär. Rapporten färgas tyvärr fortfarande av den industrifinansierade inriktning Harvard-institutionen haft sedan man på 1970-talet fick stora stöd av svenska Marabou och amerikanska sockerlobbyn.

Det hela för tankarna till Henrik Dorsins låt ”Det är bögarnas fel”, som framfördes som mellanakt i Melodifestivalen 2013. Där användes överdrift och ironi för att avslöja absurda fördomar. Skillnaden är att Gardell gjorde satir – medan EAT-Lancet-kommissionen verkar mena sitt huvudbudskap fullt allvarligt: Om vi bara äter mindre kött, då löser sig både klimat- och hälsoproblemen.

Det är en förenklad och dogmatisk slutsats som riskerar att skymma rapportens mer komplexa men verkligt viktiga frågor – som jordbrukets brist på kretslopp och utsläpp av lustgas, matens näringstäthet, människors metabola hälsa och de sociala aspekterna av matproduktion.

Sammanfattningsvis

EAT-Lancet 2.0 är ett klart steg framåt jämfört med den första versionen – mer nyanserad, mer realistisk och något bättre förankrad i praktiken. Särskilt de delar som handlar om långsiktigt hållbar matproduktion och regenerativt lantbruk, vilka borde lyftas fram bättre i media som en del av lösningen.

Men vetenskapligt håller den fortfarande inte. De centrala bristerna i näringsbalans, energifördelning och evidensbas kvarstår och det ideologiska fokuset på att minska köttkonsumtionen överskuggar en annars viktig diskussion om vad en verkligt hållbar framtid borde bygga på.

Christers slutsats

Kostråden är både orealistiska och kan vara skadliga för hälsan. Den delen av dokumentet kan man bortse från. Råden riskerar likt dagens kostråd gynna livsmedelsindustrin, som vill ersätta riktig mat gjord på hela råvaror med sina egna ofta växtbaserade billiga produkter.

Om Sverige i stället fokuserar på hållbar matproduktion borde även det vi äter bli hållbart.

Rapporten är därför ett viktigt dokument, men fortfarande mer vision än vetenskap.

Läs om långsiktigt hållbar matproduktion:
Regional kost – hållbart och hälsosamt – Kolesterolparadoxen
Långsiktigt hållbar matproduktion – Kolesterolparadoxen

Läs mer om dagens kost och hälsa:
Vägen till längre liv – Kolesterolparadoxen
Dagens kost – ett 100-årigt hälsoexperiment – Kolesterolparadoxen

Mer om Womens Health Initiative finns i detta inlägg:
Oddskvot – risken för en hjärthändelse – Kolesterolparadoxen

Mer om observationsstudier och interventionsstudier hittar man i:
Kosten mot metabolt syndrom – Kolesterolparadoxen

Referenser

[1]	A. B. Evert, M. Dennison, C. D. Gardner, W. T. Garvey, K. H. K. Lau, J. MacLeod, J. Mitri, R. F. Pereira, K. Rawlings, S. Robinson, L. Saslow, S. Uelmen, P. B. Urbanski och J. William S. Yancy, ”Nutrition Therapy for Adults With Diabetes or Prediabetes: A Consensus Report,” Diabetes Care, 2019. [Online]. Available: https://diabetesjournals.org/care/article/42/5/731/40480/Nutrition-Therapy-for-Adults-With-Diabetes-or.
[2]	C. D. Gardner, ”Effect of a ketogenic diet versus Mediterranean diet on glycated hemoglobin in individuals with prediabetes and type 2 diabetes mellitus: the interventional Keto-Med randomized crossover trial.,” The American Journal of Clinical Nutrition, 2022. [Online]. Available: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0002916522000818?via%3Dihub.
[3]	K. K. A. C. A. P. Damian Dyńka, ”The Ketogenic Diet and Cardiovascular Diseases,” nytrients, 2023. [Online]. Available: https://www.mdpi.com/2072-6643/15/15/3368.
[4]	E. VOLEK och S. PHINNEY, ”832-P: Five-Year Weight and Glycemic Outcomes following a Very-Low-Carbohydrate Intervention Including Nutritional Ketosis in Patients with Type 2 Diabetes,” Diabetes, 2022. [Online]. Available: https://diabetesjournals.org/diabetes/article/71/Supplement_1/832-P/146774/832-P-Five-Year-Weight-and-Glycemic-Outcomes.
[5]	2. ∙. S. J. H. Jeff S. Voleke ∙ Stephen D. Phinneyf, ”5-Year effects of a novel continuous remote care model with carbohydrate-restricted nutrition therapy including nutritional ketosis in type 2 diabetes: An extension study,” 2024. [Online]. Available: https://www.diabetesresearchclinicalpractice.com/article/S0168-8227(24)00808-8/fulltext.
[6]	S. D. P. &. R. M. K. Sarah J. Hallberg Jeff S. Volek, ”Impact of a 2-year trial of nutritional ketosis on indices of cardiovascular disease risk in patients with type 2 diabetes,” Cardiovascular Diabetology, 2020. [Online]. Available: https://cardiab.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12933-020-01178-2.
[7]	S. J. H. P. T. W. A. L. M. K. D. B. W. W. C. J. P. M. S. D. P. &. J. S. V. Nasir H. Bhanpuri, ”Cardiovascular disease risk factor responses to a type 2 diabetes care model including nutritional ketosis induced by sustained carbohydrate restriction at 1 year: an open label, non-randomized, controlled study,” Cardiovascular Diabetology, 2018. [Online]. Available: https://cardiab.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12933-018-0698-8.
[8]	”Unik studie: Lågkolhydratkost har överraskande god effekt mot magsjukdomen IBS,” Kostfonden, [Online]. Available: https://www.kostfonden.se/lagkolhydratkost-mot-magsjukdomen-ibs/.
[9]	Z. Harcombe, ”The Planetary Diet (EAT Lancet 2.0) is nutritionally deficient,” Zoë Harcombe, nr https://www.zoeharcombe.com/2025/10/the-planetary-diet-eat-lancet-2-0-is-nutritionally-deficient/, 2025.
[10]	d. v. U. p. i. g. M. d. (. Tor Malm, ”Energi, djur och etik i den postfossila ekonomin,” Regenerativt Sverige, 2025. [Online]. Available: https://www.regenerativtsverige.se/gastblogg/essa-tor-malm?fbclid=IwZnRzaANa3pFleHRuA2FlbQIxMQABHlQxkLm2cdTbeNR_dlxSFRkzK0ACobgllnxTW34lPLREMm9XbFy44FMyp55m_aem_yS97d3wCj3YYdrAQxe0uPQ.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen