Fettskräcken och folkhälsan

Varför fettskräck leder till ökad dödlighet

Jag avslutar min serie om blodfetter och riskfaktorer för hjärtsjukdom och sammanfattar varför de senaste decenniernas kostråd varit direkt skadliga för folkhälsan.

När nya kostråd etablerades i början av 1980-talet förändrades vårt sätt att äta i grunden. Naturligt fett skulle bort, kolhydrater skulle upp och framför allt började ultraprocessad mat ersätta riktig mat baserad på hela råvaror.

Kampanjen var effektiv: synen på fett förändrades snabbt och fick ett starkt genomslag. I efterhand kan konstateras att en omfattande och långvarig fettskräck växte fram – och våra matvanor anpassades därefter. Statistik visar att befolkningen i hög grad följer kostråden, ofta mer än vad som allmänt antas.

Figur 1. Bouillabaisse har sitt ursprung bland fiskarna i hamnen i Marseille, där den enligt traditionen kokades på de udda och svårsålda fiskar som blivit över efter dagens marknad. Det som inte hittade en köpare förvandlades i stället till en robust och aromrik gryta – en rätt som med tiden blivit en av Medelhavskökets stora klassiker.

Sedan dess har stora och välgjorda interventionsstudier visat en helt annan bild än kostråden. Evidensen blir allt starkare för att de inte längre fungerar för breda grupper: barn, ungdomar, yngre kvinnor, de som tränar mycket, äldre – och i dag även för den stora andel av vuxna som har metabol ohälsa.

Studier som spanska PREDIMED (riskpersoner) och CORDIOPREV (sekundärprevention) visar tydligt att dagens lågfettkost med mycket kolhydrater och processade oljor ökar risken för hjärtsjukdom för dessa grupper – jämfört med en mer fettrik medelhavskost med bland annat olivolja och fullfeta mejeriprodukter. [1][2]

Flera välrenommerade forskningsorganisationer har genomfört interventionsstudier, metaanalyser och till och med sammanställande paraplystudier över rådet att minska fett. Resultaten är tydliga och samstämmiga: det finns ingen vetenskaplig grund för att ersätta naturligt mättat fett med industriellt processade växtoljor. Förändringen har sammantaget varken minskat eller ökat dödligheten. Naturligt mättat fett framstår som neutralt, förutsatt att det ingår i en kost av riktig mat från hela råvaror. [3][4][5][6]

Även, Women’s Health Initiative, den hittills största och dyraste koststudien, visar att fettsnåla kostrekommendationer enligt de nuvarande kostråden signifikant förvärrar hjärtsjukdom och försämrar typ 2-diabetes – jämfört med amerikansk standardkost. [7]

Det blir allt mer uppenbart att dagens kostråd inte vilar på bästa tillgängliga evidens – trots att det ofta påstås så.

Det är missvisande att säga att ”alla fleromättade växtoljor är bra” och att ”allt mättat fett är dåligt”. En sådan förenkling saknar vetenskaplig grund och behöver nyanseras.

Naturligt mättat fett har visat sig vara neutralt för hälsan. Samtidigt kan vissa växtoljor också vara bra alternativ – särskilt de som är minimalt processade och har låg risk för oxidation, som olivolja och troligtvis även rapsolja. Dessa skiljer sig från mer raffinerade växtoljor som innehåller mer linolsyra och där risken för oxidation är högre, särskilt beroende på hur oljorna produceras, förvaras och används.

De amerikanska kostråden för 2020–2025, som Sverige ofta följer efter, är näringsmässigt ofullständiga. De kan leda till brister på viktiga näringsämnen som de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K2 samt järn och omega-3. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att några av USAs främsta experter inom näringslära deltagit i arbetet.

Om förklaringen inte är bristande kompetens återstår endast andra orsaker, vilka dessa kan vara går bara att spekulera i.

Fettskräcken har fått tydliga metabola konsekvenser. När naturligt fett undviks ökar i stället konsumtionen av socker, snabba kolhydrater och industrimat. Riktig mättande mat trängs undan av livsmedel som främst är billiga, har lång hållbarhet och lämnar oss med hunger och en vilja att äta mer.

Bland svenska ungdomar har stora godispåsar och sockerhaltiga snacks blivit en betydande källa till socker. Hos andra är det framför allt sötade drycker som visar starkast samband med negativa hälsoutfall. [8][9]

Absurt nog används i Sverige mer naturligt fett som drivmedel till bilar än som mat i våra kök.

Lika oväntat är det för många att sötsaker och annan onyttig skräpmat orsakar liknande klimatpåverkan som kött.

Denna kostförändring ger tydliga negativa effekter på ämnesomsättningen. När naturligt fett ersätts av snabba kolhydrater och ultraprocessade livsmedel stiger ofta nivåerna av triglycerider och LDL, medan HDL sjunker – centrala och välbelagda riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom.

Den kolhydratrika kosten påverkar dessutom energiomsättningen mer grundläggande. Överskott av kolhydrater lagras lättare som fett, vilket driver både viktuppgång och inflammation.

Samtidigt stiger insulinet och kroppen blir gradvis mindre insulinkänslig. Insulinresistens är kärnan i metabol ohälsa och leder vidare mot typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes är en av de starkaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom och ökar risken för hjärtinfarkt mer än tiofaldigt. Sjukdomen förkortar dessutom livet avsevärt.

Fettskräcken har bidragit till att fler människor utvecklar metabola och kardiovaskulära sjukdomar och riskerar att dö i förtid.

Om utvecklingen inte vänder kommer trenden att accelerera, och allt fler kommer att drabbas i yngre åldrar.

I Europa, USA och flera andra delar av världen sjunker nu medellivslängden samtidigt som hjärtsjukdomar och olika former av cancer ökar.

I många länder, som till exempel Storbritannien, använder man punktskatter för att minska konsumtionen av socker och andra ohälsosamma produkter. Det finns tydliga tecken på att den typen av ekonomiska styrmedel kan påverka både företagens produktutbud och konsumenternas val. Liknande åtgärder utreds nu i allt fler delar av världen, i takt med att fetma, diabetes och annan livsstilsrelaterad ohälsa ökar.

I en ny studie från Kina understrysks potentialen i denna strategi. Forskarna skriver att ”att höja punktskatterna på tobak, alkohol och sockersötade drycker i Kina kan samtidigt ge hälsofördelar, makroekonomiska vinster och ökade offentliga intäkter, samt förbättra jämlikheten.” Det innebär att en sådan skatt inte bara kan leda till minskad konsumtion av ohälsosamma produkter, utan även bidra till bättre folkhälsa, starkare statsfinanser och minskade skillnader mellan olika samhällsgrupper. [10]

Det är därför rimligt att fråga sig varför de åtgärder som vidtas i Sverige inte verkar ge önskad effekt.

💡 Varför undervärderas livsstilsåtgärder?

Trots att livsstilsförändringar tydligt kan förbättra de största riskfaktorerna – särskilt insulinresistens, metabolt syndrom, förhöjda triglycerider och hjärtsjukdom – prioriteras de sällan inom vården.

Figur 2. 🍲 En måltid på riktig mat lagad från grunden. Den bygger på hela råvaror, gott om naturligt mättat fett och olivolja som bas. Medelhavsinspirerad gryta på gräsbetat svenskt nötkött och rökt sidfläsk från Martins mat, Alunda, Östhammar, serverad med lätt ungsrostad rotselleri, polkabeta och andra grönsaker – full av smak, näring och stabil energi utan blodsockertoppar.

Många läkare saknar uppdaterad kunskap om moderna och evidensbaserade livsstilsinterventioner och är framför allt utbildade i läkemedelsbaserad standardbehandling.

Korta besökstider gör det svårt att ge individanpassade råd. Många patienter förväntar sig också ett recept snarare än vägledning om kost och motion.

Mycket talar för att jag har fler riskfaktorer för hjärtinfarkt än de traditionellt uppmärksammade. När jag vid ett tillfälle frågade min kardiolog på Danderyd om en bredare utredning av orsakerna till min hjärtsjukdom fick jag svaret: ”Vi klarar av läkemedel för blodtryck, kolesterol och blodförtunnande – det är tillräckligt”.

Samtidigt finns ny forskning som visar att så lite som 15 minuters daglig promenad minskar risken för en hjärthändelse fyra gånger jämfört med att gå mindre än 5 minuter per dag. [11]

Om så enkla åtgärder ger så stor effekt bör man fråga sig hur våra gemensamma resurser bäst används.

📋 Riktlinjer som bromsar utvecklingen

Dietister är bundna till nationella riktlinjer, som förändras långsamt och ofta bygger på etablerade uppfattningar snarare än den bästa tillgängliga evidensen om kost vid hjärtsjukdom.

Ett exempel är att hjärtpatienter rekommenderas att äta mer processade mejeriprodukter med låg fetthalt, trots att flera stora interventionsstudier visar att detta ökar risken för hjärtsjukdom. [1][2]

Att avvika från riktlinjerna kan innebära risk för att förlora sin legitimation. Resultatet blir att nästan samma kostråd ges till både friska och sjuka – trots att över en miljon svenskar kan ha typ 2-diabetes och ännu fler lever med metabolt syndrom.

Kostråden formas fortfarande av och för de relativt få som är helt friska, trots att de numerärt utgör en minoritet i den medelålders befolkningen.

Att alla får samma råd framstår idag som allt mer fyrkantigt.

Varför ändras inte kostråden?

Varför är det så svårt att uppdatera kostråden trots att det finns ny och tydlig forskning? En orsak är att myndigheter arbetar långsamt och ofta håller fast vid etablerade riktlinjer.

En annan förklaring är att nyare och mer tillförlitlig forskning ibland visar resultat som strider mot den tidigare uppfattningen. Då kan det upplevas enklare att fortsätta luta sig mot äldre och svagare studier som stödjer de råd som redan gäller. De gamla rekommendationerna försvaras ofta genom att man lyfter fram utvalda observationsstudier – ofta gjorda på friska personer – samtidigt som mer relevanta och starkare interventionsstudier ignoreras eller tonas ned.

Ytterligare en förklaring är att många kostexperter har nära band till industrin och därför kan tveka att utmana rådande uppfattningar, av rädsla för att förlora forskningsmedel eller samarbeten.

Dessutom har man sett att kostråden påverkas av grupper som driver en växtbaserad linje av religiösa skäl eller andra starka övertygelser.

Sammantaget gör detta att det blir mycket svårt att åstadkomma någon förändring. I praktiken innebär det att verklig förändring bara kan ske om den drivs fram av en ny ledning eller styrning uppifrån.

Christer slutsats

⚖️ Slutsats – behov av nytänkande
Det saknas en vårdorganisation med tydligt ansvar och resurser för förebyggande hälsa. Den största delen av vården är fullt sysselsatt och inriktad på att behandla sjukdom i efterhand snarare än att förebygga den.

Mot den bakgrunden behöver både kostråd och vårdstruktur uppdateras för att bättre spegla dagens metabola verklighet – där livsstilsfaktorer, snarare än enbart blodfettet LDL, blodtryck och blodförtunnande står i centrum för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

För den som har möjlighet att själv betala börjar det växa fram alternativ, som Funmed, där fokus ligger på personliga helhetsutredningar, livsstilsförändringar och regelbunden uppföljning.

Utan kontinuerligt stöd riskerar man att missa förändringar – eller tvingas fatta beslut på egen hand.

Förhoppningen är att fler ska få tillgång till evidensbaserade förebyggande insatser och tätare uppföljning.

Läs hela serien om riskfaktorer och blodfetter, länkar nedan.

Läs med om blodfetter:
Bli frisk – med hälsosamt HDL-blodfett – Kolesterolparadoxen
LDL – det ”andra goda kolesterolet” – Kolesterolparadoxen
Blodfetter – orsak eller markör? – Kolesterolparadoxen
Triglycerider – blodfettet med högre riskfaktor – Kolesterolparadoxen
Lp(a) – människans C-vitamin – Kolesterolparadoxen

🥘 Bouillabaisse (Provence)

Här kommer en lågkolhydratversion av bouillabaisse som behåller allt det klassiska från Provence – smaken av hav, saffran och aioli – men utan kolhydratrika ingredienser som potatis, rotgrönsaker och vitt bröd.

Föreställ dig en plats där luften doftar salt hav och varma klippor. Det är sen eftermiddag i Provence. Solen som håller på att gå ner över Medelhavet kastar ett gyllene ljus över fiskebåtar som ligger och guppar vid kajen.

Figur 3. Bouillabaisse på vit och fet fisk samt musslor. Basen är en fond av krabbskal och grönsakerna är skördade i vår trädgård. På toppen en aioli och i glaset ett vitt friskt vin.

Du sitter utomhus, kanske på en liten terrass med utsikt över vattnet eller vid ett rustikt träbord på en innergård med olivträd runt omkring. Du hör klirret av glas, sorlet från människor som pratar lågt och den svaga ljudet av vågor som slår mot stranden.

Dofterna från saffran, fänkål och hav lockar fram minnen av enkel, naturlig mat lagad nära råvarorna.

Det är en miljö där livet går lite långsammare, där varje tugga får ta tid.

Ingredienser (4 pers)

Fisk och skaldjur

600 g blandad fast fisk (t.ex. torsk, sej, havskatt, lubb)
300 g lax eller annan fet fisk
300 g räkor eller musslor (gärna blandat)
2-3 msk olivolja

Buljong

1 gul lök, finhackad
2 selleristjälkar, skivade
1 fänkål, tunt skivad
3 vitlöksklyftor, finhackade
2 msk tomatpuré
2 burkar krossade tomater (utan tillsatt socker)
2 dl vitt vin (kan uteslutas eller ersättas med mer buljong)
1 liter fiskbuljong
1 g saffran
1 tsk paprikapulver
1 tsk timjan
1 lagerblad
Salt och peppar efter smak
1 ekologisk citron (skal+lite juice)

Grönsaker med lågt kolhydratinnehåll (ersätter potatis)

1 zucchini i bitar
1 röd paprika i strimlor
150 g blomkål i små buketter (ger struktur, men lite kolhydrater)

🥣 Så här gör du

1. Förbered fisken

Skär fisken i stora bitar.
Salta lätt och ställ åt sidan.

2. Fräs grönsakerna

Hetta upp olivolja i en stor gryta.
Fräs lök, vitlök, selleri och fänkål på medelvärme tills de mjuknar.
Tillsätt tomatpuré och låt fräsa i 1 minut.

3. Bygg buljongen

Tillsätt krossade tomater, vin, fiskbuljong, saffran, timjan, paprikapulver och lagerblad.
Riv ner citronens skal och pressa i lite citronjuice.
Låt sjuda 20–30 minuter.

4. Lägg i lågkolhydrat-grönsakerna

Tillsätt zucchini, paprika och blomkål.
Sjud i 10–12 minuter tills de är mjuka men fortfarande har tuggmotstånd.

5. Fiska i fisken

Sänk värmen.
Lägg i den fasta fisken först och låt sjuda 5 minuter.
Tillsätt lax och skaldjur och låt sjuda ytterligare 3–5 minuter tills allt är precis färdigt.

🧄 Aioli (klassiskt tillbehör)

Rör ihop:

1 dl majonnäs
1 msk olivolja
1 riven vitlöksklyfta
1 tsk citronjuice
Salt och lite cayenne

Serveras kall vid sidan av – höjer fetthalten och smaken utan att tillföra kolhydrater.

Referenser

[1]	”Preventing repeat heart attacks: Mediterranean vs. low-fat diet,” [Online]. Available: https://www.health.harvard.edu/heart-health/preventing-repeat-heart-attacks-mediterranean-vs-low-fat-diet.
[2]	”Long-term secondary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet and a low-fat diet (CORDIOPREV): a randomised controlled trial,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(22)00122-2/abstract.
[3]	”Effect of cutting down on the saturated fat we eat on our risk of heart disease,” [Online]. Available: https://www.frontiersin.org/journals/public-health/articles/10.3389/fpubh.2024.1396576/full.
[4]	”Saturated Fats and Health: A Reassessment and Proposal for Food-Based Recommendations: JACC State-of-the-Art Review,” [Online]. Available: https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacc.2020.05.077.
[5]	”Fat or fiction: the diet-heart hypothesis,” [Online]. Available: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31142556/.
[6]	”A Controlled Clinical Trial of a Diet High in Unsaturated Fat — Preliminary Observations,” [Online]. Available: https://www.nejm.org/doi/abs/10.1056/NEJM196205172662001.
[7]	”Evaluation of diet pattern and weight gain in postmenopausal women enrolled in the Women’s Health Initiative Observational Study,” [Online]. Available: https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-nutrition/article/evaluation-of-diet-pattern-and-weight-gain-in-postmenopausal-women-enrolled-in-the-womens-health-initiative-observational-study/05411A8B6F6F861CFC4B6080181AC428.
[8]	”Många svenska ungdomar äter för mycket socker,” [Online]. Available: https://www.gu.se/nyheter/manga-svenska-ungdomar-ater-for-mycket-socker.
[9]	”Added sugar intake and its associations with incidence of seven different cardiovascular diseases in 69,705 Swedish men and women,” [Online]. Available: https://www.frontiersin.org/journals/public-health/articles/10.3389/fpubh.2024.1452085/full.
[10]	”Health and economic effects of increased taxation on tobacco, alcohol, and sugar-sweetened beverages in China: a modelling study,” [Online]. Available: https://www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(25)00256-7/fulltext?dgcid=raven_jbs_aip_email.
[11]	”Step Accumulation Patterns and Risk for Cardiovascular Events and Mortality Among Suboptimally Active Adults,” [Online]. Available: https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/ANNALS-25-01547.

Upptäck mer från Kolesterolparadoxen